Kris och krisberedskap är ett brett område. Med utgångspunkt i ämnets betydelse för samhället och medborgarnas krisberedskap, kopplingen till folkhälsovetenskap och hälsans bestämningsfaktorer bör det finnas ett stort intresse för fortsatta studier inom ämnet. Studenternas låga medvetenhet om kris och krisberedskap visar att det finns ett stort behov av information och ökad kunskap. Den låga kunskapen och medvetenheten stärker
För att undersöka hur befolkning tar till sig information om kris och krisberedskap och hur medvetenheten och kunskapen utvecklas efter krisberedskapsveckan vore det intressant att genomföra uppföljande studier efter krisberedskapsveckan. Som teoretisk utgångspunkt skulle teorierna Health literacy, Stages of change och self-efficacy kunna vara aktuella. Befintlig studie skulle kunna tjäna som kunskapsunderlag och utgångspunkt inför en uppföljande studie. Det kan även finnas metodologiska lärdomar från genomförd studie att utveckla i kommande studier, exempelvis gällande enkätens utformning.
Vidare är det möjligt att utföra ytterligare studier på insamlat material och exempel på analyser som skulle kunna genomföras är att undersöka om det finns några skillnader i kunskap, medvetenhet och krisberedskap utefter kön, oro och de som upplevt en kris tidigare. Det skulle också kunna vara intressant att undersöka om graden av oro och eller graden av krisberedskap har något samband med att ha sett information om kris och krisberedskap i media.
MSB menar att det finns en brist på teorikoppling i studier inom området för säkerhet och risk (MSB, 2017e). Som anges under teoretiskt perspektiv (se sid. 6) finns det flera relevanta teorier där det skulle vara intressant att genom vidare studier undersöka om och hur de kan kopplas till kris och krisberedskap, exempelvis Riskperception och Self-efficacy, Stages of change.
För att få en djupare förståelse av hur studenterna ser på kris och krisberedskap och som en eventuell uppföljning av krisberedskapsveckan så skulle det vara intressant att genomföra kvalitativa studier i form av intervjuer eller fokusgruppsundersökningar. Både för att
undersöka upplevelsen av veckan men också för att se hur studenter, eller andra medborgare tar till sig budskap och information om kris och krisberedskap, ”krislitteracitet” (Johansson, 2018) med utgångspunkt i Health literacy.
Uppslaget på uppsatsämne kom ursprungligen från Västerås stad. På grund av studiens snäva tidsram avgränsades studien till högskolestudenter. Det skulle därför vara av intresse att göra likande studier på fler målgrupper i Västerås stad och i Västmanland. Både för att se hur kunskap och medvetenhet om kris och krisberedskap skiljer sig mellan olika grupper inom Västerås, exempelvis utifrån socioekonomisk situation, etnicitet och om Västerås skiljer sig mot andra kommuner i Sverige.
Ytterligare en intressant vinkling är om krisberedskapen skiljer sig mellan olika tidpunkter i månaden. Exempelvis om människor är mer utsatta i slutet av månaden innan
7
SLUTSATSER
• Studenterna har generellt en låg oro för att en kris ska inträffa, undantaget terroristattack där det finns en markant oro.
• Studenternas självskattade medvetenhet och kunskap om kris och krisberedskap är mycket låg.
• Majoriteten av studenterna uppskattar själva att de har en beredskap för att kunna tillgodose sina grundläggande behov av vatten, värme, mat, kommunikation och medicin i 2-3 dygn. I snitt har studenterna 8,5 artiklar av de 15 som efterfrågas i enkäten.
• Det finns inget signifikant samband eller skillnad mellan studenternas självskattade medvetenhet och kunskap gentemot grad av krisberedskap.
REFERENSLISTA
Ablah, E., Konda, K., & Kelley. (2009). Factors predicting individual emergency preparedness: a multi-state analysis of 2006 BRFSS data. Biosecurity and bioterrorism: Biodefense strategy, practice, and science. 7(3), 317-330. doi: 10.1089/bsp.2009.0022
Ajzen, I. (1985). Action Control: from cognition to behavior. Berlin: Springer-Verlag. Andersson, S-I. (2009). Hälsa och psykologi. Lund: Studentlitteratur.
