Eftersom forskning kring behandlingsutfall utifrån Svenska förhållanden skett i relativt liten skala så är det av stort intresse att fler undersökningar görs på detta område. Intressant vore att göra fler jämförelser mellan olika kommuner, landsting och förskolor om vilka faktorer som har betydelse för hur resultatet blir för de som deltar i den intensiva beteende träningen. Metoden har evidens i många internationella studier och har framförallt inte visat på några negativa effekter, men även om det är en evidens baserad intervention så ser det rent praktiskt lite annorlunda ut i Sverige. För att kunna förbättra metoden är det viktigt att undersöka hur arbetet bör läggas upp ute på Svenska förskolor men även för att få en större likvärdighet när det gäller hur träningen genomförs.
I intervjuerna framkom synpunkter på organisation och resurser och det skulle också kunna vara ett spår att titta närmare på, att det ser så pass olika ut i olika verksamheter gör att de barn som ska tränas får olika förutsättningar när det gäller träningen.
Som komplement till intervjuer och enkäter bör även observationer göras i förskolorna för att få en bredare bild av den faktiska verkligheten. En studie genomförs just nu i Skåne där man undersöker resultatet av intensiv beteendeträning för förskolebarn med autism. I den studien ska man jämföra barn som fått två års IBT med en kontrollgrupp som inte fått samma intensiva insatser.
37
En annan viktig del av träningen är vilken utbildning och vilken handledning som de utövande pedagogerna får, här skulle en studie kring betydelsen av kunskap och motivation vara av intresse.
38
Referenser
American Psychiatric Association (1994). Diagnostic and statistical manual of mental disorders: DSM IV: prepared by the Task Forse on DSM IV. (4. Ed.) Washington, D.C.: American Psychiatric Assoc.
Ben-Itzchak, E., Zachor, D.A. (2007). The effekcs of intellectual functioning and autism severity on outcome of early behavioral intervention for children with autism. Developmental Disabilities. 28, 287-303.
Beckman, V. (1998). Gång på gång. Pedagogik vid autism och autismliknande tillstånd. Stockholm: Natur och Kultur.
Bryman, A. (2011) Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber.
Bohlin, G., Bromark, G., Granat, T., Sjöholm-Lif, E.& Zander, E. (2004, reviderad 2012). Mångsidiga intensiva insatser för barn med autism i förskoleåldern. Rapport inom projektet evidensbaserad habilitering. Föreningen Sveriges habiliteringschefer. http://www.habiliteringschefer.se/ebh/autism/autism.html Cohen, H., Amerine-Dickens, M. & Smith T.(2006). Early Intensive behavioral treatment: replication of the UCLA model in a community setting. Journal of Developmental and Behavioral Pediatrics. 27, 145-55.
Bromark, G. & Mannberg, J. (2006). Beteendeterapeutisk intensivträning.
Uppföljning av förskolebarn vid barn- och ungdomshabiliteringen i Uppsala län.
Rapport 36. Habilitering och hjälpmedel, landstinget Uppsala län.
Eikeseth, S. Svartdal, F. (2013). Tillämpad beteendeanalys. Lund: Studentlitteratur.
Eikeseth, S.(2009). Outcome of comprehemsiv psyko-educational interventions for young children with autism. Development Disabilities. 30, 158-178.
Eldevik, S., Eikeseth, S., Jahr, E. & Smith, T. (2006). Effects of low-intensity behavioral treatment for children with autism and mental retardation. Journal of Autism and Developmental Disorders. 36. 211-224.
Eriksson, M.G. (2009) Referera reflekterande: konsten att referera och citera i beteendevetenskaperna. Lund: Studentlitteratur.
Fenske, E.C., Zalenski, S., Krantz, P.J. & McClannahan, L. (1985). Age at intervention and treatment outcome for autistic children in a comprehensive intervention program. Analysis & Intervention in Developmental Disabilities.
Special Issue: Early intervention. 5, 49-58.
Fernell, E., Hedvall, Å.Westerlund, J., Höglund-Karlsson, L., Eriksson, M., Barnevik-Olsson, M., Holm, A., Norrelgen, F., Kjellmer, L., Gillberg, C. (2011).
