Fortsatt forskning

Det förslag som vi lämnar till vidare forskning är att vidga perspektivet till andra typer av

organisationer. I vår uppsats har vi fokuserat på tjänsteföretag och ett sätt att vidga forskningen är att pröva hur samspelet mellan ledare och medarbetare kan undersökas genom indikatorerna i ickevinstdrivande organisationer eller i ett linjeproducerande företag. Ett annat fall som kan studeras är indikatorernas uppfyllelse i ett mindre team där ledare och medarbetare arbetar tätt tillsammans i organisationen, exempel på detta skulle kunna vara ett mindre tjänsteföretag. Vi har identifierat indikatorer som i synnerhet visat sig vara betydelsefulla för medarbetarengagemang, med utgång av dessa skulle en studie kunna göras för att undersöka om en ensam indikator skulle kunna påverka medarbetarengagemang.

71

Metodologiskt skulle den fortsatta forskningen kunna utvidgas till att omfatta en kvantitativ studie för att se hur indikatorerna uppfylls. Vidare skulle en kvalitativ och en kvantitativ studie kunna upprepas med till exempel ett års mellanrum för att se om förändringar sker över tid.

Avslutningsvis kan samspel mellan medarbetare och ledare undersökas ur många perspektiv, inte enbart inom ekonomistyrning. Några andra områden är ledarskap och organisation,

72

KÄLLFÖRTECKNING

Agrawel, J., Blue, A., Harter, J., Plowman, S. & Schmidt, F. (2016, April). The Relationship Between Engagement at Work and Organizational Outcomes. Gallup, Meta-Analysis: Ninth Edition. Från https://news.gallup.com/reports/191489/q12-meta-analysis-report-2016.aspx.

Almqvist, R., Holmgren Caicedo, M., Johansson, U. & Mårtensson, M. (2012). Ansvarfull verksamhetsstyrning. Malmö: Liber.

Alvesson, M. & Spicer, A. (2016). Ledarskapsteorier s. 19-48 . Alvesson, M. & Spicer, A. (red.). Ledarskapsmetaforer: att förstå ledarskap i verkligheten. Lund: Studentlitteratur.

Anthony, R. N., Govindarajan, V. Hartmann, F. G., Kraus, K., & Nilsson G. (red.) (2014). Management control systems. 1. European ed. Maidenhead, Berkshire: McGraw-Hill Education.

Atkinsson, H. (2006). Strategy implementation: a role for the balanced scorecard? Management Decision, Vol. 44, Issue 10, pp. 1441-1460.

Ax, C., Johansson, C., & Kullvén, H. (2015). Den nya ekonomistyrningen. 5. uppl. Malmö: Liber ekonomi.

Bayne, L. & Marvin, W. (2019). Non-financial KPIs in annual report narratives: Australian practice. Accounting research Journal. Vol 32, no 1, pp. 7-19.

Bhatti, M. I., Awan, H,. M., & Razaq, Z. (2014). The key performance indicators (KPIs) and their impact on overall organizational performance. Qual Quant 48:3, pp. 3127–3143.

Bolman, L.G. & Deal, T.E. (2012). Nya perspektiv på organisation och ledarskap. (Uppl. 4:2), Lund: Studentlitteratur.

Bryman, A. & Bell, E. (2013). Företagsekonomiska forskningsmetoder, (2. uppl.), Stockholm: Liber.

73

Carlson, M. (2014). Att arbeta med företagsanalys: analysmetoder för att upptäcka varningssignaler och styra mot uppställda mål. (7. uppl.) Stockholm: Liber.

Catatús, B., Ferri, P., och von Laskowski, S. (2016). Accounting and Hope of Action. European Accounting Reiwiew. Vol 25, no 2, pp. 403-419.

Catasús, B. & Gröjer, J-E. (2006). Indicators: on visualizing,

classifying and dramatizing. Journal of Intellectual Capital. Vol. 7 No. 2, 2006. pp. 187-203.

Catasús, B., Högberg, O och Johrén, A. (2017). Boken om nyckeltal. Stockholm: Liber.

Catasús, B., Högberg, O. & Johrén, A. (2012). Boken om personalekonomi, Stockholm: Liber.

Dwyer, D., J. & Fox, M., L. (2006). The relationship Between Job Demand and Key Performance Indicators: Moderating Effect of Job Resources in Call Centres. Journal of Business and

Management. Vol 12. No. 2.

Ejlertsson, G. (2005). Enkäten i praktiken. En handbok i enkätmetodik. Lund: Studentlitteratur.

Fejes A. & Thornberg, M. (2009) Handbok i kvalitativ analys. Stockholm: Liber

George, J.M. & Jones, G. R. (2012). Understanding and managing organizational behavior, 6th ed., International ed. Boston: Mass: Pearson Education.

Gilje N. & Grimen H. (2007). Samhällsvetenskapens förutsättningar (S. Andersson, övers.) Göteborg: Daidalos. (originalarbete publicerat 2007).

Gustavsson, B. (2004). Kunskapande mångfald – från enhet till fragment. I Gustavsson. B. (red.) Kunskapande metoder inom samhällsvetenskapen. (ss. 7-20). Lund: Studentlitteratur.

74

Huzzard, T. & Spoelestra, S. (2016). Ledaren som trädgårdsmästare –ledarskap genom att främja växande, ss. 105-128. Alvesson, M. & Spicer, A. (red.). Ledarskapsmetaforer: att förstå ledarskap i verkligheten. Lund: Studentlitteratur.

