Till sist i detta examensarbete belyses framtida forskning inom området handledning och skolutveckling. Här i denna studie har förutsättningar för handledning fokuserats men vad händer sen, det vill säga vilka konsekvenser får handledning på skolorna på sikt. En longitudinell forskning med fokus på konstaterade konsekvenser hade varit intressant att genomföra. Inte enbart utifrån skolledarnas perspektiv utan även från pedagogernas och specialpedagogernas. Ett fortsatt arbete med att tydliggöra specialpedagogens profession och arbetsuppgifter med handlednings- och skolutvecklingsuppdraget tror jag måste till för att specialpedagogernas kompetens ska utnyttjas på skolorna. Tror man på ett systemteoretiskt sätt att styra skolan ger vi premisser för varandra och vilka premisser skolledaren ger specialpedagogerna är intressant att studera närmare. Inom detta område kan mer forskning bedrivas.
Slutligen tror jag på att genom aktionsforskning eller liknande bedriva forskning, inom skolan som verksamhet, som syftar till att skapa en mer proaktiv verksamhetskultur och studera hur det kan påverka utvecklingen av skolan som verksamhet i riktning mot en skola för alla.
Referenslista
Ahlberg, A. (1999). På spaning efter en skola för alla. Rapport 1999:08. Institutionen för pedagogik och didaktik. Enheten för specialpedagogik. Göteborgs universitet.
Ahlberg, A (2007a). Specialpedagogik – ett kunskapsområde i utveckling. I Nilholm, C. & Björk- Åkesson, E. (red.). Reflektioner kring specialpedagogik – sex professorer om
forskningsområdet och forskningsfronterna. Vetenskapsrådets rapportserie 5:2007.
Ahlberg, A (2007). Handledning för förändring? I Kroksmark, T. & Åberg, K. (red.). (2007).
Handledning i pedagogiskt arbete. Lund: Studentlitteratur.
Ahlberg, A. (red.). (2009). Specialpedagogisk forskning – en mångfasetterad utmaning. Lund: Studentlitteratur.
Ahlberg, A, Klasson, J-Å. & Nordevall, E. (2002). Reflekterande samtal för pedagogisk
utveckling. Lärare och specialpedagog i samverkan om lärande i matematik, INSIKT
2002:2. Jönköping: Högskolan för lärande och kommunikation i Jönköping.
Alexandersson, M. (1998). Reflekterad praktik som styrform. I Alexandersson, M. Styrning
på villovägar. Perspektiv på skolans utveckling.. Rapport Nr 14. Institutionen för
metodik i lärarutbildningen. Göteborgs universitet.
Alexandersson, M. (2007). Tankens kröning tillbaka mot sig själv. Pedagogiska magasinet (1), 28-33.
Alvesson, M & Sköldberg, K. (2008). Tolkning och reflektion. Vetenskapsfilosofi och
kvalitativ metod. (2:a uppl.). Lund: Studentlitteratur.
Bateson, G. (1972). Steps to an ecology of mind. Toronto: Chandler.
Bateson, G. (1979). Mind and nature. A necessary unity. London: Wildwood House.
Bateson, G. & Bateson, M. C. (1987). Där änglar är rädda att gå. Stockholm: Symposion. Bengtsson, J. (1996). Vad är reflektion? Om reflektion i läraryrket och lärarutbildning. I
Brusling, C. & Strömquist, G. (red.). Reflektion och praktik i läraryrket. Lund: Studentlitteratur.
Berg, G. (2003). Att förstå skolan – en teori om skolan som institution och skolor som
organisationer. Lund: Studentlitteratur.
Berg, G. & Scherp, H-Å. (red.). (2003). Skolutvecklingens många ansikten. Forskning i Fokus nr. 15. Myndigheten för skolutveckling.
Bladini, K. (2004). Handledning som verktyg och rum för reflektion. En studie av
specialpedagogers handledningssamtal. Doktorsavhandling. Institutionen för
utbildningsvetenskap. Karlstad universitet.
Bladini, K. (2007). Specialpedagogers handledning som verktyg och rum för reflektion. I Kroksmark, T. & Åberg, K. (red.). (2007). Handledning i pedagogiskt arbete. Lund: Studentlitteratur.
Blossing, U. (2002). Skolförbättring i praktiken. Lund: Studentlitteratur.
Blossing, U. (2008). Kompetens för samspelande skolor: om skolorganisationer och
skolförbättring. Lund: studentlitteratur.
Brinkman, S. & Kvale, S. (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur. Bronfenbrenner, U. (1979). The ecology of human development. Cambridge, Mass.: Harvard
University Press.
Börjesson, M. (2003). Diskurser och konstruktioner. En sorts metodbok. Lund: Studentlitteratur.
Clark, C., Dyson, A & Willward, A. (red.). (1998). Theorising special education. Published in the USA and Canada Routledge 270 Madison Ave, New York NY 10016.
Dyson, A. (2009). Beyond the school gate: schools, communities and social justies. Paper presented at the AREA annual meeting, San Diego, April 2009.
Dyson, A. & Gallannaugh, F. (2009). Disproportionality in Special Needs Education in
England. Paper published in; The Journal of Special Education. SAGE publications.
Emanuelsson, I., Persson, B. & Rosenquist, J. (2006). Forskning inom det specialpedagogiska
området – en kunskapsöversikt. Skolverket.
Engquist, A. (1996). Om konsten att samtala. Kristianstad: Rabén Prisma.
Folkesson, L., Lendahls Rosendahl, B, Längsjö, E. & Rönnerman, K. (2004). Perspektiv på
skolutveckling. Lund: Studentlitteratur.
