3. Diskussion
3.5 Fortsatt forskning
Utbildningssystemets betydelse för män och kvinnors utvecklande och lärande i gymnasiesko-lan vore intressant att fokusera på eftersom att de olika ländernas utbildningssystem ser olika ut. Lärarens roll och betydelse för jämställdhetsarbetet kan vara ett intressant forskningsom-råde, eftersom de svenska eleverna i vår undersökning efterlyser mer styrning av läraren i klassrummet. Även hur elevernas resultat i skolan beror på de kulturella betingelserna i klass-rummet borde vara ett intressant forskningsområde. Intressant vore även att ta reda på hur kvinnor och män ser på jämställdhet utifrån ett internationellt perspektiv.
Referenser
Litteratur:
Bjerrum- Nielsen, H. & Larsen, K. (1985). Piger og drenge i klasseoffentligheten. (Rapport nr 2) Oslo: universitet i Oslo, Pedagogisk forskningsinstitut.
Bjerrum- Nielsen, H. & Rudberg, M.(1991) Historien om flickor och pojkar, könssocialisa-tion i ett utvecklingspsykologisk perspektiv. Lund :Studentlitteratur
Bailey, S. och Mc Gee (1993). The current status of gender equity research in American schools. Educational Psychologist, 28, 321-339.
Berge, B- M. (1999). The maternal nurturance trap. IGE Birkelund, A.K Broch- Due & A Nilsen (Red), Ansvar & Protest. Kjonn, klasse og utdantag i senmoderniteten. Bergen: uni-versitet Bergen. Sociologisk institute.
Connel, R. (1995). Maskuliniteter. Uddevalla: Daidalos.
Chodorow, N. (1974). Family structure and feminine personality. IM. Z Rosaldo & L.
Einarsson J och Hultman T. (1984). God morgon pojkar och flickor. Om språk och kön i sko-lan. Malmö: Liber
Europakommissionen (1997). Sysselsättning och socialpolitik. Vägledning för konsekvens-analys ur ett jämställdhetsperspektiv. Europakommissionen 1997.
Gilligan, C. (1985) Med kvinnors röst. Stockholm: Prisma
Graf, J., Helmadotter, A- M. & Ruben, S. (1991) Visst är det skillnad! Om att arbeta utifrån både flickors och pojkars behov. Stockholm: Almqvist och Wiksells Förlag AB.
Htun, M. (2003) Sex and the state. Abortion, divorce, and the Family uner Latin American dictatorships and democracies. Cambridge: university press
Hägglund, S. (2001) När var tar sin… Några tioåringar om kamratrelationer i skolan.
(Locus nr. 4, 2001). Stockholm. Lärarhögskolan i Stockholm
Instituto Nuestro Senora (2004). Cuaderno de communicaciones y calificaciones. Cordoba
Imsen, G. (1996) Mot okt likestilling? Evaluering av grunnskolens arbeid for likestilling ut-fort av Kirke-, utdannings- og forskningsdepartementet 1996. (Rapport nr 11) Trondheim:
Norges Teknisk- naturvetenskaplige universitet.
Jakobsson, A- K. (2000), Motivation och inlärning ur genusperspektiv. En studie av gymna-sieelever på teoretiska linjer/ program. Göteborg: Acta universitatis gothoburgensis.
Jonstoij , T.& Tolgraven, Å. (2001). Hundra sätt att tänka. Om Reggio Emilias pedagogiska filosofi. Växjö: UR & Reggio Emilia institutet.
Klein, S. & Ortman, P. (1994). Continuing the journey toward gender equity. Educational Researcher, (pp.23, 13-21). Washington: American Educational Research Association
Kramarae, C. & Treichler, P. (1990): Power relations in the classroom. I Gabriel, S &
Smithsom, I (reds): Gender in the classroom. Power and pedagogy. Chicago: University of Illinois Press.
Käller, K. (1990) Fostran till andrarang. En studie av dominansprocessen vid skolstart och via vägar genom utbildningsystemet ur ett kvinnovetenskapligt perspektiv. Doktorsavhandling.
Uppsala: Acta Universitatis Upsaliensis.
Lamphere, L.(1974).Woman, culture and society. Michelle Zimbalist Rosaldo and Louise Lamphere (Eds.), (pp. 43-66). Stanford: Stanford University Press.
Myndigheten för skolutveckling (2004). Hur är det ställt? Tack, ojämnt! Stockholm: Liber
Patel, R. och Davidsson, B. (2003). Forskningsmetodikens grunder. Att planera, genomföra och rapportera en undersökning. Lund: Studentlitteratur.
Regeringskansliet, utbildningsdepartementet (1997). 1994 års läroplan för de frivilliga skol-formerna, Lpf 94.Stockholm: Fritzes.
Richardsson, G. (1999). Svensk utbildningshistoria. Lund: Studentlitteratur.
Rousseau, J. (1977-1978). Èmile eller Om uppfostran . Fahlstedt, CA., Hansson, I- B (reds.)Göteborg : Stegeland.