Early intervention in 208 preschoolers with autism spectrum disorder. A prospective naturalistic study. Research in Developmental Disabilities 32, 2092-2101.
Gerland, G., Aspeflo, U. (2009). Barn som väcker funderingar, se, förstå och hjälpa förskolebarn med en annorlunda utveckling. Pavus utbildning.
Gillberg, C. (2001). Autism och autismliknande tillstånd hos barn, ungdomar och vuxna. Natur och kultur.
Habiliteringsinsats i Uppsala AB. Webbadress: www.habiliteringsinsats.se
39
Holme, I.M. & Solvang, B.K. (2012) Forskningsmetodik. Om kvalitativa och kvantitativa metoder. Lund: Studentlitter
Howlin, P., Magiati, I. & Charman, T. (2009). Systematic review of early intensive behavioral interventions for children with autism. American Journal of Intellectual
& Developmental Disabilities. 114, 23-41.
Johnson, E. & Hastings, R.P.(2002). Facilitating factors and barriers to the implementation of intensive homebased behaviorual intervention for young children with autism. Child Care Health Development. 28, 123-129.
Klintwall- Malmquist, L. (2009). Skinner i kuddrummet: personalfaktorer i förskolan som påverkar effekten av beteendeterapi för barn med autism. (Student paper). Stockholms universitet.
Kvale, S. (2007) Doing interviews. 1. Ed: Thousand Oaks, Calif: Sage Publications.
Kvale, S. Brinkmann, S. Torhell, S-E. (2009) Den kvalitativa forskningsintervjun.
Lund: Studentlitteratur
Larberg, M. & Silfverskiöld, C. (2012). Intensiv beteendeterapi för barn med autism: Utvärdering i en klinisk verksamhet. Umeå universitet.
Lovaas, O.I. (1987). Behavioral treatment and normal intellectual educational functioning in autistic children. Journal of Consulting and Clinical Psychology. 55, 3-9.
Lovaas, O.I (2002). Teaching individuals with developmental delays: Basic intervention techniques. Austin: Pro Ed.
McConnell, S.R. (2002). Interventions to facilitate social interaction for young children with autism: review available research and recommendations for educational intervention and future research. Journual of Autism Development Disorder. 32, 351-372.
Nordhal, T., Sorlie, M-A., Manger, T., Tveit, A. (2007). Att möta beteendeproblem bland barn och ungdomar - teoretiska och praktiska perspektiv. Liber.
Osborn, L.A., McHugh, L., Saunders J. & Reed P. (2008). Parenting stress reduces the effectiveness of early teaching interventions for autistic spectrum disorders.
Journal of Autism & Developmental Disorders. 38, 1092-103.
Peeters, T. (1999). Autism, från teoretisk förståelse till praktisk pedagogik. Liber.
Rogers, S.J. & Vismara, L.A. (2008). Evidence-based Comprehensive Treatments for early Autism. Journal of Clinical Child & Adolescent Psykology. 37, 8-38.
Sallows, P. & Graupner, S. (2005). Intensive behavioral treatment for children with autism: four year outcome and predictors. American Journal of Mental Retardation.
110, 417-438.
Sjöberg, J. (2013). Mångsidiga intensiva insatser för barn med autism i förskolan:
En studie om pedagogers förutsättningar för och erfarenheter av att arbeta med intensiv vardagsträning. Stockholms universitet.
Schopler, T., Reichler, R., Bachford, A., Lansinf, M. & Marcus, L. (1990).
Psychoeducational profile (rev.) Stockholm: Natur och Kultur.
40
Smith,T., Buch, G.A. & Gamby, T.E. (2000). Parent-directed, intensive early intervention for children pervacive devalopemental disorder. Journal of Develomental Disabilities.21, 297-309.
Smith, T., Eikeseth, S., Klevstrand, M. & Lovaas, O.I. (1997). Intensive behavioral treatment for preschoolers with severe mental retardation and pervasive developmental disorder. American Journal of Mental Retardation, 102, 238-249.
