I sökandet av tidigare forskning kring vårt valda område har vi kunnat urskilja att det finns få studier som berör förekomsten av att förskolepedagoger utsätter barn för kränkande behandling i förskolan. Ett flertal studier fokuserar på kränkande behandling mellan barn och barn och hur detta kommer till uttryck. Att barn kränker andra barn och att det förekommer i förskolan tror vi kan handla om förskolepedagogers bristande kunskap om vad en kränkande behandling faktiskt innebär. Hur ska personal i förskolan enligt förskolans läroplan (Skolverket, 2018) verka för barns bästa om definitionen kring kränkande behandling är tudelad? Därmed vill vi belysa vikten av att utföra studier som fokuserar på definitionen av kränkande behandling och dess förekomst i relation vuxen-barn.
En annan riktning för vidare forskning baserat på vårt examensarbete hade varit att göra en studie baserad på barnintervjuer för att ta reda på vad en kränkning kan vara ur ett barns perspektiv. Detta för att få en bredare uppfattning om kränkningar i förskolan och hur barnen uppfattar om och hur de anser sig bli kränkta samt vad de tycker att gränsen för kränkning går.
37
Referenser
Brendgren, M., Wanner, B., Vitaro, F., Bukowski, W. M., & Tremblay, R. E. (2007). Verbal Abuse by the Teacher during Childhood and Academic, Behavioral, and
Emotional Adjustment in Young Adulthood. Journal of Educational Psychology, 99(1), 26-38. Hämtad 2019-10-31 från:
http://search.ebscohost.com/login.aspx?direct=true&AuthType=shib&db=eric&AN=EJ 754545&site=eds-live
Bryman, A. (2018). Samhällsvetenskapliga metoder. (Upplaga 3). Stockholm: Liber.
Cameron, D. L., & Kovac, V. B. (2017). Parents and preschool workers' perceptions of competence, collaboration, and strategies for addressing bullying in early Childhood.
Child Care In Practice, 23(2), 126-140. Hämtad 2019-08-29 från:
https://doi.org/10.1080/13575279.2016.1259156
Colnerud, G. (1995). Etik och praktik i läraryrket: en empirisk studie av lärares
yrkesetiska konflikter i grundskolan. Diss. Linköping : Univ.. Stockholm.
Colnerud, G. (2006) Nel Noddings och omsorgsetiken. Utbildning och demokrati, 2006, Vol 15, nr 1, 33-41.
Colnerud, G. (2007). När lärare mobbar, kränker eller sårar. I Thors C (red). Utstött – en
bok om mobbning. Stockholm: Lärarförbundets förlag, ss. 127–134.
Colnerud, G. & Granström, K. (2015). Respekt för lärarprofessionen: om lärares
yrkesspråk och yrkesetik. (4., rev. och uppdaterade uppl.) Stockholm: Liber.
Delfabbro, P., Winefield, T,. Trainor, S., Dollard, M,. Anderson, S,. Metzer, J., & Hammarström, A .(2006). Peer and teacher bullying/victimization of South Australian secondary school students: Prevalence and psychosocial profiles. British Journal of
Educational Psychology, (Pt 1), 71. Hämtad 2019-10-28 från:
https://doi.org/10.1348/000709904X24645
38
Dolk, K. (2013). Bångstyriga barn: makt, normer och delaktighet i förskolan. Diss. Stockholm : Stockholms universitet, 2013. Stockholm.
Edling, S. (2012). Att vilja andra väl är inte alltid smärtfritt: att motverka kränkningar
och diskriminering i förskola och skola. Lund: Studentlitteratur.
Ejlertsson, G. (2019). Enkäten i praktiken – en handbok i enkätmetodik. Lund: Studentlitteratur.
Friends. (2019). Frågor och svar om mobbning. Hämtad 2019-10-28 från: https://friends.se/fragor-och-svar-om-mobbning/
Halldén, G. (2003). Barnperspektiv som ideologiskt eller metodologiskt begrepp. I
Pedagogisk Forskning i Sverige. 8(1-2), ss.12-23. Hämtad 2019-08-21 från:
http://search.ebscohost.com/login.aspx?direct=true&AuthType=shib&db=edsswe&AN =edsswe.oai.DiVA.org.liu.36860&site=eds-live
Johansson, E. (2003). Att närma sig barns perspektiv. Forskares och pedagogers möte med barns perspektiv. Pedagogisk Forskning i Sverige, (1-2), 46. Hämtad 2019-11-19 från:
http://search.ebscohost.com/login.aspx?direct=true&AuthType=shib&db=edsswe&AN =edsswe.oai.gup.ub.gu.se.77148&site=eds-live
Johansson, T. (2017). Sociala relationer och samspel i förskolan. (Första upplagan). Stockholm: Liber.
