Fortsatt forskning

En slutsats i den här studien är att hur platsen anpassats för undervisning får betydelse för om, samt hur mycket, den sen används för undervisning. Kopplas slutsatsen till tidigare forskning där Szczepanski (2013) lyfter en problematik i förgivettagande av klassrummet, som den rätta platsen för undervisning, blir det intressant att fortsätta undersöka hur tillgången till en uteplats, anpassad för just utomhusundervisning, påverkar elevernas syn på utevistelsen. Dessutom skulle det vara intressantatt vidare undersöka vilka egenskaper platsen utomhus bör ha för att göra det mer attraktivt att bedriva undervisning där. Handlar det om en överenskommelse, ett didaktiskt kontrakt mellan lärare och elever, eller måste det vara i form av ett klassrum?

Flera av lärarna uttrycker även att möjligheten att dokumentera arbetet som gjorts utomhus är ett hinder, främst genom att materialet som finns tillgängligt är papper som kan bli vått eller smutsigt men även datorer och läsplattor. Det skulle därför vara intressant att

29 undersöka hur datorer och läsplattor skulle kunna användas, och i vilken mån dessa kan göras väderoberoende.

30

Referenser

Aronsson, J., Waite, S. & Tighe Clark, M. (2015). “Measuring the Impact of Outdoor Learning on the Physical Activity of School Age Children: The Use of Accelerometry.”

Education and Health 33(3), 57–62.

Bentsen, P., Søndergaard Jensen, F., Mygind, E. & Barfoed Randrup, T. (2010). The extent and dissemination of udeskole in Danish schools. Urban Forestry & Urban

Greening, 9(3), 235-243. DOI: https://doi.org/10.1016/j.ufug.2010.02.001

Berg, M., & Fägerstam, E. (2013). Utvärdering. Skogen som klassrum: utvärdering av

projektet 2009–2012. Stockholm: Naturskyddsföreningen. Hämtad 10 juni 2019 från

http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-104816

Björklid, P. (2005). Lärande och fysisk miljö: en kunskapsöversikt om samspelet mellan

lärande och fysisk miljö i förskola och skola. Forskning i fokus, nr 25. Myndigheten för

skolutveckling Stockholm: Liber Distribution.

Björneloo, I. (2007). Innebörder av hållbar utveckling: en studie av lärares utsagor om

undervisning. Doktorsavhandling, University of Gothenburg, Department of Education.

Hämtad 10 juni 2019 från

https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/10517/1/gupea_2077_10517_1.pdf Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. (2. uppl.) Malmö: Liber. Carstensen, L & Petersson, E. (2018) Hinder för utomhusundervisning med fokus på

årskurs 4 – 6. Självständigt arbete, Jönköping University. Hämtad 10 juni 2019 från

http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1203820/FULLTEXT01.pdf

Chawla, L. (2015). Benefits of Nature Contact for Children. Journal of Planning

Literature, 30(4), 433-452. DOI: https://doi.org/10.1177/0885412215595441

Cheng, J. C. H., & Monroe, M. C. (2010). Connection to Nature: Children’s Affective

Attitude Toward Nature. DOI:

31 Dyment (2005) Green School Grounds as Sites for Outdoor Learning: Barriers and

Opportunities, International Research in Geographical and Environmental Education, 14(1), 28-45. DOI: 10.1080/09500790508668328

Edwards-Jones A., Waite S. & Passy R. (2018) Falling into LINE: school strategies for overcoming challenges associated with learning in natural environments (LINE),

Education 3–13, 46(1), 49–63. DOI: 10.1080/03004279.2016.1176066

Fägerstam, E. (2012). Space and place. Perspectives on outdoor teaching and learning. Hämtad 10 juni 2019 från

http://liu.diva-portal.org/smash/get/diva2:551531/FULLTEXT01.pdf

Gill, T. (2014). Children, Youth and Environments. The benefits of Children’s

Engagement with Nature: A Systematic Literature Review, 24(2), 10-34. Hämtad 10 juni

2019 från

http://www.jstor.org.proxy.library.ju.se/stable/pdf/10.7721/chilyoutenvi.24.2.0010.pdf?re freqid=excelsior:77a9793d317b1432cb5ed1eafff83507

Godfrey-Schmidt, P. (2015). Pragmatism: Philosophical Aspects. International

Encyclopedia of the Social & Behavioural Sciences, 18(2), 803-807. DOI:

https://doi-org.proxy.library.ju.se/10.1016/B978-0-08-097086-8.63064-7

Key, E. (1995). Barnets århundrade. Västra Sörby: ABF förbundet/Bildningsförlaget. Kroksmark, T. (red.) (2011). Den tidlösa pedagogiken. (2. uppl.) Lund: Studentlitteratur. Kvale, S. & Brinkmann, S. (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. (2. uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Lättman-Masch, R. & Wejdmark, M. (2011). Att lära in ute året runt. (2. uppl.) Vimmerby: OutdoorTeaching Förlag AB.

Lugg, A. & Martin, P. (2001). The Nature And Scope Of Outdoor Education In Victorian Schools. Australian Journal of Outdoor Education, 5(2), 42-48. Hämtad 10 juni 2019 från https://search-proquest-com.proxy.library.ju.se/docview/232847659?pq-

32 Lundegård, I. (2004). Att tända en eld. I Lundegård, I., Wickman, P-O. & Wohlin, A. (Red.). Utomhusdidaktik. (Upplaga 1:11). Lund: Studentlitteratur AB.

