Det kommer att vara viktigt att följa upp hur dessa fall och andra där delar eller hela naturreservat upphävs för att utvärdera och förbättra styrningen av markanvändningen. Detta dels för att undvika de risker som upphävande kan innebära men även för att lyfta fram de positiva effekter som detta kan komma att leda till. Det kommer att finnas ett behov av natur även i framtiden och därför även ett behov av att bevara och skydda mark för detta ändamål. I en storstadsregion ställs dock andra krav på naturvården än i ett glesbefolkade områden. För att utveckla naturreservaten i storstäderna på rätt sätt krävs god kunskap kring dessa frågor. Man bör tydligare belysa vad som är de viktigaste syftena med reservat i tätorter, både utifrån vad som i praktiken är fallet och utifrån vad som
lång-siktigt behöver ett starkare skydd.
Forskning om varför kommuner har en aktiv naturvårdspolitik och har inrättat naturreservat skulle också vara viktig för att senare kunna se hur och om naturvårdspolitiken kommer att förändras när konflikten natur-bebyggelse blir tydligare. Här bör även belysas vilka eventuella risker med att ha ett allt för starkt naturskydd, i motsats till upphävanden som möjligtvis försvagar naturskyddet, och om detta kan vara en anledning till att kommuner är tveksamma till att inrätta naturreservat. Möj-ligheterna att upphäva skyddade områden leder också till att skyddet blir mindre kopplat till ett geografiskt område samtidigt som syftet till reservatets inrättande får en viktigare roll. Hur denna förändring från en styrning av rummet till en funktionell styrning kan komma att påverka natur-vården bör också studeras.
Referenser
Alvesson, Mats & Kaj Sköldberg (1994). Tolkning och reflektion – Vetenskapsfilosofi och kvalitativ
metod. Lund: Studentlitteratur.
Connelly, James & Graham Smith (2003). Politics and the environment – from theory to practice,
2nd ed. London: Routledge.
Eknert, Bo (1998). Miljöbalken – Översikt över svensk miljölagstiftning. Stockholm: Stockholms universitet, Naturgeografiska institutionen
Emmelin, Lars & Peggy Lerman (2006). Styrning av markanvändning och miljö. Stockholm: Ansvarskommittén.
Forsberg, Björn (2007). Hållbarhetens lokala horisont – Forskning och kommunernas arbete med
miljö och hållbar utveckling, rapport 5674. Stockholm: Naturvårdsverket.
de Groot, Rudolf (2006). ”Function-analysis and valuation as a tool to assess land use conflicts in planning for sustainable, multi-functional landscapes”. Landscape and Urban Planning 75 (3-4): 175-186.
Gustafsson, Anders (2007). ”Lyxbostäder kan byggas på berget – Kommunalråd vill ha fler attraktiva bostäder i Kallhäll”. Mitt i Järfälla 2007-02-27: 5.
Holme, Idar Magne & Bernt Krohn Solvang (1997). Forskningsmetodik – om kvalitativa och
kvantitativa metoder. Lund: Studentlitteratur.
Huddinge kommun (1988). Svar på motioner 1987-08-31 och 1987-12-21 av Huddingepartiets
fullmäktigegrupp, på motion 1987-11-25 av Centerns fullmäktigegrupp och på motion 1988-01-25 av Socialdemokraternas fullmäktigegrupp angående Gömmarområdet och Åleden (1988-08-29, § 195), dnr 1988.150/318. Huddinge: Huddinge kommun, Kommunfullmäktige.
― (1989). Gömmarutredningen. Huddinge: Huddinge kommun, Miljö- och hälsoskyddsnämnden. ― (1994a). Förslag till inrättande av Gömmarens naturvårdsområde (1994-05-15), änr 91 5051.
Huddinge: Huddinge kommun, Miljökontoret.
― (1994b). Kommunens beslut om Gömmarens naturvårdsområde (1994-05-18), änr 91 5051.
Huddinge: Huddinge kommun, Miljökontoret.
― (1995). Förslag om inrättande av Gömmarens naturvårdsområde (1995-05-29, § 127), dnr 93/336.821. Huddinge: Huddinge kommun, Kommunstyrelsen.
― (2001). Översiktsplan 2000 – godkänd av kommunfullmäktige 2001-12-17. Huddinge: Huddinge
kommun, Näringslivs- och exploateringskontoret.