Becker, M.H., Kaback, M.M., Rosenstock, I.M., & Ruth, M.V. (1975). Some influence on public participation in a genetic screening program. Journal of community health. 1(1), 3-14. Doi: 10.1007/BF01318939
Borås tidning. (2018). Har du kontanter i krislådan. Hämtad 2018-03-05, från http://www.bt.se/ledare/har-du-kontanter-i-krisladan/
Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. (Uppl. 2). Stockholm: Liber.
Donahue, A.K., Eckel, C.C., & Wilson, R.K. (2014). Ready or not? How citizens and public officials perceive risk and preparedness. American review of public administration. 44(4S), 89-11. doi: 10.1177/0275074013506517
Ejlertsson, G. (2005). Enkäten i praktiken: en handbok i enkätmetodik. (Uppl. 2). Lund: Studentlitteratur.
Ejlertsson, G. (2012). Statistik för hälsovetenskaperna. (Uppl. 2). Lund: Studentlitteratur. Eliasson, A. (2013). Kvantitativ metod från början. (Uppl. 3). Lund: Studentlitteratur. Enander, A. (2005). Människors förhållningssätt till risker, olyckor och kriser. Huskvarna:
Räddningsverket.
Field, A. (2013). Discovering statistics using IBM SPSS statistics. (Uppl. 4). London: Sage Publications Ltd.
Forskning.se. (2018). När krisen kommer. Hämtad 2018-03-14, från https://www.forskning.se/2018/03/12/nar-krisen-kommer/
Försvarsdepartementet. (2017). Motståndskraft, Inriktningen av totalförsvaret och utformningen av det civila försvaret 2021-2025. Stockholm: Elanders Sverige AB. Tillgänglig:
http://www.regeringen.se/4b02db/globalassets/regeringen/dokument/forsvarsdepar tementet/forsvarsberedningen/ds-2017-66-motstandskraft-inriktningen-av-
totalforsvaret-och-utformningen-av-det-civila-forsvaret-2021-20252.pdf
Försvarshögskolan. (2017). Förutsättningar för krisberedskap och totalförsvar i Sverige. Stockholm: Centrum för totalförsvar och samhällets säkerhet. Hämtad 2018-03-08 från http://fhs.diva-portal.org/smash/get/diva2:1070168/FULLTEXT01.pdf
Gil-Rivas, V. & Kilmer R.P. (2016). Building community capacity and fostering disaster resilience. Journal of clinical psychology 72(12), 1318-1332. doi: 10.1002/jclp.22281 Glanz, K., Rimer, B.K., & Viswanath, K. (2008). Health behaviour and health education:
theory, research and practice. (Uppl. 4). San Fransisco: John Wiley and Sons inc. Green, J., Tones, K., Cross, R., & Woodall, J. (2015). Health promotion planning &
strategies. (Uppl. 3). London: Sage.
Johansson, A. (2018). (Författare), & SVT Forum (Regissör). (2018). Mötesplats
Samhällssäkerhet: Framtiden för Svensk krisberedskap [TV-program]. Sverige: Sveriges Television. Tillgänglig: https://www.svt.se/nyheter/svtforum/framtiden-for- svensk-krisberedskap
Läkartidningen. (2018). Om kriget kommer – krisande krisberedskap. Hämtad 2018-03-20 från http://lakartidningen.se/Opinion/Signerat/2018/03/Om-kriget-kommer-- krisande-krisberedskap/
Land. (2018). Folkhögskola startar utbildning för preppers. Hämtad 2018-03-05 från http://www.land.se/landkoll/folkhogskola-startar-utbildning-for-preppers/ Larsson, G. & Enander, A. (1997). Preparing for disaster: public attitudes and actions.
