Syftet för min studie var att belysa pedagogers uppfattning om hur utemiljön kan verka som en resurs för barns lärande och hur pedagogernas medvetenhet påverkar detta. Det framkommer ur resultatet att en medvetenhet hos pedagogerna blir avgörande för barns möjlighet att vistas i en utmanade lärandemiljö. Då arbetsmetoden för min studie var baserad på intervjuer så synliggjordes inte den faktiska bild av hur detta ges till uttryck i verksamheten.
För framtida forskning anser jag att de vore av intresse att undersöka hur barns lärande påverkas av vuxnas förhållningssätt, i syfte att genom observation synliggöra för barns möjlighet till lärande och hur detta ges till uttryck i verksamheten. Stukát (2011) påvisar fördelarna med att använda sig av fler metoder i sin studie för att belysa sitt studieobjekt ifrån olika perspektiv, vilket jag anser passar en studie likt denna som syftar till att ta reda på hur något ser ut och fungerar i praktiken.
27
Referenser
Arnér, E. (2005). Barns inflytande och delaktighet i förskolan. Ett utvecklingsarbete i Örebro kommun. Örebro universitetet: Pedagogiska institutionen.
Bilton, H. (2010). Outdoor Learning in the Early Years, Management and innovation.
New York: Routledge.
Brügge, B. & Szczepanski, A. (2011). Pedagogik och ledarskap. I Brügge, B., Glantz, M. & Sandell, K. (red.) Friluftslivets pedagogik: för kunskap, känsla och livskvalitet.
Stockholm: Liber.
Dahlgren, L-O. Sjölander, S. Strid, J-P. och Szczepanski, A. (2007).
Utomhuspedagogik som kunskapskälla. Lund: Studentlitteratur.
Eriksson Bergström, S. (2013). Rum, barn och pedagoger: om möjligheter och begränsningar i förskolans fysiska miljö. Diss. Umeå universitet, 2013.
Gibson, J. J. (2015). The Ecological approach to visual perception. New York: Taylor
& Francis.
Grahn, P. (2007) Barnet och naturen, kapitel tre i boken: Utomhuspedagogik som kunskapskälla (2007) av Dahlgren, Sjölander, Strid och Szczepanski.
Studentlitteratur.
Knutsdotter Olofsson, B. (2010) Vad lär barn när de leker? I: Jensen; Mikael &
Harvard Åsa (red.) Leka för att lära - utveckling, kognition och kultur.
Studentlitteratur: Lund
Kvale, S. och Brinkman, S. (2009) Den kvalitativa forskningsintervjun – andra upplagan. Lund: Studentlitteratur.
Little, H. & Hansen Sandseter, E. (2014). Early Childhood Teachers’ Beliefs about Children’s Risky Play in Australia and Norway. Contemporary Issues in Early Childhood. Vol.13(4) p.300-316.
Li, J. Hestenes, L.L. och Wang, Y.C. (2014). Links Between Preschool Children’s Social Skills and Observed Pretend Play in Outdoor Childcare. Early Childhood Education Journal. Vol.44(1) p.61-68.
28 McClintic, S. & Petty, K. (2015). Exploring Early Childhood Teachers’ Beliefs and Practices About Preschool Outdoor Play: A Qualitative Study. Journal of Early Childhood Teacher Education. Vol.36(1) p.24-43.
McInnes K. Howard, J. Miles, G. och Corwley, K. (2011) Differences in practitioners’ understanding of play and how this influences pedagogy and children’s perceptions of play. Journal of Early Years. Vol.31(2) p.121-133.
Persson Gode, K. (2011). Lärande lek i utemiljö. Stockholm: Natur & kultur.
Pramling Samuelsson, I. och Sheridan, S. (1999). Lärandets grogrund: perspektiv och förhållningssätt i förskolans läroplan. Lund: Studentlitteratur.
Runa, P. och Davidsson, B. (2011) Forskningsmetodikens grunder – att planera, genomföra och rapportera en undersökning. Lund: Studentlitteratur.
