Studiens resultat överraskar oss inte i den mening att det var låg förekomst av interaktiva arbetssätt och modersmålsanvändning. Däremot har vi fått en bredare syn av vad stöttning innebär. Tidigare ansåg vi att stöttning främst var lärarnas enskilda stöttning till eleven. Nu inser vi att stöttning genomsyrar stor del av undervisningen och kan ha olika dimensioner så som hjälpmedel och kontextstöd. Resultatet visar att lärare behöver bli mer medvetna om de interaktiva arbetsformernas betydelse samt fördelarna med att integrera modersmålet i SO-
31 undervisningen för att främja språk- och kunskapsutveckling. Vi har inför kommande yrkesutövning fått ytterligare verktyg och förståelse som förhoppningsvis kan förändra de negativa resultat i läsförståelse som den internationella rapporten PISA (Skolverket, 2010a) påvisar.
Användandet av modersmålet i SO-undervisningen har varit obefintlig enligt vår studie. Enligt Grönings studie (2003) hade modersmålet kunnat utgöra ett stöd för ämneslärandet för flerspråkiga elever. Vi anser att det behövs fortsatt forskning om hur modersmålsanvändningen kan utformas konkret och praktiskt möjligt som stöd till ämneslärandet. Det är en komplex fråga där flera faktorer spelar in; tillgång till modersmålslärare och minst fem elever inom samma språkgrupp som Grundskoleförordningen föreskriver (Utbildningsdepartementet, 1994). Hur skulle integreringen av modersmål och ämnesundervisning kunna bedrivas för att nå bästa resultat?
32
Referenser
Anderson, Richard & Pearson, David. (1984). A Schema-Theoretic View of Basic Processes in Reading Comprehension (Technical Report New York No. 306). New York: Illinois University. (ERIC Document Reproduction Service No. ED 239 236)
Andraspråk. (2010a). I Nationalencyklopedin. Hämtad november, 15, 2010 från
http://www.ne.se/sok/andraspr%C3%A5k?type=NE
Axelsson, Monica., Lennartsson-Hokkanen, Ingrid., & Sellgren, Mariana. (2002). Den röda tråden. Spånga: Språkforskningsinstitutionen i Rinkeby.
Bruner, Jerome. (1978). The Role of Dialogue in Language Acquisition. In Sinclair, A., Jarvelle., R.J., & Levelt, W. J. M (Eds.), The Child´s Conception of Language (pp. 241-255). New York: Springer-Verlag.
Bryman, Alan. (2002). Samhällsvetenskapliga metoder (B. Nilsson övers.). Malmö: Liber Ekonomi. (Orginalarbete publicerat 2001).
Cummins, Jim. (1996). Negotiating Identities: Education for Empowerment in a Diverse Society. Ontario: California association for Bilingual Education.
Cummins, Jim. (2000). Language, Power and Pedagogy – Bilingual Children in the Crossfire. Clevedon: Multilingual Matters.
Dysthe, Olga. (1996). Det flerstämmiga klassrummet. Lund: Studentlitteratur.
Engström, Ingegerd., & Holmegaard, Margareta. (1993). Ordförråd och ordinlärning. I Cerú, Eva. (Red.), Svenska som andraspråk. Mera om språket och inlärningen. Lärarbok 2 (s. 164-191). Stockholm: Utbildningsradion, Natur och Kultur.
Esaiasson, Peter., Gilljam, Mikael., Oscarsson, Henrik., & Wängnerud, Lena. (2007).
Metodpraktikan – Konsten att studera samhälle, individ och marknad. Stockholm: Nordstedts Juridik AB. Flerspråkighet. (2010b). I Nationalencyklopedin. Hämtad november, 15, 2010 från
http://www.ne.se/sok/flerspr%C3%A5kighet?type=NE
33 och med andraspråkselever i klassrummet (I. Samuelsson övers.). Stockholm: Hallgren & Fallgren. (Orginalarbete publicerat 2002).
