Ett ämne i behov av fortsatt forskning är hur gymnasieskolan skall kunna kanalisera elevernas vilja till förändring av den fysiska klassrumsmiljön.
Något som skulle ha hjälpt oss i skrivandet av vår bakgrund hade varit mer information om konkret klassrumsmöblering. Området är eftersatt i allmänhet och inom gymnasieskolan i synnerhet.
Det vore intressant om någon kunde upprepa vår studie, men då inkludera fler lärare för att kunna dra mer säkerställda slutsatser kring skillnaderna mellan elevers och lärares syn på fysisk klassrumsmiljö.
8 Referenser
Alerby, E. (1998). Att fånga en tanke ; en fenomenologisk studie av barns och ungdomars
tänkande kring miljö. Diss. Luleå, Luleå tekniska universitet. (Doctoral thesis; 1998:44).
Alvesson, M. & Sköldberg, K. (1994). Tolkning och reflektion ; Vetenskapsfilosofi och
kvalitativ metod. Lund: Studentlitteratur.
Arbetsmiljökvalitet i skolan. (2002). Servais, S-G. (red.). Solna: Arbetslivsinstitutet.
Arbetsmiljölagen med kommentarer. (2004). Ny uppl. Solna : Arbetsmiljöverket. (H /
Arbetsmiljöverket ; 8).
Arbnor, I. & Bjerke, B. (1994). Företagsekonomisk metodlära. Lund: Studentlitteratur. Arfwedson, G. (1994). Nyare forskning om lärare. Stockholm: HLS Förlag.
Aronsson, K. (1997). Barns världar – barns bilder. Stockholm: Natur och kultur.
Astma och allergi i skolan ; Råd och rekommendationer. (1999). Skolläkarföreningen i
samarbete med Astma- och allergiförbundet. Sundsvall: Folkhälsa.
Att se och andas i skolan ; en handbok om skolans innemiljö. (1996). Hellberg, A (red.).
Stockholm: Arbetarskyddsstyrelsen. (Arbetarskyddsstyrelsens böcker). Backman, J. (1998). Rapporter och uppsatser. Lund: Studentlitteratur.
Barns bildspråk ; Children's pictorial language. (1991). Hansson, H. (red.). Stockholm:
Carlsson.
Bengtsson, J. (1998). Rumsgestaltning och tidsreglering i klassrummet. Pedagogiska
magasinet, nr 3, 35-39.
Björklid, P. (2005). Lärande och fysisk miljö; en kunskapsöversikt om samspelet mellan
lärande och fysisk miljö i förskola och skola. Stockholm: Myndigheten för skolutveckling.
(Forskning i fokus ; 25).
Boström, L. (1998). Från lärande till undervisning. Stockholm: Brain books.
Bra innemiljö i skolan. (1992). Gulliksson, H (huvudred.). Stockholm: Statens råd för
byggnadsforskning. (T / Byggforskningsrådet ; 1992:26).
Egidius, H. (2000a). 2. uppl. Pedagogik för 2000-talet. Stockholm: Natur och kultur. Egidius, H. (2000b). 6. uppl. Termlexikon i psykologi, pedagogik och psykoterapi. Lund: Studentlitteratur.
Ekholm, M. (1977). Social utveckling i skolan ; studier och diskussion. Uppsala: Almqvist & Wiksell.
Elevers arbetsmiljö och skaderisker ; ett skolledningsperspektiv. (1997). Menckel, E. (red.).
Stockholm: Folkhälsoinstitutet. (Folkhälsoinstitutet ; 1997:15).
Ellmin, B. & Ellmin R. (1997). Nya Zeelands skola ; sätt att lära, sätt att tänka. Stockholm: Liber.
Eriksson, L. T. & Wiedersheim-Paul F. (2001). Att utreda forska och rapportera. Malmö: Liber Ekonomi.
Forsberg, E. (2000). Elevinflytandets många ansikten. Uppsala : Acta Universitatis Upsaliensis. (Uppsala studies in education ; 93).
Gardner, H. (1996). De sju intelligenserna. Jönköping: Brain Books.
Gardner, H. (1992). Så tänker barn ; och så borde skolan undervisa. Malmö: Brain Books. Gran, B. & Rudvall, G. (1981). Skolan som utvecklingsmiljö. Malmö: Lärarhögskolan. (Pedagogisk orientering och debatt ; 60).
Gudmundsson, C. (1997). Lärorummet. Falun: Brain Books.
Hartman, J. (1998). Vetenskapligt tänkande ; Från kunskapsteori till metodteori. Lund: Studentlitteratur.
Hellsten, J-O. (2000). Skolan som barnarbete och utvecklingsprojekt ; En studie av hur
grundskoleelevers arbetsmiljö skapas - förändras - förblir som den är. Uppsala : Acta
Universitatis Upsaliensis. (Uppsala studies in education ; 86).
Holme, I. M. & Solvang, B. K. (1997). 2. uppl. Forskningsmetodik ; om kvalitativa och
kvantitativa metoder. Lund: Studentlitteratur.
Håkonsson, E. (1998). Laering, undervisning og rum. Ingår i: Skolen – et fysisk landskab – et
mentalt rum. Århus: Danmarks Laererhøjskole. s. 20-23.
Imsen, G. (2000). 3. uppl. Elevens värld ; introduktion till pedagogisk psykologi. Lund: Studentlitteratur.
Jensen, E. (1997). Hjärnbaserat lärande. Jönköping: Brain Books.
