Vilken musikalisk utbildning de svarande pedagogerna i vår undersökning har vet vi inte, eller om det är något som påverkar musikanvändningen i förskolan. Det hade varit intressant att se om det är någon skillnad på hur nyutbildade förskollärare och förskollärare med en äldre utbildning arbetar med musik i förskolan, även barnskötare jämfört med förskollärare.
Tyvärr fick vi inte in tillräckligt med information för att kunna göra denna jämförelse, då alla inte har uppgett vilken utbildning de har eller antal verksamma år, det skulle dock kunna bilda en frågeställning för en annan framtida studie.
28
REFERENSER
Berg, Gunnar (1999). Skolkultur – nyckeln till skolans utveckling: en bok för skolutvecklare om skolans styrning. 2., rev. uppl. Stockholm: Gothia.
Björkdahl Ordell, Susanne (2008). Kvantitativ data och forskningsansats. I Dimenäs, Jörgen (red). Lära till lärare: att utveckla läraryrket - vetenskapligt förhållningssätt och
vetenskaplig metodik. 1. uppl. Stockholm: Liber, ss. 192-197.
Bjørkvold, Jon-Roar (2005). Den musiska människan. 2. rev. uppl. Stockholm: Runa.
Dahlbäck, Katharina (2011). Musik och språk i samverkan: en aktionsforskningsstudie i åk 1. [Elektronisk resurs]. Licentiatavhandling Göteborg: Göteborgs Universitet, 2011
Tillgänglig på Internet: http://hdl/handle.net/2077/27887 [2012-04-25]
Darrow, Alice-Ann (2010). Early Childhood Special Music Education. General Music Today, vol 24, ss. 28-30.
Davidsson, Birgitta (2008). Self report – att använda skrivna texter som redskap. I Dimenäs, Jörgen (red). Lära till lärare: att utveckla läraryrket - vetenskapligt förhållningssätt och vetenskaplig metodik. 1. uppl. Stockholm: Liber, ss. 70-81.
Dimenäs, Jörgen (2008). Enkät som redskap. I Dimenäs, Jörgen (red). Lära till lärare: att utveckla läraryrket - vetenskapligt förhållningssätt och vetenskaplig metodik. 1. uppl.
Stockholm: Liber, ss. 82-96.
Evenshaug, Oddbjørn & Hallen, Dag (2001). Barn- och ungdomspsykologi. 2. uppl. Lund:
Studentlitteratur.
Fagius, Gunnel (2007). Om sångideal i olika tider. I Fagius, Gunnel (red.) Barn och sång – om rösten, sångerna och vägen dit. Lund: Studentlitteratur, ss. 74-84.
Fejes, Andreas & Thornberg, Robert (2009). Kvalitativ forskning och kvalitativ analys. I Fejes, Andreas & Thornberg, Robert (Red.). Handbok i Kvalitativ analys. Stockholm: Liber, ss. 13-37.
Gottberg, Jessica (2009). Musiken och rytmiken i praktiken. Stockholm: Sveriges Utbildningsradio i samarbete med Rikskonserter.
Granberg, Ann (1994). Småbarnsrytmik: lek och rörelse till musik. 1. uppl. Stockholm:
Liber utbildning.
Hammershøj, Henny (1997). Musikalisk utveckling i förskoleåldern. Lund: Studentlitteratur.
Jederlund, Ulf (2002). Musik och språk: ett vidgat perspektiv på barns språkutveckling. 1.
uppl. Hässelby: Runa.
Kihlström, Sonja (2008a). Uppsatsen – examensarbetet. I Dimenäs, Jörgen (red). Lära till lärare: att utveckla läraryrket - vetenskapligt förhållningssätt och vetenskaplig metodik. 1.
uppl. Stockholm: Liber, ss. 226-242.
29
Kihlström, Sonja (2008b). Intervju som redskap. I Dimenäs, Jörgen (red). Lära till lärare:
att utveckla läraryrket - vetenskapligt förhållningssätt och vetenskaplig metodik. 1. uppl.
Stockholm: Liber, ss. 47-57.
Lindahl, Marita (1995). Inlärning och erfarande: ettåringars möte med förskolans värld.
Diss. Göteborg: Univ., 1996.
Mindre musik i nya kursplanen(2011). Michael Bruze. [Radioprogram] Producent: Louise Martinsson. Sveriges Radio, P4 18 oktober.