Disaster prevention and management, 6(1), 11-21. doi: 10.1108/09653569710162415 Levac, J., Toal-Sullivan, D., & O´Sullivan, T.L. (2011). Household emergency preparedness: A
literature review. Journal of community health 37(3), 725-733. doi: 10.1007/s10900- 011-9488-x
Marmot, M., Friel, S., Bell, R., Houweling, T. A. J., & Taylor, S. (2008). Closing the gap in a generation: health equity through action on the social determinants of health. Lancet, 372(November 2008), 1661-1669. doi: 10.1016/S0140-6736(08)61690-6
Merill, R. M. (2013). Introduction to epidemiology. (Uppl. 6). Burlington, Mass: Jones & Bartlett Learning
MSB. (2009). VMA- Viktigt meddelande till allmänheten. Hämtad 2018-04-01 från https://www.msb.se/sv/Insats--beredskap/Hantera-olyckor--kriser/VMA/ MSB. (2015). Din krisberedskap. Hämtad 2018-04-14 från
https://www.dinsakerhet.se/olycka-och-kris/forbered-dig-for-olycka-och-kris/din- krisberedskap/
MSB. (2016a). Krismedvetenhet kommun 2016. Stockholm: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Hämtad 2018-03-09 från
https://www.msb.se/Upload/Forebyggande/Krisberedskap/Krisberedskapsveckan/ MSB%20Krismedvetenhet%202016.pdf
MSB. (2016b). Krismedvetenhet kommun 2016. Hämtad 2018-03-25 från https://www.msb.se/sv/Forebyggande/Krisberedskap/MSBs-
MSB. (2017a). Om krisberedskapsveckan 2018. Hämtad 2018-04-04 från https://www.msb.se/sv/Forebyggande/Krisberedskap/MSBs- krisberedskapsvecka/Om-Krisberedskapsveckan-2018/
MSB. (2017b). Opinioner 2017: Allmänhetens syn på samhällsskydd, beredskap, säkerhetspolitik och försvar. Karlstad: Attityd AB. Hämtad 2018-02-28 från https://www.msb.se/RibData/Filer/pdf/28429.pdf
MSB. (2017c). Rapport 18-årsundersökningen 2017. Stockholm: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Hämtad 2018-03-04 från
https://www.msb.se/Upload/Insats_och_beredskap/Civilt_forsvar/18- arsenkaten/18-%c3%a5rsunders%c3%b6kningen%202017%20slutgiltigt.pdf MSB. (2017d). 18-årsuppdraget. Hämtad 2018-03-25 från https://www.msb.se/sv/Om-
MSB/Sa-arbetar-MSB/Regeringsuppdrag/Pagaende-regeringsuppdrag1/18- arsuppdraget/
MSB. (2017e). Att studera uppfattningar om risk och säkerhet: analys av MSB:s trygghetsundersökningar. Stockholm: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Hämtad 2018-03-18 från
https://www.msb.se/RibData/Filer/pdf/28358.pdf MSB. (2017f). Begrepp. Hämtad 2018-04-09 från
https://www.msb.se/sv/Forebyggande/Riskkommunikation/Begrepp/
MSB. (2018). Metodik för utredning av kriser: analys av metodologiska tillvägagångssätt redovisade i rapporter och återberättade i intervjuer med utredare. Stockholm: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Tillgänglig via:
https://www.msb.se/RibData/Filer/pdf/28453.pdf
MSB. (u.å). Krisinformation.se. Hämtad 2018-04-01 från https://www.krisinformation.se/ MSB. (u.å). Om MSB. Hämtad 20180401: https://www.msb.se/sv/Om-MSB/
Olsson, H., & Sörensen, S. (2011). Forskningsprocessen: Kvalitativa och kvantitativa perspektiv. Stockholm: Liber.