Kunskapande metoder ; inom samhällsvetenskapen. (2003). Gustavsson, B (red.). Lund:
Studentlitteratur.
Kvale, S. (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.
Küller, R. & Lindsten, C. (1991). Hälsoeffekter vid arbete i fönsterlösa klassrum. Stockholm: Statens råd för byggnadsforskning. (Rapport R10:1991).
Lgr 69 Läroplan för grundskolan 1969 Allmän del. (1977) Stockholm: Utbildningsförlaget.
Lgr 80 Läroplan för grundskolan Allmän del. (1980). Stockholm: Liberutbildningsförlag.
Lillard, P. P. (1976) Montessoripedagogiken i vår tid. Stockholm: Forum.
Lpf 94 Läroplan för de frivilliga skolformerna. (2006). Stockholm: Fritzes.
Lynne, C. (2001). Teaching Languages to Young Learners. Cambridge: University Press. Mattiasson, B. (1980). Vilka effekter på skolmiljön har införandet av hemklassrum? Sundsvall: Högskolan. (Rapport / Institutionen för lärarutbildning, Högskolan i Sundsvall/Härnösand ; 4)
Miljö som ger liv. (1976). Utställningskatalog, Malmö: Malmö konsthall.
Molander, B. (1988). 2. uppl. Vetenskapsfilosofi ; En bok om vetenskapen och den
vetenskapande människan. Stockholm: Thales.
Möjligheternas skola ; lärarroll i förändring. (1996). Stockholm: Lärarnas riksförbund.
Nordin Hultman, E. (1998) Det pedagogiska rummet speglar vår syn på barn. Pedagogiska
magasinet nr. 3 (s. 21-26).
Patel, R. & Davidson, B. (1994). 2. uppl. Forskningsmetodikens grunder ; att planera,
genomföra och rapportera en undersökning. Lund: Studentlitteratur.
Pluckrose, H. (1987). Mot en bättre skola. Malmö: Liber.
Radnitzky, G. (1970). Contemporary Schools of Metascience. Vol. II. Göteborg: Akademiförlaget.
Ryberg, K. (1991). Levande färger: en bok om färgernas dolda psykologi. Västerås: Ica. Skantze, Ann (1989). Vad betyder skolhuset? ; skolans fysiska miljö ur elevernas perspektiv
studerad i relation till barns och ungdomars utvecklingsuppgifter. Stockholm: Stockholms
Universitet. (Rapport / Forskningsgruppen för kunskapsutveckling och pedagogik ; 7). Skjöld Wennerström, K. & Bröderman Smeds, M. (1997). Montessoripedagogik i förskola
och skola. Stockholm: Natur & Kultur.
Skolor i Malmö ; tre studier (1986). Balgård, S. (red.). Stockholm: Arkitekturskolan,
konsthögskolan.
Steinberg, J. (1994). 2. uppl. Den nya inlärningen. Falköping: Eklunds Förlag. Stensmo, C. (1994). Pedagogisk filosofi. Lund: Studentlitteratur.
Stensmo, Christer. (2002). Vetenskapsteori och metod för lärare ; en introduktion. Uppsala: Kunskapsföretaget.
Thomson, J. B. (1996). Lycklig barndom – vad barn behöver de första sju åren. Västerås: ICA.
Utvecklingspsykologiska teorier ; en introduktion. (1999) 4. uppl. Egeberg, S (red.)
Stockholm: Liber.
Wallin, E. (2000). Skola 2000. NU! ; en helhetssyn på pedagogik, arbetsorganisation och
fysisk miljö. Stockholm: Rådet för arbetslivsforskning.
Wallin, R. (1988). Hela skolan ; en idébok om fysisk miljö och inre verksamhet i samverkan. Falköping: Skolöverstyrelsen och Utbildningsförlaget.
Waritsch, F. P. (2000). Narren och läraren söker den primitiva pedagogiken. Göteborg: Ipitri.
Yttergren, M. & Östmar, J-E. (1988). Skolans arbetsklimat ; Vad kan vi göra? Helsingborg: Utbildningsförlaget.
Bilaga 1
Instruktion
Din uppgift är att rita och beskriva din egen upplevelse av din
nuvarande klassrumsmiljö.
•
Med nuvarande klassrumsmiljö menas din sammanlagda upplevelse
under din tid på gymnasiet.
•
Med klassrumsmiljö menas dels den fysiska miljön i klassrummet och
dels den sociala miljön i klassrummet.
Fysisk miljö
Saker, färger, former, material (trä, plast, tyg m.m.),
utbildningsmaterial, luft, ljussättning, möblering, ljud, lokal,
temperatur och allt annat som du vill ha med i din egen beskrivning
av klassrummets fysiska miljö.
Social miljö
Människor, elever, lärare, samtal, diskussioner, socialt klimat
(vänligt/hårt), din egen plats i det sociala umgänget,
kamratskap/utanförskap, ”känsla i magen” och allt annat som du vill
ha med i din egen beskrivning av klassrummets sociala miljö.
•
Lägg gärna till beskrivningar i form av ord och meningar till det som
du ritar.
•
Uppgiften är individuell och anonym. Det är din egen upplevelse av
din nuvarande klassrumsmiljö som du ska rita och beskriva.
Det material som du får använda är ett tomt vitt A3-ark, en blyertspenna,
ett radergummi och en gemensam låda med kritpennor i alla färger.
Bilaga 2