grundsärskolan
7.10 Fortsatt forskning
76
7.10 Fortsatt forskning
Det hade varit intressant att få följa grundsärskoleeleverna under en längre tid och då även utmana dem med fler av de lektionsförslag som finns med i materialet Teaching
Number (Wright, Martland & Stafford, 2006) för att se hur långt de kan utveckla sin
kunskap.
Det hade även varit intressant att göra en jämförelse med hur grundsärskoleelever utvecklar sin kunskap med enskild undervisning i förhållandet till en grupp som utmanas med samma utmaningar.
Likaså hade det varit intressant att göra en jämförelse i om det går snabbare att utveckla grundsärskoleelevernas kunskaper med deras undervisningsförslag än med traditionell undervisning.
77
8 SAMMANFATTNING
Syftet med studien har varit att ta reda på vilket sätt som grundsärskoleelevernas kunskaper går att kartlägga och utveckla med hjälp av ”Early Numeracy”, genom att hitta svar på följande frågeställningar:
• Vilka delar av testen i ”Early Numeracy” är lämpliga att använda för elever i grundsärskolan?
• Vilka mönster går det att se i hur eleverna svarar på materialet?
• Hur påverkas elevernas matematikkunskaper om de utmanas enligt ”Early Numeracy”:s tankegång?
Och underordnat även:
• Är detta ett lämpligt kartläggningsmaterial att fortsätta använda i grundsärskolan i sin helhet eller i delar?
• Går det att ge någon form av riktlinjer för användning av materialet i grundsärskolan?
13 elevers kunskaper kartlades och därefter utmanades hälften med utmaningar hämtade från ”Teaching Number” (Wright, Martland & Stafford, 2006). Två elever utmanades enskilt och fem elever utmanades i grupp vid ca 6 tillfällen var under 3 veckor. Deras framsteg observerades och noterades.
Materialets tankegångar stämmer väl överens med den undervisningsform som Skolverket (2009 och 2011b) förespråkar, formativ bedömning, samt att elevernas utmaningar ska ligga inom den proximala utvecklingszonen eller som de uttrycker det precis bortom nuvarande kunskapsnivå. Undervisningsformen med grund i den formativa bedömningen gjorde att eleverna utmanades med uppgifter som var anpassade för deras behov och förutsättningar och de låg därmed även på rätt nivå. Det som möjliggjorde detta var pedagogens observationer och reflektioner kring elevernas visade kunskaper i kartläggningen och i det fortsatta arbetet med utmaningarna. Den ständiga dialogen med läraren som gav feedback och synliggjorde elevernas lärande bidrog också till den matematiska utvecklingen.
Studiens resultat visar att materialet är användbart som kartläggningsverktyg även i grundsärskolan och att elevernas matematikkunskaper utvecklades när de utmanades med hjälp av Wright, Martland & Stafford (2006) undervisningsförslag i
”Teaching Number”. Att använda materialet inklusive de vägledande principerna
och att verkligen sätta sig in i materialet och författarna Wright, Martland & Stafford (2006) tankegångar samt att föra diskussioner kring materialet med andra som
78
använder det är tillräckliga riktlinjer för att användandet i grundsärskolan ska ha en positiv effekt på elevernas lärande.
79
REFERENSLISTA
Adler, Björn. (2007), Dyskalkyli & matematik – en handbok i dyskalkyli. Höllviken: NU-förlaget.
Alexandersson, Ulla (2009), Stödjande rum – om elever i en inkluderande
verksamhet. Stockholm: Specialpedagogiska skolmyndigheten.
Andréasson, Ingela & Carlsson Asplund, Maj (2009), Elevdokumentation – om
textpraktiker i skolans värld. Stockholm: Liber AB.
Anghileri, Julia (2006), Teaching number sense. 2 uppl. New York: Continuum. Anghileri, Julia (2007), Developing number sense: Progression in the middle years.
London: Continuum.