Paek, H-J., Hilyard, K., Freimuth, V., Barge, J.K., & Mindlin, 2010). Theory-based approaches to understanding public emergency preparedness: Implications for effective health and risk communication. Journal of health communication 15(4), 428-444. doi: 10.1080/10810731003753083
Prop. 2002/03:35. Mål för folkhälsan. Tillgänglig:
http://www.regeringen.se/contentassets/04207325e75943408c69a55643ea1d3e/mal -for-folkhalsan
Prop. 2007/08:92. Stärkt krisberedskap – för säkerhets skull. Tillgänglig:
http://www.regeringen.se/49bb67/contentassets/bda72515262c4f19a1b6ab22e976e5 31/starkt-krisberedskap---for-sakerhets-skull-prop.-20070892
Prop. 2013/14:144. Lag om sprängämnesprekursorer och krisberedskapens utveckling. Tillgänglig: https://data.riksdagen.se/fil/437123EB-6286-4442-80E2-
EC7189CC6DF5
Ramsbottom, A., O´Brien, E., Ciotti, L., & Tacacs, J. (2018). Enablers and barriers to community engagement in public health emergency preperadness: A literature review. Journal of community health 43(2), 412-420. doi: 10.1007/s10900-017-0415- 7
Regeringen. (2010). Samhällets krisberedskap – stärkt samverkan för ökad säkerhet 2009/10:124. Hämtad 20180402: https://www.riksdagen.se/sv/dokument- lagar/dokument/skrivelse/samhallets-krisberedskap---starkt-samverkan- for_GX03124/html#page_8
Regeringen. (2017a). Regeringsuppdrag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Hämtad 2018-04-01, från
https://www.msb.se/Upload/Forebyggande/Krisberedskap/Krisberedskapsveckan/R egeringsuppdrag%20till%20MSB%20att%20%c3%b6ka%20m%c3%a4nniskors%20k unskap%20om%20f%c3%b6rberedelser%20inf%c3%b6r%20kriser%20och%20h%c3 %b6j%20beredskap.pdf
Regeringen. (2017b). Nationell säkerhetsstrategi. Stockholm: Statsrådsberedningen. Hämtad 2018-04-01 från
http://www.regeringen.se/48e36d/contentassets/a02552ad9de94efcb84154b0f6ed7 6f9/nationell-sakerhetsstrategi.pdf
Ringsberg, K.C., Olander, E., & Tillgren, P. (Red.). (2014). Health literacy: Teori och praktik i hälsofrämjande arbete. Lund: Studentlitteratur.
Röda Korset. (2017). Svenskarna ska lära sig hantera kriser. Hämtad 2018-04-29 från https://www.redcross.se/vart-arbete/r/roda-korset/Svenskarna-ska-lara-sig- hantera-kriser-Roda-Korset-utbildar-20000-volontarer/
SOS alarm. (u.å). Viktiga telefonnummer/11313. Hämtad 2018-04-01 från https://www.sosalarm.se/viktiga-telefonnummer/11313/
Storumans Folkhögskola. (u.å). Preppers och överlevnadsteknik. Hämtad 2018-04-04 från http://www.fhsk.nu/preppers-och-overlevnadsteknilk/
SVD. (2017a). Svenska hushåll klarar sig inte 72 timmar vid en kris. Hämtad 2018-03-20 från https://www.svd.se/hushall-klarar-inte-krisrekommendation#
SVD. (2017b). Stockholmare sämst rustade för kris: ”Skulle uppstå kaos”. Hämtad 2018-04- 09 från https://www.svd.se/stockholmare-samst-rustade-for-kris-skulle-uppsta-kaos Svensk ordbok. (2009a). Beredskap. Hämtad 2018-04-08 från
Svensk ordbok. (2009b). Förmåga. Hämtad 2018-04-08 från https://svenska.se/tre/?sok=f%C3%B6rm%C3%A5ga&pz=1 Svensk ordlista. (2009c). Medvetenhet. Hämtad 2018-04-03 från
https://svenska.se/tre/?sok=medvetenhet&pz=2
Svenska akademins ordbok. (2015). Kunskap. Hämtad 2018-04-03 från https://svenska.se/tre/?sok=kunskap&pz=1
Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-
samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet. Tillgänglig:
https://www.google.se/url?sa=t&rct=j&q=&esrc=s&source=web&cd=1&ved=0ahUK EwiY2JPvu5PZAhVDVywKHc71DLwQFggoMAA&url=http%3A%2F%2Fwww.codex.v r.se%2Ftexts%2FHSFR.pdf&usg=AOvVaw2GyUHH5gxHaqEy9neBgobP
WHO. (1948). Constitution of the World health organization. Hämtad 2018-04-16 från,
http://apps.who.int/gb/bd/PDF/bd47/EN/constitution-en.pdf?ua=1
WHO. (2011). Disaster risk management for health overview. Hämtad 2018-04-27 från,
http://www.who.int/hac/events/drm_fact_sheet_overview.pdf
WHO. (2017). Health emergency and disaster risk management overview. Hämtad 2018-05-
05 från, http://www.who.int/hac/techguidance/preparedness/who-factsheet-overview-
december2017.pdf?ua=1
BILAGA A; REKOMMENDERAT INNEHÅLL KRISLÅDA
• Fotogenlampa och bränsle, till exempel lampolja eller fotogen. Tänk på att ha god ventilation för att ej orsaka kolmonxidförgiftning eller skapa irritation i luftvägar • Alternativ värmekälla som ej drivs av el, till exempel fotogen, gasol eller diesel. Tänk
på att ha god ventilation för att ej orsaka kolmonxidförgiftning eller skapa irritation i luftvägar
• Sovsäck, filtar och varma kläder • Tändstickor
• Stearin- och värmeljus
• Ficklampa med extra batterier, pannlampa • Dunkar och hinkar med lock att förvara vatten i.
