Vår studie baserades på hur pedagoger i förskolan skapar en utvecklande lärandeprocess. För att ta reda på det använde vi oss av följande frågeställningar: hur utvecklar pedagoger situationer i förskolan till lärandesituationer, i vilka situationer är det lätt att utveckla lärandesituationer och vilka begränsningar finns till att utveckla lärandesituationer. Det skulle vara mycket intressant att följa upp kvalitén på lärandet och se hur utvecklingen ser ut i framtiden. Är det lika stora barngrupper i förskolorna, delas barnen in i mindre grupper och tas det enskilda barnets intressen och erfarenheter vara på? Är pedagogerna engagerade och entusiastiska över sitt arbete, är samarbetet kollegor emellan tillfredsställande och görs det något av det lilla i vardagen på förskolan? Det skulle även vara intressant att undersöka om det kan finnas någon skillnad på kunskap mellan barnen där barngruppernas storlek varierar. Många tankar har dykt upp hos oss och det kan vara till stor hjälp i vårt fortsatta arbete som nya lärare i förskola och förskoleklass.
Slutord
Det är intressant att se hur vi förhåller oss till lärande efter en nästan avslutad lärarutbildning. Har vi ändrat vårt förhållningssätt eller fortsätter vi att utföra arbetet i barngruppen som innan vi satte oss vid skolbänken? Den största skillnaden under våra diskussioner har vi märkt är att
31
vi reflekterar mer över det barnen uttrycker och ofta med en följdfråga om hur de tänkte. Barnen har lättare att uttrycka sina tankar när pedagogen lyssnar på vad som intresserar dem och sedan vidareutveckla det tillsammans med det enskilda barnet eller hela barngruppen. För pedagoger gäller det att inte ha färdiga svar utan att vara här och nu och att vara medupptäckare tillsammans med barnen och ta vara på det lilla. Det är inte själva målet som är det viktiga utan resan dit. I förskolans värld är tiden väldigt styrd med bland annat mattider och sovtider som ska hållas. Utöver det kommer fasta aktiviteter där verksamheten är bunden till tidsanpassade lokaler. Mitt i detta kommer och går pedagogerna, det vill säga att fasta sysslor utförs såsom raster och när personal avslutar arbetet för dagen. Alla pedagoger har olika personligheter, erfarenheter och kunskap som kan vara en tillgång för arbetslaget. De kan delge varandra sina tankar och erfarenheter och på så sätt få en rik och fungerande verksamhet med lärandet i fokus.
Slutresultatet av observationerna är att vi har blivit imponerade på pedagogernas skicklighet att fånga barnens intresse i lärandesituationer. I alla tre observationerna användes konkret material för att tydligt visualisera undervisningen. Det är fascinerande att se barnens samspel och hur de uppmuntrar varandra i nya lärandesituationer. Det är även viktigt att som pedagog inta ett barnperspektiv samt att befinna sig här och nu för att ta vara på det lilla som uppstår i vardagen.
Tack
Vi som utfört studien vill här tacka alla pedagoger för visat intresse och för den hjälp ni erbjudit i form av många intressanta svar i de self reports vi lämnat till er. Vi vill också passa på att tacka vår handledare Mary-Anne Holfve-Sabel för stöd och uppmuntran under studiens gång samt våra familjer som ställt upp och underlättat för oss i vårt arbete kring studien och hela utbildningen.