Berthén, Diana (2007), Förberedelse för särskildhet: Särskolans pedagogiska arbete
i ett verksamhetsteoretiskt perspektiv. Karlstad: Karlstads universitet.
Bjereld, Ulf, Demker, Marie & Hinnfors, Jonas (2002), Varför vetenskap? Om vikten
av problem och teori i forskningsprocessen. 2 uppl. Lund: Studentlitteratur.
Bruce, Barbro (2009), Språkutveckling på olika villkor. I Strandmark, Anette (red) Med sikte på förskolan-barn i behov av stöd. Lund: Studentlitteratur.
Bryman, Alan (2011), Samhällsvetenskapliga metoder. 2 uppl. Malmö: Liber ekonomi.
Chinn, Steve (2011), The trouble with maths: a practical guide to helping learners
with numeracy difficulties . 2 uppl. London: Routledge.
Chinn, Steve (2012), More trouble with maths: a complete guide to identifying and
diagnosing mathematical difficulties. London: Routledge.
Dowker, Ann (2005), Individual differences in arithmetic . UK: Psychologi Press. Engström, Arne (2015), Specialpedagogiska frågeställningar i matematik. Karlstad:
Karlstads universitet.
http://kau.diva-portal.org/smash/get/diva2:845486/FULLTEXT01.pdf
Eriksson, Annika & Jeppsson, Boel (2014), Mathematics Recovery Programme – En
aktionsstudie i tidiga insatsers betydelse för elevers aritmetiska förståelse.
Högskolan Kristianstad.
Eriksson, Göta (2008), Arithmetical thinking in children attending special schools for the intellectually disabled. Journal of Mathematical Behavior nr 27 (2008) 1-10, DOI 10.1016/j.jmathb.2008.03.001
80 Uppl. 1:2 Lund: Studentlitteratur.
Farrell, Michael (2006), The effictive teacher’s guide to Moderate, Servere and
proufond learning Difficulties Practical Strategies. London: Routledge.
Ginsburg, Herbert, Jacobs, Susan. & Lopez, Luz Stella (1998), The Teachers Guide
to Flexible Interviewing in the Classroom – Learning what Children Know about Math. USA: Allyn & Bacon.
Giota, Joanna (2006), Självbedöma, bedöma eller döma? Om elevers motivation, kompetens och prestationer i skolan. Pedagogisk forskning i Sverige, årgång 11
nr 2, s 94-115.
Griffin, Sharon (2007), Early Intervention for Children at Risk of Developing Mathematical Learning Difficulties. I Berch, D. B., Mazzocco, M.M. (Red.), Why
Is Math So Hard for Some Children? The Nature and Origins of Mathematical Learning Difficulties and Disabilities. Baltimore: USA.
Grunewald, Karl (2008), Från idiot till medborgare. Stockholm: Gothia. Hallström, Gerd (2013), Elever i särskolan kan vidareutveckla sin aritmetiska
förmåga. Högskolan Kristianstad.
Halvorsen, Knut (2009), Samhällsvetenskaplig metod. Upplaga 1:17 Malmö: Studentlitteratur.
Helldin, Rolf (2010), Kritik, vetenskap och profession i en rättvis skola I: Helldin, Rolf & Sahlin, Birgitta, red (2010), Etik i specialpedagogisk verksamhet Lund: Studentlitterartur (s 21-48).
Hodgen, Jeremy & Wiliam, Dylan (2013), Mathematics inside the black box,
bedömning för lärande i matematikklassrummet Stockholm: Stockholms
Universitets förlag.
Högskolan Kristianstad (2016), Speciallärarprogrammet. Utbildningsplan
http://www.hkr.se/sv/utbildningar/programsida/?pCode=SPDL2
Tillgänglig [2016-05-08].
Ineland, Jens, Molin, Martin & Sauer, Lennart (2009), Utvecklingsstörning, samhälle
och välfärd Malmö: Gleerups.
Jakobsson, Inga-Lill & Nilsson, Inger (2011), Specialpedagogik och funktionshinder. Stockholm: Natur och kultur.