Lindgren. C & Torro, T. (2017). Fånga ögonblick-skapa tanketid, Öhman, M. (red.) (2017). Att bryta mönster: relationer, normer och barns rätt. Stockholm: Lärarförlaget.
McEachern, A. G., Aluede, O., & Kenny, M. C. (2008). Emotional Abuse in the Classroom: Implications and Interventions for Counselors. Journal of Counseling &
Development, 86(1), 3-10. Hämtad 2019-10-30 från:
https://doi.org/10.1002/j.1556-6678.2008.tb00619.x
39
Nilholm, C. (2016). Teori i examensarbetet: en vägledning för lärarstudenter. Lund: Studentlitteratur.
Nilsson, R. (2008). Foucault: en introduktion. Malmö: Égalité.
Noddings, N. (2012). The Caring Relation in Teaching. Oxford Review of Education,
38(6), 771-781. Hämtad 2019-11-14 från:
http://search.ebscohost.com/login.aspx?direct=true&AuthType=shib&db=eric&AN=EJ 987684&site=eds-live
Olsson, S. (2019). Sekretess och anmälningsplikt i förskola och skola. (Sjunde upplagan). Lund: Studentlitteratur.
Petterson, A. (2004). När lärare mobbar. Lärarnas tidning. Hämtad 2019-10-02 från: https://lararnastidning.se/nar-larare-mobbar/
SFS 2008:567. Diskrimineringslag. Stockholm: Kulturdepartementet.
SFS 2010:800. Skollagen. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
Skolverket. (2000). Nationella kvalitetsgranskningar 1999. Rapport 180. Stockholm: Skolverket.
Skolverket. (2009a). På tal om mobbning – och det som görs. Stockholm: Skolverket.
Skolverket. (2009b) Diskriminerad, trakasserad, kränkt? Barns, elevers och
studerandes uppfattningar om diskriminering och trakasserier. Fritzes Stockholm.
Skolverket. (2018). Läroplanen för förskolan. Stockholm: Skolverket.
Skolverket. (2019). Kränkande behandling, mobbning och diskriminering. Hämtad 2019-10-23 från:
40
Smith, MK. (2016). Nel Noddings, the ethics of care and education. The encyclopaedia
of informal education. Hämtad 2019-10-22 från:
http://infed.org/mobi/nel-noddings-the-ethics-of-care-and-education/
Sommer, D., Pramling Samuelsson, I., & Hundeide, K. (2011). Barnperspektiv och
barnens perspektiv i teori och praktik. (1. uppl.) Stockholm: Liber.
Stoor-Grenner, M. & Kirves, L. (2010). Mobbar även små barn?. Helsingfors: Folkhälsan.
Strander, K. (2008). Goda pedagogiska miljöer- fristad och utmaning. Brodin, J. (red.) (2008). Barn i utsatta livssituationer. (1. uppl.) Malmö: Gleerups utbildning.
Twemlow, S. W., Fonagy, P., Sacco, F. C., & Bretthour, J. R., Jr. (2006). Teachers who bully students: a hidden trauma. The International Journal of Social Psychiatry, (3), 187. Hämtad från:
http://search.ebscohost.com/login.aspx?direct=true&AuthType=shib&db=edsgao&AN= edsgc1.148978287&lang=sv&site=eds-live
UNICEF Sverige. (2009). Barnkonventionen: FN:s konvention om barnets rättigheter. Stockholm: UNICEF Sverige.
Vetenskapsrådet. (2017). God forskningsed. Stockholm: Vetenskapsrådet. Hämtad från:
http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf?fbclid=IwAR1XztVv9ye310XfkTus2BHwPpF otgOanPLok1E-J-rGUEc_a8PYBDsyDt0
Vlachou, M., Botsoglou, K., & Andreou, E. (2013). Assessing Bully/Victim Problems in Preschool Children: A Multimethod Approach. Journal of Criminology, 2013, 1. Hämtad 2019-10-30 från:
http://search.ebscohost.com/login.aspx?direct=true&AuthType=shib&db=edb&AN=96 365638&site=eds-live
41
Zerillo, C., & Osterman, K. F. (2011). Teacher perceptions of teacher bullying.
Improving schools, 14(3), 239-257. Hämtad 2019-10-30 från:
http://search.ebscohost.com/login.aspx?direct=true&AuthType=shib&db=eric&AN=EJ 946554&site=eds-live
Öhman, M. (2008). Hissad och dissad: om relationsarbete i förskolan. Stockholm: Liber.
Öhman, M. (2017). Perspektiv och mönster styr våra tankar. Öhman, M. (red.) (2017).
Att bryta mönster: relationer, normer och barns rätt. Stockholm: Lärarförlaget.
Öhman, M. (2019). Nya hissad och dissad: om relationsarbete i förskolan. (Andra upplagan). Stockholm: Liber.
42
Bilagor
43
51