Gröning, Inger. (2003). Tvåspråkighet och andraspråksinlärning i grundskolans flerspråkiga klasrum. (Avhandling för doktorsexamen. Uppsala universitet, Institutionen för Nordiska språk). Hämtad från http://www.diva-portal.org/smash/record.jsf?searchId=3&pid=diva2:168128
Gröning, Inger. (2006). Språk, interaktion och lärande i mångfaldens skola. (Avhandling för doktorsexamen. Uppsala universitet, Institutionen för Nordiska språk). Hämtad från
http://www.skolporten.com/art.aspx?typ=art&id=a0A20000000D5qIEAS
Hall, Joan Kelly. (2000). Classroom Interaction and Additional Language Learning: Implications for Teaching and Research. In Hall, Joan Kelly., & Verplaetse, Lorrie Stoops (Eds.), Second and Foreign Language Learning Through Classroom Interaction (pp. 287-298). New Jersey: Lawrence Erlbaum Associates.
Hvendekilde, Anne., Hyltenstam, Kenneth., & Loona, Sunil. (1996). Grunnlagsdokument "Språktilegnelse og tospråklighet". I Kenneth, Hyltenstam., Ottar, Brox., Thor Ola, Engen., & Hvenenkilde, Anne. (Red.), Tillpasset språkopplaering for minoritetselever (s. 19-59 ). Oslo: Norges forskningsråd.
Hyltenstam, Kenneth. (2000). Inledning. I Att undervisa elever med Svenska som andraspråk (s. 7-11). Stockholm: Skolverket.
Kvale, Steinar. (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.
Lindberg, Inger. (2006). Med andra ord i bagaget. I Bjar, Louise. (Red.), Det hänger på språket! (s. 57-92). Lund: Studentlitteratur.
Löthagen, Annika., Lundenmark, Pernilla., & Modigh, Anna. (2008). Framgång genom språket i praktiken: verktygslådan för en lyckad språkutvecklande undervisning. Studiehandledning. Stockholm: Hallgren & Fallgren.
Magnusson, Anders. (1998). Lärarkunskapens uttryck - en studie av lärares självförståelse och
vardagspraktik. (Avhandling för doktorsexamen. Linköpings University, Department of Education and Psychology).
34 Daniel. (Ed.), Cooperative Learning: A response to Linguistic and Cultural Diversity. (pp. 19-46). Hämtad från (ERIC Document Reproduction Service No. ED 355 813)
Modersmål. (2010c). I Nationalencyklopedin. Hämtad november, 15, 2010 från
http://www.ne.se/sok/modersm%C3%A5l?type=NE
Short, Deborah. (1994). Expanding Middle School Horizons. Integrating Language, Culture, and Social Studies. (TESOL Quarterly, 28, s. 581-608). (ERIC Document Reproduction Service No. ED 491 209)
Skolverket. (2002). Kursplaner och betygskriterier – Grundskolan. Stockholm: Skolverket Fritzes.
Skolverket. (2006a). Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet [Lpo 94]. Tillgänglig http://www.skolverket.se/publikationer?id=1069 Originalarbete publicerat 1994.
Skolverket. (2006b). Skolverkets lägesbedömning 2006 - Förskola, skola och vuxenutbildning. Stockholm: Fritzes. Tillgänglig http://www.skolverket.se/publikationer?id=1641 Originalarbete publicerat 2006.
Skolverket. (2008a). Språk i ämnet – intern rapport. Tillgänglig
http://www.skolverket.se/publikationer?id=1804 Originalarbete publicerat 2008.
Skolverket. (2008b). Med annat modersmål. Tillgänglig
http://www.skolverket.se/publikationer?id=2116 Originalarbete publicerat 2008.
