Fortsatt forskning

Det finns omfattande forskning att tillgå i ämnet lärares ledarskap. Enligt de studier som jag refererar till i forskningsöversikten, finns det tydliga samband mellan ledarskapet,

klassrumsmiljö och elevers prestation. Studierna presenterar forskningsresultat från 1990-talet fram till idag och även om min studie är förhållandevis småskalig så har den bevisligen en utvecklingspotential.

43

I en framtida forskning skulle det kunna vara intressant att ge studien ett elevperspektiv på lärares ledarskap genom att göra elevintervjuer. Dessutom kan man ge studien ett bredare perspektiv på ledarskapet i klassrummet genom att observera hur lärare agerar och hur elever responderar. Det kan även finnas en vinst rent resultatmässigt att genomföra en enkät både utifrån lärarperspektivet samt elevperspektivet.

44

Referenser

Backman, J. (2008). Rapporter och uppsatser. (2 uppl.). Lund: Studentlitteratur. Bronfenbrenner, U. (1994). EcologicalModels of Human Development. International

Encyklopedia of Education. Vol.3, (2nd ed).Oxford:Elsevier.

Cefai, C. & Cooper, P. (2010) Students without voices: the unheardaccounts of secondary school students with social emotional and behaviour difficulties. European Journal of

Special Needs Education, Vol. 25, No. 2, 183-198.

Cheng, Y. C. (1994). Theacher leadership style: A classroom-level study. Journal of

educational administration, Vol. 32, No. 3, 54-71.

Earthman, G. I. & Lemasters, L. K. (2009). Teacher attitudes about classroom conditions.

Journal of educational administration, Vol. 47, No. 3, 323-335.

Eriksson, R. (2010, 17 september). Vad är ledarskap?. Hämtad 21mars, 2013, från

http://www.suntliv.nu/Amnen/Ledarskap-och-organisation

Gustavsson, B., (Red.) (2004). Kunskapande metoder inom samhällsvetenskapen. Lund: Studentlitteratur.

Granström, K., (Red.) (2007). Forskning om lärares arbete i klassrummet. Forskning i fokus, nr 33. Granström, G. (2007). Ledarskap i klassrummet, (s.13-33). Myndigheten för skolutveckling. Stockholm: Liber distribution.

Hattie, J. (2012). Synligt lärande för lärare. (K. Ashing övers.). Stockholm: Natur och kultur. Hedström, H. (2011). Relationer, ramar & respekt – så skapar lärare studiero i klassrummet.

Stockholm: Lärarförbundets förlag.

Hellblom-Thibblin, T. (2013). Personlig kommunikation (7 februari, 20013). Mälardalens högskola. Västerås.

Juul, J. & Jensen, H. (2005). Relationskompetens i pedagogernas värld. ( M. Öhman övers.). Stockholm: Runa förlag.

Kadesjö, B. (2008). Barn med koncentrationssvårigheter. (3: e uppl.) Lund: Studentlitteratur. Karlberg, M. (2012). Att skriva uppsats. Mälardalens högskola. Eskilstuna, Västerås.

Kimber, B. (2009). Lyckas som lärare - förhållningssätt och ledarskap i klassrummet. Malmö: Epago/Gleerups Utbildning AB.

Kvale, S. & Brinkmann, S. (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. (2: a uppl.) Lund: Studentlitteratur.

45

Larsson, S. (2005). Om kvalitet i kvalitativa studier. Nordisk Pedagogik, Vol. 25, No. 1, 16- 25.

Lee, Y-J. & Recchia, S. L. (2008). Who´s the boss? Young children´s power and influence in a early childhood classroom. Early Childhood research and Practice. Vol.10, No.1. Ljusberg, A-L. (2011). Children´s views on attending a remedial class-because of

concentrations difficulties. Child Care Health and Development, Vol. 37, No.3, 440- 445.

MacAulay, D. J. (1990). Classroom Environment: a literature review. Educational

Psychology, Vol. 10, No. 3, 239-252.

Maltén, A. (2000). Det pedagogiska ledarskapet. Lund: Studentlitteratur.

Nordahl, T., Sörlie, M-A., Manger, T. & Tveit, A. (2007). Att möta beteendeproblem bland

barn och ungdomar: teoretiska och praktiska perspektiv. (H. Järvå & L.Winberg

övers.). Stockholm: Liber.

Rayner, S. (2009). Educational diversity and learning leadership: a proposition, some principles and a model of inclusive leadership?. Educational Review, Vol. 61,

No. 4, 433-447.