• Husapotek med det viktigaste för dig och din familj, viktiga mediciner
• Radio som drivs av batterier, vev (dynamo), solceller eller tillgång till bilradio • Extra batteripack (powerbank) eller vevladdare (dynamo) till mobiltelefon • Hygienartiklar som fungerar utan vatten, till exempel våtservetter
• Campingkök och bränsle, exempelvis T-röd för spritkök. Tänk på ökad brandrisk i samband med öppen låga. Använd ej spritkök under köksfläkten
• Mat som klarar förvaring i rumstemperatur utan kylskåp och frys • Kontanter
• Papperslista med nummer till exempelvis anhöriga, grannar, kommunen, räddningstjänsten, elleverantören och sjukvården.
BILAGA B; MISSIVBREV
Krisberedskap hos studenter på Mälardalens högskola
Hej!Jag heter Frida Johansson och läser sista terminen på Folkhälsoprogrammet på Mälardalens högskola. Jag skriver nu min uppsats för kandidatexamen i folkhälsovetenskap. Syftet med studien är att
undersöka högskolestudenters oro för att en kris ska inträffa, deras kunskap och medvetenhet om kris och krisberedskap samt vilken beredskap studenter har att hantera en kris och eventuella samband mellan dessa.
Med kris avses en större händelse som drabbar många människor och stora delar av samhället och som påtagligt påverkar samhällets funktioner. Exempel på kris är allvarliga olyckor, extremt väder, it- attacker eller annat som kan påverka människors förmåga att tillgodose sina grundläggande behov av vatten, värme, mat och kommunikation och därmed också kan påverka människors hälsa.
Du tillfrågas härmed om deltagande i studien. Enkäten riktar sig till studenter på Mälardalens
högskola. Att fylla i enkäten tar cirka 10 minuter. Ditt deltagande är frivilligt och genom att du fyller i och lämnar in enkäten ger du samtycke till att delta i studien.
Det insamlade materialet hanteras konfidentiellt och förvaras med försiktighet. Resultat från studien presenteras i en uppsats som beräknas vara färdigställd i juni 2018. Uppsatsen kommer efter
examinatorns godkännande publiceras i databasen DiVA. Resultatet kommer eventuellt även presenteras för olika intressenter som Västerås stad och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) i samband med den nationella krisberedskapsveckan v 22 2018.
Det insamlade materialet kan även komma att användas för vidare studier av ämnet.
Tack på förhand för att du deltar i studien. Din medverkan är viktig och betydelsefull för studiens kvalitet och möjligheten att nå ett trovärdigt resultat.
Vid eventuella frågor eller synpunkter är du välkommen att kontakta mig, Frida Johansson.
Vänligen, Frida Johansson Folkhälsoprogrammet Mälardalens Högskola e-post: fjn15002@student.mdh.se telefon: 073-9681864
Handledare: Anna Johansson, lektor e-post: anna.johansson@mdh.se telefon: 021-107337
BILAGA C; ENKÄT
Krisberedskap hos högskolestudenter
Instruktion:Besvara samtliga frågor i formuläret.
