Resultatet av vår undersökning visar att pedagogerna upplever att de elever som arbetar enligt Tragetonstrategin har en snabb läs- och skrivutveckling, och att skrivningen utvecklas mycket både när det gäller form och innehåll. Liknande resultat har framkommit i Tragetons (2005) studie, och det vore intressant att studera denna uppfattning ytterligare. Förslagsvis skulle man kunna göra jämförelser mellan elever som arbetar enligt Tragetonstrategin och elever som inte gör det. Kan man då se några stora skillnader i hur snabbt eleverna lär sig att läsa och skriva? Kan man se några skillnader om man ser till innehållet i elevers texter? Kan man se några grammatiska skillnader i elevernas texter? Kan man se skillnader i utvecklandet av elevernas ordförråd? Vilka skillnader kan man se när det gäller barn med läs- och
skrivsvårigheter? Med tanke på de positiva erfarenheter av Tragetonstrategin som
framkommit i vår undersökning, hoppas vi att ytterligare forskning kan ge större och mer underbyggd kunskap som kan bli till nytta i skolans verksamhet.
Tack
Vi vill tacka de pedagoger som genom sin medverkan möjliggjort denna undersökning. Vi vill också framföra ett varmt tack till Lena Tyrén, som genom utmärkt handledning stöttat och inspirerat oss. Tack också till Eva Brandin för korrekturläsning.
Referenser
Bell, J (2005). Introduktion till forskningsmetodik. Lund: Studentlitteratur.
Björk och Liberg (1999). Vägar in i skriftspråket. Stockholm: Natur och Kultur.
Björkdahl Ordell (2007a). Kapitel 11 Kvantitativ metod i J. Dimenäs (red) Lära till lärare. Stockholm: Liber.
Björkdahl Ordell (2007b). Kapitel 2 Etik i J. Dimenäs (red) Lära till lärare. Stockholm: Liber. Bornholmsmodellen [online] www.bornholmsmodellen.nu. [Läst 2008-03-25].
Dysthe, O (1995). Det flerstämmiga klassrummet. Lund: Studentlitteratur.
Dysthe, O (2002). Skriva för att lära. Lund: Studentlitteratur.
Gredler, Gilbert R (1997). Intervention Programs for Young Children with Learning Problems. Psychology in the Schools, vol.34: 2, ss. 161-169.
Jedeskog, G (1998). Datorer, it och en förändrad skola. Lund: Studentlitteratur.
Khilström, S (2007a). Kapitel 4 Intervju som redskap i J. Dimenäs (red) Lära till lärare. Stockholm: Liber.
Khilström, S (2007b). Kapitel 11 Fenomenografi som forskningsansats i J. Dimenäs (red) Lära till lärare. Stockholm: Liber.
Kullberg, B. (2004). Etnografi i klassrummet. Lund: Studentlitteratur.
Lantz, A (1993). Intervjumetodik. Lund: Studentlitteratur.
Leimar, U (1974). Läsning på talets grund: läsinlärning som bygger på barnets eget språk. Lund : LiberL/Gleerup.
Liberg, C (1993). Hur barn lär sig läsa och skriva. Lund: Studentlitteratur.
Lundberg, I (2004). God läsutveckling. Stockholm: Natur och Kultur.
Lundberg, I (2008). God skrivutveckling. Stockholm: Natur och Kultur.
Malmgren, L-G (1996). Svenskundervisning i grundskolan. Lund: Studentlitteratur.
Marton och Booth (2000). Om lärande. Lund: Studentlitteratur.
Merriam, B, Sharan (1994). Fallstudien som forskningsmetod. Lund: Studentlitteratur.
Riis, U (red). (2000). IT i skolan mellan vision och praktik – en forskningsöversikt. Skolverket. Stockholm: Liber.
Skolverket (2000). Grundskolan kursplaner och betygskriterier. Stockholm: Fritzes.
Säljö, R (2000). Lärande i praktiken – ett sociokulturellt perspektiv. Stockholm: Prisma.
Trageton, A (2005). Att skriva sig till läsning – IKT i förskoleklass och skola. Stockholm: Liber.