Sandberg, A. och Vuorinen, T. (2008). Barndomens lekmiljöer -förr och nu. I A.
Sandberg (Red.), Miljöer för lek, lärande och samspel (s. 13-36). Lund:
Studentlitteratur.
Skolinspektionen. (2016). Barnens lärande i pedagogisk omsorg (Elektronisk resurs).
(2016). Stockholm: Skolverket.
Skolinspektionen. (2012). Förskola, före skola - lärande och bärande.
(Kvalitetsgranskningsrapport om förskolans arbete med det förstärkta pedagogiska uppdraget 2012:7). Stockholm: Skolverket.
Skolverket. (2011). Läroplan för förskolan. Lpfö 98 reviderad 2010. Stockholm:
Skolverket.
Spencer, K. och Wright, P. (2014). Quality Outdoor Play Spaces for Young Children.
YC Young Children. Vol.69(5) p.28-34
Stukát, S. (2011). Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap. (2. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Söderström, M. Boldemann, C. Sahlin, U. Mårtensson, F. Raustorp, A. och Blennow, M. (2012) The quality of the outdoor environment influences childrens health - a cross-sectional study of preschools. Acta Paediatrica. Vol.102(1) p.83-91
29 Trots, J. (2005). Kvalitativa intervjuer. (3.uppl.) Lund: Studentlitteratur
Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisksamhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Vygotskij, L. (1995). Fantasi och kreativitet. (1. Uppl.) Göteborg: Diadalos.
Westlund, K. (2011). Pedagogers arbete med förskolebarns inflytande: en demokratididaktisk studie. Licentiatavhandling. Malmö: Malmö högskola.
Williams, P. Sheridan, S. och Sandberg, A. (2014) Preschool – an arena for children’s learning of social and cognitive knowledge. Journal of Early Years. Vol.34(3) p.226-240.
White, J. (2008). Being, playing and learning outdoors: making provision for high-quality experiences in the outdoor environment. Abingdon: Routledge.
Änggråd, E. (2014). Ett år i ur och skur: Utomhuspedagogik i förskolan. Lund:
Studentlitteratur.
Öhman, M. (2011). Det viktigaste är att få leka!. Stockholm: Liber.
30
BILAGA 1: Missiv till intervjupersoner
Hej!
Jag heter Johanna Eriksson och är från Mittuniversitetets förskollärarutbildning.
Jag har nu min sista studie framför mig och kommer att skriva om pedagogers uppfattning om utemiljön som resurs för barns lärande.
Syftet med min studie är att undersöka pedagogers medvetenhet om utemiljön som ett läranderum. Jag vill ta reda på olika pedagogers förståelse av lärande i förskolans utemiljö, eventuella begränsningar och möjligheter för just er utemiljö samt er förståelse om hur ni använder er utemiljö i syfte för barnens lärande.
Jag har sökt och fördjupat mig i relevant forskning och litteratur för området och vill nu få ta del av era professionella uppfattningar. Jag önskar att få intervjua dig med kunskap och erfarenheter för ämnet. Det blir en öppen intervju med ett fåtal frågor som vägledning, men intervjun syftar i att du som medverkande ska få rum och möjlighet att berätta och delge dina tankar. Intervjun tar mellan 25-45 minuter.
Jag kommer följa vetenskapsrådets etiska principer vilket betyder att varken förskolans namn eller personuppgifter kommer nämnas i arbetet. Ditt deltagande är helt frivilligt och det är helt tillåtet att avbryta när man vill.
Studiens resultat används endast för uppsatsens ändamål. Insamlat datamaterial kommer raderas efter studiens slut.
Jag hoppas att du har möjlighet att delta och vid frågor och funderingar så kontakta gärna mig på mail.
Jag hoppas att vi ses!
Mvh Johanna, joer1218@miun.student.se
31
BILAGA 2: Intervjuguide
Utemiljön som pedagogiskt rum Begränsningar i utemiljön Möjligheter i utemiljön Barnens lärande i utemiljön Barnens utelekar