Skolverket. (2009). Grundskolan – Elevstatistik. Läsåret 2009/2010. Hämtad november, 16, 2010 från
http://siris.skolverket.se/reports/rwservlet?cmdkey=common¬geo=&report=grelever&p_ar
=2009&p_lan_kod=&p_kommunkod=
Skolverket. (2010a). Rustad att möta framtiden? PISA 2009 om 15-åringars läsförståelse och kunskaper i matematik och naturvetenskap. Resultaten i koncentrat. Sammanfattning av rapport 352 2010. Tillgänglig
http://www.skolverket.se/publikationer?id=2472
Skolverket. (2010b). Statistik grundskolan – Slutbetyg årskurs 9 Läsåret 09/10. Tillgänglig
http://siris.skolverket.se/reports/rwservlet?cmdkey=common¬geo=&report=grbetyg&p_ar =2010&p_lankod=&p_kommunkod=&p_flik=U
35 Skolverket. (2010c). Skolverkets lägesbedömning 2010 Del 1 – Beskrivande data Förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, skola och vuxenutbildning. Stockholm: Skolverket. Tillgänglig
http://www.skolverket.se/publikationer?id=2444
Strategier. (2007). I Svenska Akademins ordlista. Hämtad november, 22, 2010 från
http://www.svenskaakademien.se/web/Ordlista.aspx
Sträng, Monica H., & Dimenäs, Jörgen. (2000). Det lärande mötet - ett bidrag till reflekterande utvärdering. Lund: Studentlitteratur.
Säljö, Roger. (2000). Lärande i praktiken. Ett sociokulturellt perspektiv. Stockholm: Nordstedts.
Tetzchner, Stephen von. (2005). Utvecklingspsykologi (I. Lindelöf övers.). Lund: Studentlitteratur. (Orginalarbete publicerat 2001).
Thomas, Wayne., & Collier, Virginia. (1997). School effectiveness for language minority students. (Educational Reports Washington No. 9). Washington: George Washington University, Center for the Study of Language and Education. (ERIC Document Reproduction Service No. ED 436 087)
Utbildningsdepartementet. (1994). Utbildningens innehåll ur grundskoleförordningen (1994:1194). Hämtad november, 4, 2010 från
http://www.riksdagen.se/webbnav/index.aspx?nid=3911&bet=1994:1194#K5
Viberg, Åke. (1993). Andraspråksinlärning i olika åldrar. I Cerú, Eva. (Red.), Svenska som andraspråk. Mera om språket och inlärningen. Lärarbok 2. (s. 13-83). Stockholm: Utbildningsradion, Natur och Kultur.
Vygotsky, Lev. (1978). Mind in society. London: Harvard University Press.
Wikström, Inger. (1996). SO-ämnen är språk och kultur. I Hultinger, Eva-Stina., & Wallentin, Christer. (Red.), Den mångkulturella skolan (s. 128-156). Lund: Studentlitteratur.
36
Bilagor
Intervjuguide
Bilaga 1
Strukturerad intervju utifrån observationsschema
1. Hur många års erfarenheter har du i yrket?
2. Vilken utbildning har du? Har du utbildning inom Svenska som andraspråk?
3. Blev lektionen som du hade tänkt dig? Var det en vanlig lektion?
4. Hur tänker du kring dina val av arbetssätt under lektionen? Vilka metoder använde du?
37
Observationsschema
Bilaga 2
Observationsschema på lärarstrategier för språk- och
kunskapsutvecklande undervisning 10 min 10 min 10 min 10 min 10 min Modersmålsanvändning:
lärare uppmuntrar elever att använda det i tal eller skrift
lärares anv. av modersmålslärare i eller utanför klassrummet
Förförståelse och kontextstöd:
lärare skapar/utgår från förförståelse (konkret, vardagsnära)
lärare stödjer abstrakta begrepp med tydlig kontext
Interaktiva arbetsformer, (fokus på lyssna, tala):
lärare organiserar grupparbeten, som främjar språkutveckling
lärare använder sig av pardiskussioner
lärare leder samtal där flera elever uttrycker sig
Språk- och ämnesintegrerad undervisning (SO och svenska):
lärare fokuserar på språkets form (grammatik, stavning)
lärare förtydligar och förklarar ord och begrepp lärare bedömer fortlöpande elevens kunskapsutveckling
lärare stöttar elevers skrivande med kontext & / tydliga regler
lärare stöttar elevernas läsundervisning genom förförståelse
Stöttning:
lärare org. så att elever stöttas i ämnet (enskilt/grupp/elever)
lärare talar tydligt och/eller anv. kroppsspråk
lärare använder bilder (ex. tavlan, kartor, läroboksbilder)
lärare använder hjälpmedel (ex. datorer, filmer, läromedel)
38