― (2005a). Redogörelse över inkomna yttranden och remissynpunkter – Ändring av gräns samt föreskrifter för Gömmarens naturreservat (2005-06-30), dnr 02/415.821. Huddinge: Huddinge
kommun, Samhällsbyggnadsnämnden.
― (2005b). Verksamhetsplan för Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen år 2006. Huddinge:
Huddinge kommun, Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen.
― (2005c). Ändring av Gömmarens naturreservat i Huddinge kommun (2005-09-26), dnr. KS expl 2005/423.826. Huddinge: Huddinge kommun, Kommunstyrelsen.
― (2006). Områdesbeskrivningar 2006. Huddinge: Huddinge kommun, Kommunstyrelsens
― (2007a). Huddinge kommun – Exploateringsavdelningen
http://www.huddinge.se/h_templates/H_PicturePage____10750.aspx Uppdaterad: 2005-12-14, hämtad: 2007-05-09
― (2007b). Huddinge kommun – Förvaltningar och verksamheter
http://www.huddinge.se/h_templates/H_PicturePage____21358.aspx Uppdaterad: 2007-03-28, hämtad: 2007-05-09
― (2007c). Huddinge kommun – Förvaltningen
http://www.huddinge.se/h_templates/H_PicturePage____21564.aspx Uppdaterad: 2007-01-15, hämtad: 2007-05-09
― (2007d). Huddinge kommun – Val 2006
http://www.huddinge.se/h_templates/H_PicturePage____22114.aspx Uppdaterad: 2006-09-20, hämtad: 2007-05-24
Jacobs, Michael (1999). ”Sustainable Development as a Contested Concept”. I Dobson, Andrew (ed.). Fairness and Futurity – Essays on Environmental Sustainability and Social Justice. New York: Oxford University Press.
Jagers, Sverker C. (2005a). ”Hållbar utveckling och demokrati”. I Jagers, Sverker C. (red.). Hållbar
utveckling som politik – om miljöpolitikens grundproblem. Malmö: Liber.
Jagers, Sverker C. (2005b). ”Hållbar utveckling som politik”. I Jagers, Sverker C. (red.). Hållbar
utveckling som politik – om miljöpolitikens grundproblem. Malmö: Liber.
JM AB (2001). Pressmeddelande: Start för 600 nya bostäder vid Bolinder Strand i Järfälla
(2001-09-27). Stockholm: JM, Koncernstab Kommunikation.
Johnston, Paul, Mark Everard, David Santillo & Karl-Henrik Robèrt (2007). ”Reclaiming the definition of sustainability”. Environmental science and pollution research 14 (1): 60-66. Järfälla kommun (1990). Översiktsplan för Järfälla kommun 1990-2010 – antagen av
kommunfullmäktige den 26 november 1990. Järfälla: Järfälla kommun.
― (1994a). Beslut om geografisk avgränsning av Görvälnreservatet (1994-03-18), dnr 395/93.
Järfälla: Järfälla kommun, Kommunledningskontoret.
― (1994b). Geografisk avgränsning av Görvälnreservatet (1994-06-13, § 152), dnr 395/93.
Järfälla: Järfälla kommun, Kommunfullmäktige.
― (1994c). Beslut om geografisk avgränsning av Görvälnreservatet (1994-06-07), dnr 395/93.
Järfälla: Järfälla kommun, Kommunledningskontoret.
― (1995). Bildande av Görvälns naturreservat i Järfälla kommun (1995-05-23, § 33), dnr 1994-005022 NA. Järfälla: Järfälla kommun, Miljö- och hälsoskyddsnämnden.
― (2000). Översiktsplan 2000 Järfälla kommun – Utställningsförslag. Järfälla: Järfälla kommun,
Miljö- och stadsbyggnadskontoret.
― (2001). Översiktsplan 2001 Järfälla kommun – antagen 2001-09-03. Järfälla: Järfälla kommun,
Miljö- och stadsbyggnadskontoret.
― (2004a). Uppdrag att utarbeta förslag till naturreservat för Igelböcken (2004-02-27), dnr 2003/428. Järfälla: Järfälla kommun, Kommunledningskontoret.
― (2004b). Uppdrag att utarbeta förslag till naturreservat för Igelböcken (2004-03-15, § 33), dnr 2003/428. Järfälla: Järfälla kommun, Kommunstyrelsen.