Sätt ett kryss [ X ] för det svarsalternativ som stämmer bäst för dig. Ange endast ett svarsalternativ per fråga.
Med kris avses en större händelse som drabbar många människor och stora delar av samhället och som påtagligt påverkar samhällets funktioner. Exempel på kris är allvarliga olyckor, extremt väder, it- attacker eller annat som kan påverka människors förmåga att tillgodose sina grundläggande behov av vatten, värme, mat, kommunikation och medicin och därmed också kan påverka människors hälsa.
1. Kön Kvinna Man
□
□
2. Ålder 18-23 24-29 30-34 35-39 40->□
□
□
□
□
3. Vilken akademi tillhör du? Ekonomi, samhälle och teknik (EST) Hälsa, vård och välfärd (HVV) Innovation design och teknik (IDT) Utbildning, kultur och kommunikation (UKK) 4.Jag läser följande program: Alternativt sätt ett kryss för fristående kurs
□
□
□
□
□
2
5. Vilken av följande beskrivningar stämmer bäst in på dig när det gäller din inställning till förberedelse inför en eventuell kris i dagsläget? Välj endast ett alternativ
Jag har inte för avsikt att göra något eller ens börja tänka på vad jag skulle behöva göra
□
Jag har inte tänkt göra något nu men kanske i framtiden□
Jag funderar aktivt på att jag skulle vilja göra något nu□
Jag har gjort vissa konkreta förberedelser men skulle behöva göra mer□
Jag känner mig redo för en kris och har gjort de förberedelser som jag tänkt och trormig behöva
□
6. Hur oroad är du över att följande kriser ska inträffa i Sverige under de närmaste fem åren?
Sätt ett kryss på varje rad
Inte alls oroad Inte speciellt oroad Ganska oroad Mycket
oroad Ingen åsikt
a Långvarigt elavbrott
□
□
□
□
□
b Dricksvattenbrist□
□
□
□
□
c Livsmedelsbrist□
□
□
□
□
d Drivmedelsbrist□
□
□
□
□
e Brist på läkemedel□
□
□
□
□
F Extrem väderhändelseg Militärt angrepp
□
□
□
□
□
h Terroristattack
□
□
□
□
□
i Omfattande epidemi
□
□
□
□
□
7. Om följande kriser inträffar i Sverige under de närmaste fem åren, hur oroad är du över att de ska påverka dig personligen? Sätt ett kryss på varje rad
Inte alls oroad Inte speciellt oroad Ganska oroad Mycket
oroad Ingen åsikt
a Långvarigt elavbrott
□
□
□
□
□
b Dricksvattenbrist□
□
□
□
□
c Livsmedelsbrist□
□
□
□
□
d Drivmedelsbrist□
□
□
□
□
e Brist på läkemedel□
□
□
□
□
F Extrem väderhändelsemed materiell förödelse
□
□
□
□
□
g Militärt angrepp
□
□
□
□
□
h Terroristattack
□
□
□
□
□
i Omfattande epidemi
□
□
□
□
□
8. Hur troligt anser du att det är att följande kriser inträffar i Sverige under de närmaste fem åren? Sätt ett kryss på varje rad
4 Inte alls troligt Inte speciellt troligt Ganska Troligt Mycket
troligt Ingen åsikt
a Långvarigt elavbrott
□
□
□
□
□
b Dricksvattenbrist□
□
□
□
□
c Livsmedelsbrist□
□
□
□
□
d Drivmedelsbrist□
□
□
□
□
e Brist på läkemedel□
□
□
□
□
F Extrem väderhändelsemed materiell förödelse
□
□
□
□
□
g Militärt angrepp
□
□
□
□
□
h Terroristattack
□
□
□
□
□
i Omfattande epidemi
□
□
□
□
□
9. Har du personligen upplevt någon kris som påverkat din förmåga att tillgodose dina grundläggande behov av vatten, värme, mat, kommunikation och medicin?