32
Referenslista
Ahlqvist Eva-Maria, Gustafsson Christina & Gynther Per (2005) Montessoripedagogik- en pedagogik för världens alla barn i Boken om pedagogerna. 5. Forsell Anna (red.). [rev. och utök.] uppl. Stockholm: Liber
Bjervås, Lotta (2003). Det kompetenta barnet i Johansson, Eva & Pramling Samuelsson, Ingrid (red.) (2003). Förskolan: barns första skola! Lund: Studentlitteratur
Carlgren, Ingrid (red.) (1999). Miljöer för lärande. Lund: Studentlitteratur
Chambers, Aidan (2009). Böcker inom oss - om boksamtal. Stockholm: Raben & Sjögren Bokförlag
Davidsson, Birgitta (2007). Self report – att använda skrivna texter som redskap i J. Dimenäs (red). Lära till lärare: att utveckla läraryrket - vetenskapligt förhållningssätt och vetenskaplig metodik. 1. uppl. Stockholm: Liber
Dewey, John, Individ, skola och samhälle: utbildningsfilosofiska texter, 4., [utök.] utg., Natur och kultur, Stockholm, 2004
Doverborg, Elisabet & Pramling Samuelsson, Ingrid (2000). Att förstå barns tankar. Metodik för barnintervjuer. Stockholm: Liber AB
Forsberg-Ahlcrona, Mirella (1991). Ta handdockan: lek - skapande - fantasi. Göteborg: Vio Vio
Granberg, Ann (2000). Små barns utevistelse. Stockholm: Liber AB
Jensen, Mikael (red.) (2011). Lärandets grunder: teorier och perspektiv. Lund: Studentlitteratur AB
Johansson, Eva & Pramling Samuelsson, Ingrid (red.) (2003). Förskolan: barns första skola! Lund: Studentlitteratur
Lpfö 98. Läroplan för förskolan. [Ny, rev. utg.] (2010). Stockholm: Skolverket. Fritzes Kihlström, Sonja (2007). Fenomenografi som forskningsansats i J. Dimenäs (red). Lära till lärare: att utveckla läraryrket -vetenskapligt förhållningssätt och vetenskaplig metodik. 1. Uppl. Stockholm: Liber
Kihlström, Sonja (2007). Uppsatsen – examensarbetet i J. Dimenäs (red). Lära till lärare: att utveckla läraryrket -vetenskapligt förhållningssätt och vetenskaplig metodik. 1.
Uppl. Stockholm: Liber
Kihlström, Sonja (2007). Intervju som redskap i J. Dimenäs (red). Lära till lärare: att utveckla läraryrket -vetenskapligt förhållningssätt och vetenskaplig metodik. 1. Uppl. Stockholm: Liber
33
Lenz Taguchi, Hillevi (2011). Varför pedagogisk dokumentation?: om barnsyn, kunskapssyn och ett förändrat förhållningssätt till förskolans arbete. Stockholm: HLS
Løkken, Gunvor & Søbstad, Frode (1995). Observation och intervju i förskolan. Lund: Studentlitteratur
Malmqvist, Johan (2007). Analys utifrån redskapen i J. Dimenäs (red). Lära till lärare: att utveckla läraryrket -vetenskapligt förhållningssätt och vetenskaplig metodik. 1.
Uppl. Stockholm: Liber
Pramling, Samuelsson (2011). Utvecklingspedagogik i M. Jensen (red). Lärandets grunder: teorier och perspektiv. Lund: Studentlitteratur AB
Pramling Samuelsson, Ingrid & Asplund Carlsson, Maj (2003). Det lekande lärande barnet: i en utvecklingspedagogisk teori. 1. uppl. Stockholm: Liber
Pramling Samuelsson, Ingrid & Asplund Carlsson, Maj (2010). Det lekande lärande barnet: i en utvecklingspedagogisk teori. 1. Uppl. Stockholm: Liber
Pramling Samuelsson, Ingrid & Sheridan, Sonja (1999). Lärandets grogrund. Lund: Studentlitteratur
Pramling Samuelsson, Ingrid & Mårdsjö Olsson, Ann-Charlotte (1997). Grundläggande färdigheter - och färdigheters grundläggande. Lund: Studentlitteratur
Rejler, Josefin (2009). Barns tidiga inlärning i J Hansson. Små barn kan!: om barns utveckling & lärande 0-5 år. Västerås: Ica
Sheridan, Sonja & Pramling Samuelsson, Ingrid (2009). Barns lärande- fokus i kvalitetsarbetet. Stockholm: Liber AB
Skolverket (2008). Allmänna råd för arbete med åtgärdsprogram. Stockholm
Smidt, Sandra (2010). Vygotskij och de små och yngre barnens lärande. 1.a uppl. Lund: Studentlitteratur.
Säljö, Roger (2005).L.S. Vygotskij -forskare, pedagog och visionär i Forssell, Anna (red.) Boken om pedagogerna. 5. [rev. och utök.] uppl. Stockholm: Liber
Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet
Wehner-Godée, Christina (2010). Att fånga lärandet: pedagogisk dokumentation med hjälp av olika medier. 2. uppl. Stockholm: Liber
Vygotskij, Lev Semenovic (1930/1995). Fantasi och kreativitet i barndomen. Göteborg: Daidalos
Åberg, Ann & Lenz Taguchi, Hillevi (2005). Lyssnandets Pedagogik -etik och demokrati i pedagogiskt arbete. Stockholm: Liber AB
34