Svensson, A. (1998). Hur lyckas eleverna i den nya gymnasieskolan? (Rapport 1998:07). Gö-teborg: Göteborgs universitet, Institutionen för pedagogik och didaktik.
Skolverket (2004:1). Att lära för livet. Elevers inställningar till lärande- resultat från PISA 2000. Stockholm: Fritzes
Staberg, E-M. (1992). Olika världar, skilda värderingar- hur flickor och pojkar möter hög-stadiets fysik, kemi och teknik. Umeå: Umeå universitet.
Trost, J. (2005). Kvalitativa intervjuer. Lund: Studentlitteratur.
Ve, H. (1992) Aktionsforskning som metod i jämställdhetsprojekt i skolan. Kvinnovetenskap-lig tidsskrift, 13, 64-74.
Wernersson, I. (1991). Könsskillnader i gymnasieskolan. En kunskapsöversikt. Skolöversty-relsen.
Vergara, M. (1993) A historical perspective of the Argentinian educational system. Lund:
Department of education.
Westberg- Wohlgemuth, H. (1996). Kvinnor och män märks. Könsmärkning av arbete- en dold lärandeprocess. Stockholm: Stockholm universitet, pedagogiska institutionen.
Younger, M. Warrington, M. & Williams, J. (1999). The gender gap and classroom interac-tions: reality and rhetoric? British Journal of Sociology of education, 20 325-341.
Öhrn, E. (1990) Könsmönster i klassrummsinteraktionen. En observations och intervjustudie av högstadieelevers lärokontakter. (Educational sciences 77). Göteborg: Acta uneversitatis Gothoburgensis.
Öhrn, E. (2000). Elevers inflytande i skolan. Om kön, klass och förrändring.I U. Tebelius &
S. Claesson (Red.) Skolan i centrum Lund: studentlitteratur.
Öhrn, E. (2004). Könsmönster i förändring? – en kunskapsöversikt om unga i skolan. Skol-verket.
Persson, J. (2005, januari 5). Arbetslösheten ökar åter [WWW dokument]. URL http://faktabanken.nutek.se/sb/d/219/a/992
Regeringskansliet. (2005, januari 2) [WWW dokument]. URLhttp://www.regeringen.
se/sb/d/1454/a/15633.
Regeringskansliet. (2005, november 28). Mänskliga rättigheter I Svensk utrikespolitik [WWW dokument]. URL http://www.manskligarattigheter.gov.se/extra/page/? ac-tion=page_show&id=22&module_instance=11
Regeringskansliet. (2005, december 2). Mänskliga rättigheter i världens länder [WWW do-kument]. URLhttp://www.manskligarattigheter.gov.se/dynamaster/file_archive/050120/83 74702df3c0ddcaa663a9397c777017/ARGENTINA%5f04.doc
Skolverket. (2005, januari 2). Att lära för livet, Elevers inställningar till lärande- resultat från PISA 2000 [WWW dokument]. URL http://www.skolverket.se/sb/d/254.
Ekman, A. (2005, december 10). Sök i NE [WWW dokument]. URL
http://80www.ne.se.proxy.lib.ltu.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=117497&i_sect_id=117479
&i_word=&i_history=1
Svenska FN- förbundet. (2005, december 5 ). Fn:s arbete för milleniedeklarationen och mil-leniemålen[WWW dokument]. URL http://www.sfn.se/page.asp?nodeId=824
Ekman, A.(2005, december 3). Sök i NE [WWW dokument]. URL
http://80-www.ne.se.proxy.lib.ltu.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=117497&i_sect_id=117501&i_histo
ry=1 .
Statistiska centralbyrån. (2006, januari 3). Sysselsättning och arbetslöshet 1976- 2004 [WWW dokument]. URL http://www.scb.se/statistik/AM/AM0401/Sysselsattning_och_
Arbetsloshet_1976-2004.pdf
Myndigheten för skolutveckling. (2006, januari 13). Jämställdhet en översikt av styrdokument och stödmaterial [WWW dokument]. URL http://www.skolutveckling.se/digitalAssets/
3927_Jamstalldhet_styrdokument.pdf
Bilaga 1 Enkät
Man Kvinna
1.Vem tar för sig mest i klassrummet:
Man kvinna Ingen skillnad mellan kön.
Kommen-tar:________________________________________________________________________
2. Vem dominerar i klassummet:
Man kvinna Ingen skillnad mellan kön
Är det skillnad i olika ämnen:
___________________________________________________________________________
3. Vem får mest uppmärksamhet av läraren i klassrummet?
Man Kvinna Ingen skillnad mellan kön
4. Får du den uppmärksamhet som du behöver av läraren?
Ja Nej
Kommen-tar_________________________________________________________________________
Att elever tar för sig olika beror på:
5. ämnet Ja Nej
6. läraren Ja Nej
7. eleven Ja Nej
8. självförtroendet hos eleven Ja Nej
Kommen-tar:________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________
9. Om du behöver fråga något som du inte förstår vem frågar du?
• Jag förstår alltid allt
• läraren
• en klasskompis
• ingen
• annat alternativ, eller
kommen-tar______________________________________________________________________
10. Påverkar kulturen i ett land lektionerna?
Ja Nej
Om du valt Ja,
hur?________________________________________________________________________
11. Är du nöjd med dina studier på gymnasiet?