Smith,T., Groen, A.D. & Wynn, J.W. (2000). Randomized trial of intensive early intervention for children with pervasive developmental disorder. American Journal of Mental Retardation. 105, 269-285.
Smith, T. (1999). Outcome of early intervention in autism. Clinical Psychology Science and Practice, 6, 33-49.
Sparrow, S.S., Balla, D.A. & Cicchetti, D.V. (1984). Vineland Adaptive Behavior Scales: Interview Edition Survey Form Manual. Circle Pines, MN: American Guidance Service.
Stockholms läns landsting. Webb adress: www.autismforum.se
Säljö, R. (2000). Lärande i praktiken. Ett sociokulturellt perspektiv. Lund:
Studentlitteratur.
Skolverket (1998 rev.2010). Läroplan för förskolan. Stockholm.
Skolverket (2010). Skollagen. Stockholm
Trost, J. (2012). Enkätboken: Lund: Studentlitteratur.
Waclaw, W., Aldenrud, U., Ilstedt, S.(1999). Barn med autism och aspergers syndrom, praktiska erfarenheter från vardagsarbetet. Linköping: Förlaget Futurum Vetenskapsrådet (2002) Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm.
World Health Organization (2009). International statistical classification of diseases and related health problems: ICD-10 (10.rev., 2008 ed.) Geneva: World Health Organization.
Zander, E. (2004 rev.2006). Kommunikation. Rapporten: Mångsidiga intensiva insatser för barn med autism. www.evidensbaseradhabilitering.se
1
Bilaga 1
Kriterier enligt DSM-IV för diagnosen autism:
A. Sammanlagt minst sex kriterier från grupperna 1,2 eller3, varav minst två från grupp 1, minst ett från vardera 2 och 3.
1. Kvalitativt nedsatt förmåga att interagera socialt, vilket tar sig minst två av följande uttryck
a. Påtagligt bristande förmåga att använda varierade icke- verbala beteenden som ögonkontakt, ansiktsuttryck, kroppshållning och gester som ett led i den sociala interaktionen.
b. Oförmåga att etablera kamratrelationer som är adekvata för utvecklingsvån.
c. Brist på spontan vilja att med glädje, intressen eller aktiviteter med andra (t.ex visar inte, tar inte med sig eller uppmärksammar inte andra på sådant som är av intresse).
d. Brist på social eller emotionell ömsesidighet.
2. Kvalitativt nedsatt förmåga att kommunicera, vilket tar sig minst ett av följande uttryck.
a. Försenad utveckling eller talar inte alls (gör inga försök att kompensera för detta via andra kommunikationssätt, t.ex. gester eller pantomim).
b. Påtagligt nedsatt förmåga att inleda eller upprätthålla samtal med andra, trots adekvat utvecklad talförmåga.
c. Stereotypt tal och många upprepningar eller idiosynkratiskt språk.
d. Brist på varierad, spontan låtsaslek eller socialt imitativt lekbeteende som är adekvat för utvecklingsnivå.
3. Begränsade repetitiva och stereotypa mönster i beteende, intresse och aktiviteter, vilket tar sig minst ett av följande uttryck.
a. Omfattande fixering vid ett eller flera stereotypa och begränsade intressen som är abnorma i intensitet eller fokusering.
b. Oflexibel fixering vis vissa oändamålsenliga rutiner eller ritualer.
c. Stereotypa och upprepade motoriska maner (t.ex. vifta eller vrida händerna eller fingrarna, komplicerade rörelser med hela kroppen).
d. Enträgen fascination inför delar av föremål.
2
B. Försenad eller abnorm funktion inom minst ett av följande områden, med debut före tre års åldern: 1) social interaktion, 2) språk som syftar till kommunikation eller 3) symboliska lekar eller fantasilekar.
C. Störningen förklaras inte bättre med Retts syndrom eller desintegrativ störning hos barnet.
3
Bilaga 2
Intervjuguiden är halvstrukturerad, uppdelad efter forskningsfrågorna med öppningsfrågorna först. Eventuella följdfrågor på huvudfrågan är skrivna med kursiv stil.