― (2006a). Barkarbystaden – Fördjupad översiktsplan för Barkarbyfältet, antagen av
kommunfullmäktige 2006-08-28. Järfälla: Järfälla kommun, Miljö- & stadsbyggnadskontoret. ― (2006b). Järfälla i siffror 2006. Järfälla: Järfälla kommun.
― (2007a). Planering, exploatering – Järfälla kommun
http://www.jarfalla.se/templates/page____2657.aspx Uppdaterad: 2007-03-14, hämtad: 2007-05-09
― (2007b). Så styrs Järfälla – möt kommunens förtroendevalda. Järfälla: Järfälla kommun. ― (2007c). Tjänstemannaorganisation – Järfälla kommun
http://www.jarfalla.se/templates/page____5283.aspx Uppdaterad: 2007-03-27, hämtad: 2007-05-09
Keiner, Marco (2004). ”Re-emphasizing sustainable development – The concept of
'evolutionability' – On living chances, equity, and good heritage”. Environment Development
and Sustainability 6 (4): 379-392.
Langhelle, Oluf (2000). ”Why Ecological Modernization and Sustainable Development Should not be Conflated”. Journal of Environmental Policy & Planning 2 (4): 303–322.
Lundqvist, Torbjörn & Märta Carlsson (2004). Framtidspolitiken – visionen om ett hållbart
samhälle i svensk politik. Stockholm: Institutet för framtidsstudier.
Länsstyrelsen i Stockholms län & Regionplane- och trafikkontoret (2003). Aldrig långt till naturen
– regeringsuppdraget om tätortsnära natur – program för skydd av tätortsnära natur i Stockholmsregionen, rapport 2003:20. Stockholm: Länsstyrelsen.
Mahmoudi, Said & Stefan Rubenson (2004). Miljörättens grunder – svenska och europeiska regler
i ett internationellt perspektiv. Stockholm: Norstedts juridik.
Meadows, Dennis L., Donella H. Meadows, Jørgen Randers & William W. Behrens III (1972).
Tillväxtens gränser – En rapport utarbetad för Romklubbens projekt ”Mänsklighetens situation”. Stockholm: Bonniers.
Merriam, Sharan B. (1994). Fallstudien som forskningsmetod. Lund: Studentlitteratur. Mitt i Järfälla (2007). ”Sluta att skövla naturen i Kallhäll”. Mitt i Järfälla 2007-03-27: 2. NFS 2003:8. Naturvårdsverkets allmänna råd om natur- och kulturreservat enligt 7 kap.
Miljöbalken och förordningen (1998:1252) om områdesskydd.
Nordin, Svante (2003). Filosofins historia – det västerländska förnuftets äventyr från Thales till
postmodernismen. 2:a uppl. Lund: Studentlitteratur.
Nyström, Jan (2003). Planeringens grunder – en översikt, 2:a uppl. Lund: Studentlitteratur. Prop. 1997/98:45. Miljöbalk.
Regionplane- och trafikkontoret (1996). Grönstrukturen i Stockholmsregionen. Stockholm: Stockholms läns landsting, Regionplane- och trafikkontoret.
― (2002). Regional utvecklingsplan 2001 för Stockholmsregionen – Regionplan för Stockholms län.
Stockholm: Stockholms läns landsting, Regionplane- och trafikkontoret.
― (2004a). Bornsjökilen – Upplevelsevärden i Stockholmsregionens gröna kilar. Stockholm:
Stockholms läns landsting, Regionplane- och trafikkontoret.
― (2004b). Görvälnkilen – Upplevelsevärden i Stockholmsregionens gröna kilar. Stockholm:
― (2004c). Hanvedenkilen – Upplevelsevärden i Stockholmsregionens gröna kilar. Stockholm:
Stockholms läns landsting, Regionplane- och trafikkontoret.
― (2004d). Järvakilen – Upplevelsevärden i Stockholmsregionens gröna kilar. Stockholm:
Stockholms läns landsting, Regionplane- och trafikkontoret.
Ryen, Anne (2004). Kvalitativ intervju – från vetenskapsteori till fältstudier. Malmö: Liber. SCB (2006). Folkmängd i hela riket, länen och kommunerna 31 december 2005 – Statistiska
meddelanden BE12SM0601. Stockholm: Statistiska centralbyrån.
