Fortsatt forskning

Vi tycker att det vore intressant att genomgöra en liknande studie med samma klass om några år. Detta för att se om deras syn matematiken har förändrats och i så fall hur. Det hade även varit intressant att intervjua läraren och se vilka situationer som hon uppfattar som lustfyllda och motiverande. Är hennes tankar vad vi har kommit fram till?

Det vore även intressant att genomföra en liknande studie som denna där vi söker lärandesituationer som är gynnsamma för lust och motivation i ämnet matematik med äldre elever. Att observera och intervjua äldre elever från både mellanstadiet och högstadiet skulle ge studien ett vidare perspektiv och visa på eventuella likheter och skillnader med denna studien. Det vore spännande att se om de äldre eleverna efter flera års studier i ämnet uppfattar matematiken med samma lust och motivation som vår undersökningsklass.

REFERENSLISTA

Aasa, E. et al (1995). Matematik – ett kärnämne. Göteborg: Nationellt centrum för matematikutbildning.

Ahlberg, A., (2000). Att se utvecklingsmöjligheter i barns lärande. Wallby, K. Emanuelsson, G. Johansson, B. Ryding, R. & Wallby, A. (Red) Matematik från början. Göteborg: Nationellt centrum för matematikutbildning.

Berggren, P. & Lindroth, M. (1997). Kul matematik för alla. Solna: Ekelunds Förlag AB Bergius, B. & Emanuelsson, E. (2000). Att se utvecklingsmöjligheter i barns lärande.

Wallby, K. Emanuelsson, G. Johansson, B. Ryding, R. & Wallby, A. (Red) Matematik från början. Göteborg: Nationellt centrum för matematikutbildning. Björk, M. & Liberg, C. (2004). Vägar in i skriftspråket. Stockholm: Natur och Kultur Bråten, I. (1998). Vygotskij och pedagogiken. Lund: Studentlitteratur.

Cronin-Jones, L. (2000). The effectiveness of schoolyards as sites for elementary science instruction. Online. Internet. http://proxy.hik.se:2274/cgi- bin/linker/ebsco_local?3212105. Sökdatum: 071121.

Dahlgren, L-O. & Szczepanski, A. (1997). Boklig bildning och sinnlig erfarenhet. Linköping: Skapande Vetande

Dahlgren, L-O. & Szczepanski, A. (2004). Rum för lärande – några reflexioner om utomhusdidaktikens särart. Lundegård, I. Wikman, P-O. & Wohlin, A. (Red.) Utomhusdidaktik. Lund: Studentlitteratur.

Dewey, J. (1980). Individ, skola och samhälle. Stockholm: Natur och Kultur. Dewey, J.(1987). Demokrati och utbildning. Göteborg: Daidalos AB

Doverborg, E. & Pramling Samuelsson, I. (2000). Att förstå barns tankar. Stockholm: Liber AB

Einarsson, C. & Hamma Chiriac, E. (2002). Gruppobservationer – Teori och praktik. Lund: Studentlitteratur.

Ericsson, G. (2004). Uterummets betydelse för det egna växandet. Lundegård, I. Wickman, P-O. & Wohlin, A. (Red.) Utomhusdidaktik. Lund: Studentlitteratur. Evenshaug, O. & Hallen, D. (2001). Barn- och ungdomspsykologi. Lund:

Githua, B. N. & Mwangi, J. G. (2003). Students’ mathematics self-concept and motivation to learn mathematics: relationship and gender differences among Kenya’s secondary-school students in Nairobi and Rift Valley provinces. Online Internet. http://proxy.hik.se:2084/science?_ob=MImg&_imagekey=B6VD7- 48WPRCMK&_cdi=5975&_user=745831&_orig=search&_coverDate=09%2F30 %2F2003&_sk=999769994&view=c&wchp=dGLbVtbzSkWA&md5=5610b9833 be694708a094a86d82e4dc7&ie=/sdarticle.pdf Sökdatum: 080103.

Glasser, W. (1996). Motivation i klassrummet. Jönköping: Brain Books AB

Hargreaves, A. (1998). Läraren i det postmoderna samhället. Lund: Studentlitteratur. Hedberg, P. (2004). Att lära in ute – Naturskola. Lundegård, I. Wickman, P-O. &

Wohlin, A. (Red.) Utomhusdidaktik. Lund: Studentlitteratur. Hägglund, K. (1989). Lekteorier. Arlöv: Esselte Studium AB

Johnsen Höines, M. (1990). Matematik som språk. Stockholm: Utbildningsförlaget. Johnson, J. Christie, J. & Wardle, F. (2005). Play, Development and Early Education.

Boston: Pearson Education, Inc.