Kilpatrick, Jeremy, Swafford, Jane & Findell, Bradford (2001), Adding it up:
Helping children learn mathematics. Washington, D.C.: National Academy Press.
Kylén, Gunnar (2012), Helhetssyn på människan: begåvning och
81
Lundberg, Ingvar & Sterner, Görel (2009), Dyskalkyli - finns det? Aktuell forskning
om svårigheter att förstå och använda tal.
http://ncm.gu.se/media/ncm/dokument/dyskalkyli_finns_det.pdf
Lunde, Olav (2011), När siffrorna skapar kaos: Matematiksvårigheter ur ett
specialpedagogiskt perspektiv. Stockholm: Liber.
Lärarförbundet (2006), Kultur & estetik: Är estetiska ämnen i skolan viktig för
demokratin? Konferensrapport. Lärarförbundet.
Marner, Anders (2005), Möten om och medieringar: Estetiska ämnen och
läroprocesser i ett semiotiskt och sociokulturellt perspektiv. Umeå:
Fakultetsnämnden för lärarutbildningen, Umeå universitet.
Mineur, Therése, Bergh, Susanne, & Tideman, Magnus (2009), Livssituationen för
unga vuxna med lindrig utvecklingsstörning: En kunskapsöversikt baserad på skandinavisk forskning 1998-2009. Stockholm: Handikapp & Habilitering,
Stockholms läns landsting.
Molin, Martin (2004), Att vara i särklass: Om delaktighet och utanförskap i
gymnasiesärskolan. Linköping: Linköpings universitet.
Morin, Anne (2009), Praksisforskning: På tværs af almen- og specialpædagogik. I
Educare: 2009:4 artiklar: [att infånga praxis - kvalitativa metoder i
(special)pedagogisk forskning i Norden. Malmö: Lärarutbildningen, Malmö
högskola.
Nilsson, Bo (2013), Den relationella musiken. I Jonas Aspelin (red.) Relationell
specialpedagogik – i teori och praktik. Kristianstad: Kristianstad University Press.
(s. 125-142).
Norén, Eva (2010), Flerspråkiga matematikklassrum: diskurser i skolans
matematikklassrum. Stockholm: Stockholms universitet.
Nottingham, James (2013), Utmanande undervisning i klassrummet. Stockholm: Natur och Kultur.
Olivestam, Carl & Ott, Aadu (2010), När hjärnan får bestämma: Om undervisning
och lärande, inflytelserika didaktiska traditioner, nyorienterande neurodidaktik.
Stockholm: Remus förlag.
Peltenburg, Marjolijn (2012), Mathematical potential of special education students. (Avhandling) Nederländerna.
Peltenburg, Marjolijn, van den Heuvel-Panhuizen, Marja och Robitzsch, Alexander (2012), Special education students´use of indirect addition in solving subtraction problems up to 100 – A proof of the didatical potential of an ignored procedure.
82
Educational Studies In Mathematics nr 79 (2012), s: 351-369, DOI
10.1007/s10649-011-9351-0
Persson, Bengt (2008), Elevers olikheter och specialpedagogisk kunskap. 2 uppl. Stockholm: Liber.
Pettersson, Astrid m.fl. (2010), Bedömning av kunskap - för lärande och
undervisning i matematik. Stockholm: Stockholms universitet.
Phillips, Denis Charles & Soltis, Jonas F. (2010), Perspektiv på lärande. Stockholm: Norstedt.
Price, Garvin & Ansari, Daniel (2013), Dyscalculia: Characteristics, Causes, and
Treatments.
http://scholarcommons.usf.edu/cgi/viewcontent.cgi?article=1112&context=numer acy
Repstad, Pål (2007), Närhet och distans: kvalitativa metoder i samhällsvetenskap. 4 uppl. Lund: Studentlitteratur.
Rosenqvist, Jerry (2007), Specialpedagogik i mångfaldens Sverige: Om elever med
annan bakgrund än svensk i särskolan. Ett samarbetsprojekt mellan
Specialpedagogiska Institutet och Högskolan Kristianstad.