Trost, J (2001). Enkätboken. Lund: Studentlitteratur.
Utbildningsdepartementet (1998). Läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet. Lpo94
Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk- samhällsvetenskaplig forskning. Utgiven av Vetenskapsrådet.
Vygotskij, L S (1991). Thought and language. The MIT Press Cambridge, Massachusetts London, England.
Bakgrundsfrågor
1. Vad har du för utbildning?
2. Har du någon särskild utbildning i läs- och skrivinlärning? 3. Vilka strategier för läs- och skrivinlärning har du arbetat med? 4. Vad har du för grundsyn på läs- och skrivinlärning?
5. Hur kommer det sig att du blev intresserad av att arbeta med Tragetonstrategin?
Erfarenheter kring Tragetonstrategin
6. Hur påbörjade du arbetet med Tragetonstrategin? 7. Hur fungerade starten? Vad var lätt respektive svårt?
8. Hur skulle du beskriva ditt arbete med Tragetonstrategin? Hur ser undervisningen ut? 9. Hur individanpassas elevernas olika arbeten i Tragetonstrategin?
10. Hur utvärderas elevernas lärande?
11. Hur stor del av undervisningen genomsyras av Tragetonstrategin?
12. Har din roll som pedagog förändrats i arbetet med Tragetonstrategin? I så fall på vilket sätt?
13. Har elevernas läs- och skrivkunskaper utvecklats i jämförelse med tidigare? I så fall på vilket sätt? Vad är negativt och vad är positivt?
14. Har du märkt någon skillnad på elevernas lust till läsning? 15. Har du märkt någon skillnad på elevernas lust till skrivning? 16. Har du märkt någon skillnad på elevernas lust till att tala? 17. Har du märkt någon skillnad på elevernas lust till att lyssna?
18. Upplever du att elevernas handstil har påverkats av arbetet med Tragetonstrategin? I så fall på vilket sätt?
19. Hur tycker du att Tragetons sätt att använda datorn fungerar i jämförelse med hur du har arbetat med datorn i klassen tidigare?
20. Är Tragetonstrategin någonting som fungerar för alla elever?
21. Kan du ge exempel på situationer när Tragetonstrategin inte fungerar?
22. Kombinerar du Tragetonstrategin med några andra läs- och skrivinlärningsmetoder? I så fall vilka? Hur upplever du att det påverkar elevernas läs- och skrivutveckling? 23. Har dina erfarenheter kring Tragetonstrategin påverkat din syn på läs- och
skrivutveckling? I så fall på vilket sätt? 24. Har du någonting som du vill tillägga?
Hej!
Vi heter Julia och Therese och studerar till lärare på Högskolan I Borås. Just nu läser vi vår sista termin på lärarprogrammet med inriktningen grundläggande perspektiv på svenska, matematik och engelska. Som färdiga pedagoger kommer vi att arbeta med elever från förskoleklass till år 5. Vårt examensarbete handlar om att skriva sig till läsning med datorns hjälp i skolans tidiga år, och vårt syfte är att undersöka hur pedagoger uppfattar att elevers tidiga läs- och skrivutveckling påverkas av användandet av datorn som skrivmaskin. Vi vore mycket tacksamma om du vill vara med i vår undersökning genom att ställa upp på en
intervju där vi talar om dina erfarenheter och uppfattningar kring ämnet. Intervjun beräknas ta mellan 30- 60 minuter. Ditt val att delta är givetvis frivilligt och du kan när du vill avbryta intervjun. Vi kommer att spela in samtalet på band och sedan skriva ut och analysera materialet. Ingen annan än vi kommer att ta del av det inspelade materialet och utskrifterna kommer efter godkänd examination att förstöras. Intervjun kommer enbart att användas utifrån syftet av vår undersökning. Ditt namn kommer inte att framgå i uppsatsen men du kan komma att känna igen dina egna yttranden i form av citat.
Vi kommer att ta kontakt med dig inom en vecka för att höra om du vill ställa upp på en intervju. Om du önskar kontakta oss kan du nå oss via telefon eller e-post.
Med vänliga hälsningar