Jones, K. K. & Byrnes, J. P. (2005). Characteristics of students who benefit from

high-quality mathematics instruction. Online Internet. http://proxy.hik.se:2084/science?_ob=MImg&_imagekey=B6WD1-4HV74CF-1- 1&_cdi=6753&_user=745831&_orig=search&_coverDate=07%2F31%2F2006 &_sk=999689996&view=c&wchp=dGLbVtz

zSkWb&md5=e2c07bbbb84b273bb8f2730b1f0fcae0&ie=/sdarticle.pdf Sökdatum: 080103.

Knutsdotter Olofsson, B. (1992). I lekens värld. Arlöv: Almqvist & Wiksell Förlag AB. Kullberg, B.(2004). Lust – och undervisningsbaserat lärande. Lund: Studentlitteratur. Kvale, S. (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.

Lindqvist, G. (2002). Lek i skolan. Lund: Studentlitteratur.

Magnusson, M. (2004). Skriftspråkliga situationer i klassrummet. Högskolan i Kalmar. Malmer, G. (1984). Matematik – Ett ämne att räkna med. Skövde: Esselte studium. Malmer, G. (1999). Bra matematik för alla. Lund: Studentlitteratur.

Maltén, A. (1990). Pedagogiska frågeställningar. Lund: Studentlitteratur. Marton, F. & Booth, S. (2000). Om lärande. Lund . Studentlitteratur. Olsson, T. (2002). Skolgården som klassrum. Lund: BTJ Tryck AB Pape, K. (2001). Social kompetens i förskolan. Stockholm: Liber AB.

Patel, R. & Davidsson, B. (2003). Forskningsmetodikens grunder – Att planera, genomföra och rapportera en undersökning. Lund: Studentlitteratur.

Pramling Samuelsson, I. & Mårdsjö, A-C (1997) Grundläggande färdigheter – och färdigheters grundläggande. Lund: Studentlitteratur

Rule, A. C., Dunham, C., Stoker, J., Arthur, S. C., Miller, R. & Thibado, N. (2007). Preservice Elementary Teachers’ Reflective Insights from Teaching Mathematics during an Authentic Early Practicum Experience. Online Internet. http://www.oswego.edu/academics/colleges_and_departments/education/jal/vol4n o1/5%20Rule%20et%20al%20%20Math%20Practicum.doc Sökdatum: 080103. Sträng, M. H. (2005). Samspel för lärande – Didaktiska redskap för proffesionella

lärare. Lund: Studentlitteratur.

Taube, K. (1987). Läsinlärning och självförtroende – psykologiska teorier, empiriska undersökningar och pedagogiska konsikvenser. Stockholm: Rabén & Sjögren Tough, J. (1973). Att samtala med barn. Stockholm . Rabén & Sjögren

Trageton, A. (2003). Att skriva sig till läsning – IKT i förskoleklass och skola. Stockholm: Liber AB.

Utbildningsdepartementet. (1994). Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet. Lpo 94. Stockholm: Fritzes

BILAGA 1

Hej!

Vi är två lärarstuderande från Kalmar högskola som är inne på vår sista termin i utbildningen. Just nu arbetar vi med vårt examensarbete som ska handla om matematik utomhus och inomhus. För detta behöver vi ett underlag och kommer därför att vara med vid några tillfällen i klassen under veckorna 46 och 47. Vi vore därför tacksamma om vi kunde få tillstånd av er föräldrar att videofilma era barn då vi observerar dem under några matematiklektioner. Underlaget kommer att hanteras anonymt och förstöras efter vi bearbetat det. Då tiden är knapp är vi tacksamma för ett snabbt svar.

Tack på förhand

Karin Svensson och Helen Persson

_ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _

Jag tillåter att _ _ _ _ _ _ _ _ får medverka i Undersökningen

Jag tillåter inte att _ _ _ _ _ _ _ _ får medverka i undersökningen

_ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ Målsmans underskrift

BILAGA 2

Intervjufrågor

Vi har tänkt att använda oss av några öppningsfrågor som vi inte tänker ha med i vår analys:

• Vad heter ni?

• Vilken klass går ni i?

• Vad tycker ni om att gå i skolan? Nyckelfrågor.

•

• Vad tycker ni om att ha matematik inomhus? • Berätta för oss när det är roligast att ha matematik? • Kan du berätta hur du lär dig matematik?

• Vad tycker ni det är för skillnad med att ha matematik utomhus och inomhus?

• Vad tycker ni om att räkna i matteboken?

• Vad tycker ni om att ha matte med fröken vid tavlan?

• Vad är det för skillnad att räkna i matteboken jämfört med när fröken har matte vid tavlan?