Gjems, L. (1997). Handledning i professionsgrupper. Lund: Studentlitteratur.
Gjems, L. (2007). Meningsskapande handledning. I Kroksmark, T. & Åberg, K. (red.).
Handledning i pedagogiskt arbete. Lund: Studentlitteratur.
Handal, G. (2007). Handledaren – guru eller kritisk vän? I Kroksmark, T. & Åberg, K. (red.).
Handledning i pedagogiskt arbete. Lund: Studentlitteratur.
Handal, G. & Lauvås, P. (2000). På egna villkor. En strategi för handledning. Lund: Studentlitteratur.
Kroksmark, T. & Åberg, K. (2007). (red.). Handledning i pedagogiskt arbete. Lund: Studentlitteratur.
Kvale, S. (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.
Kvale, S. (2007). Livslångt lärande och handledning i ett postmodernt konsumtionssamhälle. I Kroksmark, T. & Åberg, K. (red.). Handledning i pedagogiskt arbete. Lund: Studentlitteratur.
Lendahls Rosendahl, B. & Rönnerman, K. (2005). Med fokus på handledning i skolors förändringsarbete. Pedagogisk forskning i Sverige, 10.
Lundgren, M & Persson, B. (2003). Barn och unga i riskzonen. Samverkan och förebyggande
arbete. Stockholm: Svenska kommunförbundet.
Nilholm, C. (2007). Perspektiv på specialpedagogik. Lund: Studentlitteratur.
Näslund, J. (1995). Handledning av yrkesverksamma. Definitioner och centrala aspekter. (Fog rapport nr 26). Linköping: Linköpings universitet, institutionen för pedagogik och psykologi.
Näslund, J. (2004). Insyn i grupphandledning. Ett bidrag till förståelsen av ett de
människobehandlande yrkenas hjälpredskap. Linköping University, Linköping.
Näslund, J. (2007). Socialpsykologiska aspekter på makt i handledning. I Kroksmark, T. & Åberg, K. (red.). Handledning i pedagogiskt arbete. Lund: Studentlitteratur.
Persson, S. (1999). ”Utveckling genom handledning”. Malmö Högskola, Lärarutbildningen, Regionalt utvecklingscentrum.
Persson, S. & Rönnerman, K. (red.). (2005). Handledningens dilemman och möjligheter. Lund: Studentlitteratur.
Persson, B. (2007). Svensk specialpedagogik vid vägskäl eller vägs ände. I Nilholm, C. & Björck-Åkesson E. (red.). Reflektioner kring specialpedagogik – sex professorer om
forskningsområdet och forskningsfronterna. Vetenskapsrådets rapportserie 5:2007.
Persson, B. (2006). I Haug, P., Egelund, N. & Persson, B. Inkluderande pedagogik i
skandinaviskt perspektiv. Stockholm: Liber.
Potter, J. & Wetherell, M. (1987). Diskourse and social psychology: beyond attitudes and
behavior. Sage Publications. London.
Rönnerman, K. (1996). Möjligheter för reflekterat lärande – ett projekt i samarbete mellan forskare och lärare. Pedagogiska rapporter/ Educational report nr 50. Umeå: Umeå Universitet. Pedagogiska institutionen.
Rönnerman, K. (2007). Handledning i ljuset av aktionsforskning. I Kroksmark, T. & Åberg, K. (red.). Handledning i pedagogiskt arbete. Lund: Studentlitteratur.
Sahlin, B. (2004). Utmaning och omtanke. En analys av handledning som en utvidgad
funktion i skolan med utgångspunkt i tio pionjärers berättelser. Akademisk avhandling,
Lärarhögskolan. Stockholm, Stockholms universitet.
Scherp, H-Å. (2003). Förståelseorienterad och problembaserad skolutveckling. I Berg, G. & Scherp, H-Å. (red.). (2003). Skolutvecklingens många ansikten. Forskning i Fokus nr. 15. Myndigheten för skolutveckling.
Skagen, K. (2007). Ett tema av yttersta betydelse. Om handledning under senmodernismen. I Kroksmark, T. & Åberg, K. (red.). Handledning i pedagogiskt arbete. Lund: Studentlitteratur.
Silverman, D. (2001). Interpreting Qualitative Data. Methods for Analysing Talk, Text and
Interaction. Sage Publications. London.
SOU 1999:663. Kompetens att möta alla elever. I utbildningsdepartementet (1999). Att lära
och leda. En lärarutbildning för samverkan och utveckling. Stockholm.
Svedberg, L. (2007). Gruppsykologi. Om grupper, organisationer och ledarskap. Lund: Studentlitteratur.
Säljö, R. (2005). Lärande i praktiken. Ett sociokulturellt perspektiv. Stockholm: Norstedts akademiska förlag.
Utbildningsdepartementet. (1994). Läroplaner för det obligatoriska skolväsendet och de
frivilliga skolformerna. Lpo 94 och Lpf 94. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
Vetenskapsrådet (2007). Forskningsetiska principer inom human-samhällsvetenskaplig forskning.
Åberg, K. (2007). Handledda lärargrupper – för vad och vem? I Kroksmark, T. & Åberg, K. (red.). Handledning i pedagogiskt arbete. Lund: Studentlitteratur.
Öquist, O. (2007). Systemteori i praktiken. Systemteorins tillämpning inom utbildning, vård,
socialt arbete. Förlagshuset Gothia AB, Stockholm.
Öquist, O. (2008). Systemteori i praktiken – konsten att lösa problem och nå resultat. Förlagshuset Gothia AB, Stockholm.