Olsson, Henny & Sörensen, Stefan (2007). Forskningsprocessen: kvalitativa och kvantitativa perspektiv. 2. uppl. Stockholm: Liber.
Patel, Runa & Davidson, Bo (2003). Forskningsmetodikens grunder: att planera, genomföra och rapportera en undersökning. 3., [uppdaterade] uppl. Lund: Studentlitteratur.
Persson, Annika & Wiklund, Lena (2007). Hur långt är ett äppelskal? Stockholm: Liber.
Pramling Samuelsson, Ingrid & Asplund Carlsson, Maj (2003). Det lekande lärande barnet:
i en utvecklingspedagogisk teori. 1. uppl. Stockholm: Liber.
Skolverket (2010). Läroplan för förskolan Lpfö98. [Ny, rev. Utg.] Stockholm: Skolverket.
Sundin, Bertil (2007). Barns eget skapande. I Fagius, Gunnel (red.) Barn och sång – om rösten, sångerna och vägen dit. Lund: Studentlitteratur, ss. 67-73.
Sång får barn att mogna fortare (2010). Blank, Thomas. [Radioprogram] Producent:
Camilla Widebeck. Sveriges Radio, Vetenskapsradion 16 december.
Thurén, Torsten (2006). Vetenskapsteori för nybörjare. 1. uppl. Stockholm: Runa.
Uddén, Berit (2001). Musisk pedagogik med kunskapande barn. Visby: KMH Förlaget.
Uddén, Berit (2004). Tanke, visa, språk: musisk pedagogik med barn. Lund:
Studentlitteratur.
Uddholm, Mats. (1993). Pedagogen och den musikaliska människan. 2. uppl. Mölndal:
Lutfisken.
Vesterlund, Mallo (2003). Musikspråka i förskolan: med musik, rytmik och rörelse. 1. uppl.
Stockholm: Runa.
Vetenskaprådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Utgiven av Vetenskapsrådet. Tillgänglig på Internet: www.vr.se [2011-05-11]
30
Wallerstedt, Cecilia (2008). Vad hörde du? Om musikalisk urskiljning. I Pramling Samuelsson, Ingrid & Pramling, Niklas (red.). Didaktiska studier. Malmö: Gleerups, ss.
135-152.
Widmark, Charina (2007). Sång och integration i skolan – så arbetar vi i Bergsjön. I Fagius, Gunnel (red.) Barn och sång – om rösten, sångerna och vägen dit. Lund: Studentlitteratur, ss. 100-108.
31
BILAGA 1
Missivbrev
Borås 2012-03-12
Hej
Vi är två studenter som läser vår sjunde och sista termin till förskollärare vid Högskolan i Borås. Vi håller för tillfället på att skriva vårt examensarbete där vi undersöker, hur eller om pedagoger i förskolan använder sig av musik i ett lärande syfte.
Det är givetvis frivilligt att delta och du som svarar är helt anonym enligt de regler som gäller i forskningssammanhang, detta innebär att varken ditt eller förskolans namn kommer att nämnas i rapporten.
För att underlätta analysarbetet är vi tacksamma om ni uttrycker er så utförligt som möjligt för att undvika missförstånd och misstolkningar som i sin tur kan påverka resultatet.
Är det något ni undrar över är det bara att höra av er till oss.
Marie Edvardsson Ida Karlsson
S090943@student.hb.se S090549@student.hb.se
Tel: XXX-XXXXXXX Tel: XXX-XXXXXXX
Tack på förhand!
Med vänliga hälsningar Marie & Ida
32
BILAGA 2
Self-report
Musikstunderna i förskolan kan vara varierande, allt ifrån planerade med ett bakomliggande syfte till lärande (språkutveckling, gemenskap, matematik, motorik osv.) till spontana avbrott från den övriga verksamheten.
Vi är intresserade av hur ni arbetar med musik på er förskola och skulle vilja att ni beskrev hur ni tänker kring era musikstunder. Pratar ni sedan med barnen om vad ni gjort under musikstunden för att synliggöra eventuellt lärande? Kan ni ge något konkret exempel på då barnen tagit till sig kunskap genom musiken.
För att underlätta analysarbetet är vi tacksamma om ni uttrycker er så utförligt som möjligt för att undvika missförstånd och misstolkningar som i sin tur kan påverka resultatet.
Vi vore även tacksamma om ni ville skriva vad ni har för utbildning och hur länge ni varit verksamma i förskola