Johansson, U. & Johrén, A. (2017). Personalekonomi i dag. Stockholm: Liber.

Johnson, G., Whittington, R., Scholes, K., Angwin, D. & Regnér, P. (2014). Exploring strategy. Edinburgh: Pearson Education Limited.

Kahn, W.A. (1990). Psychological conditions of personal engagement and disengagement at work. Academy of Management Journal, Vol. 33 No. 4, pp. 692-724.

Kaplan, R.S. & Norton, D.P. (1992). The Balanced Scorecard - Measures That Drive Performance - Harvard Business Review Januari - Februari, pp. 71-79.

Karkkola, P., Kuittinen, M. & Hintsa, T. (2019). Role clarity, role conflict, and vitality at work: The role of the basic needs. Scandinavian Journal of Psychology. October, 60:5, pp. 456-463.

Kvale, S. (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun, (Sven-Erik Thorell, övers.). Lund: Studentlitteratur. (Originalarbetet publicerat år 1997).

Lindvall, J. (2014). Verksamhetsstyrning. Från traditionell ekonomistyrning till modern verksamhetsstyrning. Lund: Studentlitteratur

Liukkonen, P. (1997). Nycketal för framgång. Svenska kommunförbundet.

Leopold, A., Tanzeer, N. & Jiménez, P. (2018). Expectations of Bank Employees on the Influence of Key Performance Indicators and the Relationship with Job Satisfaction and Work Engagement. Social Science, 7, 99 pp. 1-13.

Molina, M. A., C. Gonzales, J. M., H. Florencio, B. P. & Gonzales, J. L.G. (2014). Does the

Balanced scorecard adoption enhance the levels of organizational climate, employees´ commitment, job, satisfaction and job dedication. Management Decision. Vol 52 No 5, pp. 983-1010.

75

Murthy, V. & Mouritsen, J. (2011). The performance of intellectual capital. Mobilising relationships between intellectual and financial capital in a bank. Accounting, Auditing & Accountability Journal. Vol. 24 No. 5, pp. 622-646.

Nilsson, F., Olve, N-G., & Parment, A. (2010). Ekonomistyrningens konkurrenskraft, Malmö: Liber.

Parmenter, D. (2010). Key Performance Indicators Developing, Implementing, and Using Winning KPIs Third Edition. Wiley: New Jersy.

Parker, D. L. (2012) Qualitative management accounting research: Assessing deliverables and relevance. Critical Perspective of Accounting. 23, pp. 54-70.

Rao, M. S. (2017). Innovative tools and techniques to ensure effective employee engagement. Industrial and commercial training, 49(3), pp. 127-131.

Reilly, R. (2014, Januari). 5 ways to improve employee engagement now. Gallup. Business Journal, 7. Från:

https://www.gallup.com/workplace/231581/five-ways-improve-employee-engagement.aspx.

Repstad, P. (2007). Närhet och distans. Kvalitativa metoder i samhällsvetenskap. Lund: Studentlitteratur.

Rienecker, L. & Stray Jörgenson, P. (2017). Att skriva en bra uppsats. Stockholm: Liber

van Rooy, D. L. & Oehler, K. (2013). The Evolution of Employee Opinion Surveys: The Voice of Employees as a Strategic Business Management Tool. September, Society for Human Resource Management.

Runyon, W. (2017). Practical thinking about employment engagement. Workforce Solutions Review, 8(2), pp. 13-16.

Saks, A. M. (2006). Antecedents and consequences of employee engagement, Journal of Managerial Psychology, Vol. 21, No. 7, pp. 600-619.

76

Saks, A. M. (2019). Antecedents and consequences of employee engagement revisited. Journal of Organizational People and Performance. Vol. 6, No. 1, pp. 19-38.

Shafritz, J. M., Ott, J. S. och Jang Y. S. (2015). Classics of organizational theory, (8:e uppl.).

Florence: Cengage Learning, Inc.

Spreitzer, G. M., Kizilos, M. A. & Nason, S. W. (1997). A Dimensional Analysis of the Relationship between Psychological Empowerment and Effectiveness Satisfaction, and Strain. Journal of Management. 23(5), pp. 679–704.

Solberg, P & Solberg, B-M. (2007). Kunskapens former. Vetenskapsteori och forskningsmetod. Malmö: Liber.

Stensmo, C (2002). Vetenskapsteori och metod för lärare – en introduktion. Uppsala: Kunskapsförlaget i Uppsala AB.

Thomson, K. R. & Mathys, N. J. (2013). It´s time to Add the Employee Dimension to the Balanced Scorecard. Organizational Dynamics. 42, pp. 135-144.

Upadhyay, A., Y., A., & Palo, S. (2013) Engaging employees through balanced scorecard implementation, Strategic HR Review. Vol. 12, Issue: 6, pp. 302-307.

Velimirovic, D., Velimirovic, M. & Stankovic, R. (2011). Role and importance of key performance indicators measurement. Serbian Journal of Management. 6 (1) pp. 63-72.

Vetenskapsrådet (2019). Codex- regler och riktlinjer för forskning. Hämtad 2019-10-12 från http://www.codex.vr.se/index.shtml.

Xu, J. & Thomas, C. H. (2011). How can leaders achieve high employee engagement? Leadership & Organization Development Journal. Vol. 32 No. 4. pp. 399-416.

77