Rönnerman, Karin (2007), Handledning i ljuset av aktionsforskning. I Kroksmark,T. & Åberg, K. (red.) (2007), Handledning i pedagogiskt arbete. Lund.
Studentlitteratur.
SFS 2011:326 Förordning om behörighet och legitimation för lärare och
förskollärare.
http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/forordning-2011326-om-behorighet-och_sfs-2011-326
Tillgänglig [2016-05-08]
Sjöberg, Gunnar (2006), Om det inte är dyskalkyli, vad är det då?
http://umu.diva-portal.org/smash/get/diva2:144488/FULLTEXT01.pdf
Skolverket, Specialpedagogik
http://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning/amnen-omraden/specialpedagogik Tillgänglig [2016-05-08]
Skolverket (2009), Kunskapsbedömning i särskolan och särvux – ett stödmaterial för
samtal och verksamhetsutveckling. Stockholm: Fritzes.
Skolverket (2011a), Läroplan för grundsärskolan 2011 Tillgänglig [2014-02-03]
http://www.skolverket.se/laroplaner-amnen-och-kurser/grundskoleutbildning/grundsarskola/laroplan
Skolverket (2011b), Kunskapsbedömning i skolan – praxis, begrepp, problem och
83
Skolverket (2011c), Matematikundervisningen i grundsärskolan – Rapport 368. Stockholm: Fritzes.
Skolverket (2013), Mottagande i grundsärskolan och gymnasiesärskolan. Stockholm: Fritzes.
Stukát, Staffan (2011), Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap. Uppl. 1:11 Lund: Studentlitteratur.
Swärd, Ann-Katrin & Florin, Katarina (2014), Särskolans verksamhet – uppdrag,
pedagogik och bemötande. Lund: Studentlitteratur.
Szönyi, Kristina & Söderqvist Dunkers, Tove (red.) (2012). Där man söker får man
svar: delaktighet i teori och praktik för elever med funktionsnedsättning.
Härnösand: Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) Tillgänglig på Internet:
http://www.spsm.se/sv/jag-vill/Kopa-laromedel/produkt/?ProductId=4218
Utbildningsdepartementet (2010), Skollagen. Tillgänglig [2013-12-27]:
http://rkrattsdb.gov.se/SFSdoc/10/100800.PDF
Vetenskapsrådet (2002), Forskningsetiska principer inom
humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning Tillgänglig [2013-12-27]:
http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf
Vygotskij, Lev S. (1995), Fantasi och kreativitet. Göteborg: Daidalos.
Wiliam, Dylan (2013), Att följa lärande – formativ bedömning i praktiken. Lund: Studentlitteratur.
Wright, Robert J., Martland, Jim & Stafford, Ann K. (2006), Early Numeracy –
Assessment for teaching & intervention. CPI Group (UK) Ltd, Croydon.
Wright, Robert J., Martland, Jim & Stafford, Ann K. (2006), Teaching Number –
Advancing children´s skills and stratagies. CPI Group (UK) Ltd, Croydon.
Zentall, Sydney S. (2007), Math Performance of students with ADHD: Cognitive and Behavioral Contributors and Interventions. I Berc, Daniel B. & Mazzocco,
Michéle M. M. (red), Why is Math so hard for some children? Baltimore, Md.: Paul H. Brooks Pub. Co.
Östergren, Rickard (2013), Mathematical Learning Disability: Cognitive Conditions,
Development and Predictions. Linköping: Linköping University Electronic Press.
http://liu.diva-portal.org/smash/get/diva2:643390/FULLTEXT02.pdf
Östlund, Daniel (2012), Om speciallärare med inriktning utvecklingsstörning är
svaret – vad är då frågan? I: Barow, Thomas och Östlund, Daniel (red.) (2012), Bildning för alla! En pedagogisk utmaning. Kristianstad: Kristianstad University
84