― (2007). Befolkningstäthet (invånare per kvadratkilometer), folkmängd och landareal efter kommun och kön. År 1991-2006. Sveriges Statistiska Databaser [http://www.ssd.scb.se/]
SFS 1964:822. Naturvårdslag.
SFS 1974:152. Kungörelse om beslutad ny regeringsform. SFS 1987:10. Plan- och bygglag.
SFS 1998:808. Miljöbalk.
SFS 1998:811. Lag om införande av miljöbalken. Skr. 2001/02:173. En samlad naturvårdspolitik.
Skr. 2003/04:129. En svensk strategi för hållbar utveckling.
SOU 1997:105. Agenda 21 i Sverige – fem år efter Rio - resultat och framtid – slutbetänkande från
Nationalkommittén för Agenda 21. Stockholm: Fritzes.
Sveriges kommuner och landsting (2007). Majoritetskiften 2002 och senare | Sveriges Kommuner
och Landsting
http://www.skl.se/artikel.asp?A=29184&C=5284 Uppdaterad: 2006-09-05, hämtad: 2007-05-24
Sunnemark, Fredrik & Martin Åberg (2004). ”Fält, perspektiv eller metod: introduktion”. I
Sunnemark, Fredrik & Martin Åberg (red.). Tvärvetenskap – fält, perspektiv eller metod. Lund: Studentlitteratur.
Thurén, Torsten (1991). Vetenskapsteori för nybörjare. Stockholm: Liber. Trost, Jan (2005). Kvalitativa intervjuer, 3:e uppl. Lund: Studentlitteratur.
United Nations Conference on Environment and Development (1993a). UNCED-biblioteket, vol. I
– Rio-deklarationen, Skogsprinciperna. Stockholm: Miljö- och naturresursdepartementet.
United Nations Conference on Environment and Development (1993b). UNCED-biblioteket, vol. II
– Agenda 21. Stockholm: Miljö- och naturresursdepartementet.
Westford, Rune (2007). ”Bygg där unga och äldre gynnas”. Mitt i Järfälla 2007-03-27: 2. Wheeler, Stephen M. (2000). ”Planning for Metropolitan Sustainability”. Journal of Planning
Education and Research 20 (2): 133-145.
World Commission on Environment and Development (1988). Vår gemensamma framtid – rapport
från Världskommissionen för miljö och utveckling under ordförandeskap av Gro Harlem Brundtland. Stockholm: Prisma och Tiden.
Yin, Robert K. (2003). Case study research – design and methods, 3rd ed. Thousand Oaks: Sage
Källor till tabell 3 och tabell 4 Huddinge kommun. http://www.natur.huddinge.se/reservat/gommaren/gommaren.htm http://www.natur.huddinge.se/reservat/gomsta/gomsta.htm http://www.natur.huddinge.se/reservat/flempan/flempan.htm http://www.natur.huddinge.se/reservat/orlang/orlang.htm http://www.natur.huddinge.se/reservat/glado/glado.htm http://www.natur.huddinge.se/reservat/bjorks/bjorks.htm http://www.natur.huddinge.se/reservat/lanna/lanna.htm http://www.natur.huddinge.se/reservat/paradise/paradise.htm http://www.natur.huddinge.se/reservat/trangs/trangs.htm
Uppdaterade: inte tillgängligt, hämtade: 2007-05-09 Länsstyrelsen i Stockholms län. http://www2.ab.lst.se/natur/miljo/skyddad/kommuner/reservat/Skyddad_natur_1Sida155.html http://www2.ab.lst.se/natur/miljo/skyddad/kommuner/reservat/Skyddad_natur_1Sida156.html http://www2.ab.lst.se/natur/miljo/skyddad/kommuner/reservat/Skyddad_natur_1Sida128.html http://www2.ab.lst.se/natur/miljo/skyddad/kommuner/reservat/Skyddad_natur_1Sida129.html Uppdaterade: 2004-08-01, hämtade: 2007-05-09 http://www.ab.lst.se/templates/InformationPage____6523.asp Uppdaterad: 2007-03-20, hämtad: 2007-05-09
SCB. Land- och vattenareal per den 1 januari efter kommun och arealtyp. År 2000-2007. Sveriges Statistiska Databaser [http://www.ssd.scb.se/]