Ja mer el mindre Nej
Övriga
kommenta-rer:________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________
Vi vill tacka dig för din insats den är till stor hjälp för oss i vårt examensarbete. Enkäten kommer självklart att behandlas anonymt
Johanna Henriksson Jenny Englund
Cuestionario
Año de nacimiento_______________
Hombre Mujer
En tu opinión:
1. ¿Quien aprovecja más en clase?
Hombre Mujer No hay diferensia entre sexo
¿Depende de materia?_________________________________________________________
2. Quien predomina en la clase (entre alumnos)?
Hombre Mujer No hay diferencia entre sexo
¿Depende de la materia?_______________________________________________________
3. ¿Quien recibe mas atención en clase (del profesor)?
Hombre Mujer No hay differencia entre sexo
4. ¿Recibes la atención que es necesaria del profesor (para aprovechala)?
Si No
Comentario:_________________________________________________________________
5. El hacho de que los alumnos la aprovechen de diferente manera, ¿ depende de la materia?
Si No
6. El hacho de que los alumnos la aprovechen de diferente manera, ¿depende del profesor?
Si No
7. El hacho de que los alumnos la aprovechen de diferente manera, ¿depende del alumno?
Si No
8. El hacho de que los alumnos la aprovechen de diferente manera, ¿depende de la confianza en si mismo (del alumno)?
Si No
Comenta-rio:________________________________________________________________________
____________________________________________________________________
9. Si hay algo que no entiendes en clase, ¿a quien le/ les preguntas?
Siempre entiendo todo La profesora/ el profesor Una compañera/ un compañero Nadie
Otro_______________________________________________________________________
10. ¿La cultura de un país puede influir en las clases?
Si No
Si eligio Si , ¿como?__________________________________________________________
11. ¿Estas satisfecho con tus estudios en colegio?
Si Mas o menos No
Otros comentarios:____________________________________________________________
¡Muchas gracias por el participación!
Jenny Englund
Bilaga 2 Intervjufrågor
1. Hur bemöts den egna aktiviteten i klassrummet, är det samma för tjejer och killar?
2. Upplever du att elever i klassrummet tar för sig på samma sätt och hur visar sig detta, skillnader och likheter?
3. Kan man se på en klasskompis när den känner sig olustig eller bekväm inför att ta plats i klassrummet, skillnader mellan tjejer och killar?
4. Hur fördelar läraren utrymmet i klassrummet mellan tjejer och killar?
5. Hur agerar läraren för att bemöta de som inte tar upp tid och utrymme i klassrummet?
Bilaga 3 Resultat av enkätundersökningen
Nej 0 0% 0 0% 2 15% 1 5%
Totalt 9 100% 8 100% 13 100% 18 100%
Bilaga 4
Begrepp Jämställdhet
Jämställdhet innebär att kvinnor och män har samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter inom alla väsentliga områden i livet. Jämställdhet förutsätter en jämn fördelning av makt och inflytande, samma möjligheter till ekonomiskt oberoende, lika villkor och förutsättningar i fråga om företagande, arbete, arbetsvillkor samt utvecklingsmöjligheter i arbetet, lika tillgång till utbildning och möjligheter till utveckling av personliga ambitioner, intressen och talanger, delat ansvar för hem och barn samt slutligen frihet från könsrelaterat våld. Denna definition fokuserar på tre väsentliga jämställdhetsområden: för det första arbetsmarknad, utbildning och försörjning, för det andra familj och föräldraskap samt för det tredje makt och inflytande.
Dominerande, dominans
Ha klart större förekomst eller inflytande än alla andra i visst sammanhang, och därför märkas mest
Ta för sig
Förse sig de tog för sig av lärarens kunskap i klassrummet.
Uppmärksamhet,
Selektiv funktion inom varseblivning som innebär att vissa aspekter i omgivningen fokuseras.
Genom att information uppmärksammas blir den tillgänglig för fortsatt medveten styrd bear-betning. Aktiv, förståelseinriktad uppmärksamhet kan riktas enbart mot en informationskälla i taget. Om flera personer talar samtidigt kan man således klart uppfatta enbart vad en av dem säger. När informationsbearbetningen är i hög grad automatiserad ges dock utrymme för att uppmärksamma mer än en informationskälla. En van bilförare kan t.ex. lyssna på radio och köra bil samtidigt.
Självförtroende
Stark tilltro till den egna förmågan
Utrymme (tillräcklig) rumslig utsträckning eller volym för att något skall få plats; ibland mer eller mindre abstrakt.
Begreppen är hämtade från www.ne.se.