Mårtensson, F., Lisberg Jensen, E., Söderström, M. & Öhman, J. (2011) Den nyttiga

utevistelsen? Forskningsperspektiv på naturkontaktens betydelse för barns hälsa och miljöengagemang. (Rapport 6407). Hämtad 10 juni 2019 från

https://www.naturvardsverket.se/Documents/publikationer6400/978-91-620-6407-5.pdf Nationellt Centrum för utomhuspedagogik, NCU (2017) Hämtad 10 juni 2019 från https://old.liu.se/ikk/ncu?l=sv

Skolverket (2018). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011:

reviderad 2018. (Femte upplagan). Stockholm: Skolverket.

Sandell, K. & Öhman, J. (2010) Educational potentials of encounters with nature: reflections from a Swedish outdoor perspective. Environmental Education Research,

16(1), 113-132. DOI: 10.1080/13504620903504065

Strotz, H. & Svenning, S. (2004). Betydelsen av praktisk kunskap, den tysta kunskapen. I Lundegård, I., Wickman, P-O. & Wohlin, A. (Red.). Utomhusdidaktik. (Upplaga 1:11). Lund: Studentlitteratur AB.

Szczepanski, A. (2013). Platsens betydelse för lärande och undervisning: ett utomhuspedagogiskt perspektiv. NorDiNa. 9(1), 3–17. DOI:

http://dx.doi.org/10.5617/nordina.623

Thomas, G. (2010). Facilitator, Teacher, or Leader? Managing Conflicting Roles in Outdoor Education. Journal of Experiential Education, 32(3), 239–254. DOI: https://doi-org.proxy.library.ju.se/10.1177/105382590903200305

Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-

samhällsvetenskaplig forskning [Elektronisk resurs]. Stockholm: Vetenskapsrådet.

Hämtad 17 juni 2019 från

33 Waite, S. (2010). Losing our way? The downward path for outdoor learning for children aged 2-11. Journal of Adventure Education and Outdoor Learning, 10(2), 111-126. DOI: https://doi-org.proxy.library.ju.se/10.1080/14729679.2010.531087

Wilhelmsson, B. (2012). Teachers’ intentions for outdoor education: conceptualizing

learning in different domains. Doktorsavhandling, Umeå Universitet, Department of

Science and Mathematics Education. Hämtad 10 juni 2019 från http://umu.diva-portal.org/smash/get/diva2:535314/FULLTEXT02.pdf Öhman, J. (2006). Den etiska tendensen i utbildning för hållbar utveckling:

meningsskapande i ett genomlevandeperspektiv. Diss. Örebro: Örebro universitet, 2006.

Öhman, J. (2011). Pedagogiska perspektiv på barns naturkontakt. I Naturvårdsverket,

Den nyttiga utevistelsen? Forskningsperspektiv på naturkontaktens betydelse för barns hälsa och miljöengagemang. (Rapport 6407). Hämtad 10 juni 2019 från

https://www.naturvardsverket.se/Documents/publikationer6400/978-91-620-6407-5.pdf Åkerblom, P. (2004). Med livet som insats. I Lundegård, I., Wickman, P-O. & Wohlin, A. (Red.). Utomhusdidaktik. (Upplaga 1:11). Lund: Studentlitteratur AB.

1

Bilagor Bilaga 1

Intervjufrågor

• Hur påverkar läroplanen användandet av platsen utomhus som utrymme för undervisning.

• Hur överkommer du vädret som hinder för att undervisa utomhus?

• Hur överkommer du problematik med att eleverna inte har kläder med sig som är anpassade efter vädret?

• Hur överkommer ni de ekonomiska aspekterna? • Hur överkommer ni kulturella aspekter?

• Hur överkommer ni säkerhetsaspekter?

• Hur kan man arbeta för att inte få svårigheter med elevers inställning till undervisning utomhus?

• Hur påverkar din inställning till att bedriva undervisning utomhus?

• Är tidsbegränsning något som ni märker av och hur kommer man förbi den i så fall?

• Varför väljer du att vara ute trots att läroplanen inte konkret uttrycker att man i NO ska undervisa utomhus? (den här frågan ställdes endast till de lärare som undervisar i NO)

• Skulle man kunna hitta en form av samarbete mellan fritidshem och skolan som kan gynna ett varierat arbetssätt?

• Hur mycket är det läroplanens förtjänst att ni kommer ut? Hur tolkar ni ordet fältstudier när det står så i läroplanen?

2

Bilaga 2

Samtyckesblankett

Hej!

Jag är student vid Jönköping University och läser till grundlärare för årskurs 4–6. Just nu arbetar jag med ett examensarbete om utomhuspedagogik. Jag vill ta reda på hur det som kan upplevas som hinder för utomhuspedagogiken kan överkommas.

Jag skulle vara tacksamma om du kunde tänka dig att vara med i projektet genom en intervju.

Allt inspelat material kommer att avidentifieras. Dessutom kommer materialet att förvaras på ett säkert sätt. Materialet kommer bara att användas för forskning.

Deltagandet är frivilligt och du har rätt att avbryta ditt deltagande när som helst och utan att ange någon anledning.

Om du har frågor om projektet, hör gärna av dig till mig, Linnea Carstensen. Hälsningar

Linnea

Kontaktuppgifter

Linnea Carstensen, mejl@mejl.se

Genom att skriva under här nedanför intygar du att du tagit del av informationen.

Kan du tänka dig att delta i studien?

1. Ja, jag har tagit del av ovanstående information och accepterar att delta i studien. 2. Nej, jag har tagit del av ovanstående information och vill inte delta i studien.

Namn: Namnförtydligande: ______________________________________ _______________________________ _______ Din e-mejl: _______________________________________________________