Ja
□
Nej
Om ja, ange vilken typ av kris/kriser du har
varit med om:
10. Har du pratat om kris eller krisberedskap med någon i din närhet under de senaste 6 månaderna?
Ja
□
Nej
□
11. Har du läst någon artikel eller sett nyhetsinslag i media om kris eller krisberedskap under de senaste 6 månaderna?
Ja
□
Nej
□
12. Om det inträffar en kris där samhällsfunktionerna slås ut, ditt hem är utan elektricitet och dricksvatten. Vet du då vilket ansvar Du som privatperson själv har för att tillgodose dina grundläggande behov av vatten, värme, mat, kommunikation och medicin?
Ja
□
Nej
□
13. Vet du vilka åtgärder myndigheterna rekommenderar Dig att vidta för att du ska klara av dina grundläggande behov av värme, mat, vatten, kommunikation och medicin i upp till 7 dygn vid en kris om viktiga samhällsfunktioner ej fungerar och ditt hem är utan vatten och elektricitet?
6
Ja
□
Nej
□
14. Frågor om Viktigt Meddelande till Allmänheten, VMA. Sätt ett kryss på varje rad Ja Nej
a Vet du vad VMA är?
□ □
b Vet du vad du ska göra när VMA sänds ut?
□ □
c
Vid test av VMA (sker första måndagen kl 15.00 varje kvartal), har du någon gång deltagit i crowdsourcing och rapporterat till www.krisinformation.se om du har hört testsignalen eller ej?
□ □
15 a. Om en kris skulle inträffa, vart skulle du i första hand söka information om det som inträffat?
Välj endast ett alternativ
Sociala medier
□
Nyhetssajter på internet
□
Nyhetssändningar på radio P4
□
Myndigheters hemsidor
□
Krisinformationsnumret 113 13
□
Sökmotorer på internet, tex Google□
15 b. Vart skulle du i andra hand söka information om det som inträffat? Välj endast ett alternativ
Sociala medier
□
Nyhetssajter på internet□
Nyhetssändningar på radio P4□
Myndigheters hemsidor□
Webbplatsen www.krisinformation.se□
Krisinformationsnumret 113 13□
Sökmotorer på internet, tex Google□
16. Har du någon gång sökt information om en kris i samband med att den har skett, från följande källor?
Sätt ett kryss på varje rad
Ja Nej
Sociala medier
□
□
8
Nyhetssändningar på radio P4
□
□
Myndigheters hemsidor
□
□
Webbplatsen www.krisinformation.se
□
□
Krisinformationsnumret 113 13□
□
Sökmotorer på internet, tex Google□
□
17. Krislåda är ett begrepp som antogs i Svenska akademins ordlista 2014 och betyder ”låda som innehåller saker en person behöver för överlevnad vid en kris”.
Ja Nej
a Känner du till vad en krislåda innehåller?
□ □
b Anser du att det är viktigt att ha en krislåda?□ □
c Har du en krislåda?□ □
18. Hur länge skulle du i dagsläget klara av att tillfredsställa dina grundläggande behov av värme, mat, vatten, kommunikation och medicin om samhällsfunktionerna slås ut och ditt hem är utan vatten och elektricitet?
Välj endast ett alternativ
0-1 dygn
□
2-3 dygn
□
6-7 dygn
□
En vecka eller mer
□
Vet ej
□
19. Har du tillgång till följande i ditt hem? Sätt ett kryss på varje rad
Ja Nej
Nödvändiga mediciner för en veckas
förbrukning
□
□
Dunkar att fylla och förvara dricksvatten i
□
□
Hinkar med lock
□
□
Flaskor
□
□
Varma kläder
□
□
Filtar
□
□
Stearinljus/värmeljus
□
□
Tändstickor eller braständare
□
□
Ficklampa eller annan ej eldriven ljuskälla□
□
Gasolvärmare + bränsle eller annan ej10
Fungerande camping-/gasolkök + bränsle
□
□
Mat i form av torra varor och konserverför en veckas förbrukning
□
□
Transistorradio som drivs med batteri
□
□
Viktiga telefonnummer till anhöriga,kommunen etc. uppskrivna på papperslista
□
□
Alternativ strömkälla, ex motordriven