Regeringskansliet. (2006). Konventionen om barns rättigheter.Hämtad 19 juni, 2013, från http://www.regeringen.se/content/1/c6/04/09/98/b8de24c7.pdf

Samuelsson, M. (2008).Störande elever korrigerande lärare: Om regler, förväntningar och lärares åtgärdermot störande flickor och pojkar i klassrummet

(avhandling för doktorsexamen, Linköpings universitet, 2008).

SFS, Skolförordning. (2011:185). Hämtad 25 april, 2013, från http//:www.riksdagen.se SFS, Skollagen. (2010:800). Hämtad 25 april, 2013, frånhttp//:www.riksdagen.se Skolverket. (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Skolverket. (2009). Rektors ansvar för uppföljning och måluppfyllelse – ett stödmaterial för

rektorer och förskolechefer om att utveckla verksamheten.

Svenska Unescorådet. (2/2006). Salmancadeklarationen och Salamanca +10.Stockolm: Svenska Unescorådet.

Steinberg, J. (2004). Världens bästa fröken - när modern pedagogik fungerar. Falköping: Ekelunds förlag.

Steinberg, J. (2005). Ledarskap i klassrummet - en kursbok. Dalby: Gleerups förlag. Stensmo, C. (2008). Ledarskapet I klassrummet. (2:a uppl.). Lund: Studentlitteratur. Vetenskapsrådet. (2012). Codex: regler och riktlinjer för forskning.

46

Hämtad 6 april, 2013, från http://www.codex.vr.se/ Vetenskapsrådet (2011). God forskningssed. Stockholm.

Von Bertalanffy, L. (1968). General System Theory, Foundations, Development,

Applications. George Brazille, Inc. New York.

Wennberg, B. & Norberg, S. (2011). Makt, känslor och ledarskap I klassrummet – hur EQ

kan ge arbetsro I skolan.Stockholm: Natur & kultur.

Öquist, O. (2008). Systemteori i praktiken:konsten att lösa problem och nå resultat. (3:e uppl.). Stockholm:Gothia.

47

Bilaga 1

Missivbrev

Linköping 2013-04-01 Mitt namn är Ingmari A. Bergvall boende i Mantorp. Jag arbetar på Korttidsskolan Bryggan, en verksamhet med tillhörighet inom sektionen för resurs och stöd i Linköpings kommun.

Jag studerar min sista termin på magister- och specialpedagogprogrammet på Mälardalens högskola i Västerås. Under denna termin skriver jag ett examensarbete, en D-uppsats i specialpedagogik i ämnet lärares ledarskap i klassrummet. Syftet med studien är att få kunskap om lärares ledarskap i

klassrummet och vilken betydelse ledarskapet har för klassrumsmiljön och elevernas studieresultat. För att göra min undersökning så komplett som möjligt så behöver jag nu samla in data om hur lärare, som har erfarenhet av undervisning i klass ser på lärarens ledarskap i klassrummet. Av den anledningen ställer jag vill jag ställa frågan om att få en intervju med dig i ämnet. Beräknad tid för intervjun är 45-60 minuter. Intervjun kommer som jag nämnde inledningsvis att beröra lärarens uppfattning om ledarskapet i klassrummet och vad läraren anser vara förutsättningar för att skapa ett gynnsamt klassrumsklimat samt även göra kopplingar mellan lärarens ledarskap och elevers

prestation.

Intervjun kommer att spelas in och transkriberas. Utifrån transkriptionen kommer jag att använda utvalda delar och eventuella citat från intervjun i en tematisk resultatredovisning.

Intervjusvaren kommer att behandlas fullt konfidentiellt. Den konfidentiella behandlingen av intervjusvaren gör att identiteten på skolor och enskilda respondenter aldrig röjs eller missbrukas. Deltagandet är frivilligt och de personer som ställer upp i studien har inte några krav på sig att svara på frågor som upplevs som obekväma och att de inte behöver medverka längre än vad de själva vill. Med förhoppningar om ditt deltagande, vänligen

Ingmari A. Bergvall Mobilnr:

48

Bilaga 2

Vad innebär ett bra ledarskap för dig?

Om du kopplar detta till lärarens ledarskap, vad anser du vara framgångsfaktorer för lärarens ledarskap i klassrummet?

Vilka faktorer anser du vara förutsättningar för att du som lärare ska kunna utveckla ett gynnsamt klassrumsklimat/miljö, präglat av trygghet och studiero?

Tror du att det finns förutsättningar för alla elever att vara delaktiga i undervisningen inom klassrummets ram? Vilka förutsättningarna behövs, anser du?

Anser du att det finns eller har du uppmärksammat troliga samband mellan lärarens ledarskap och elevers prestation/resultat? Kan du ge något exempel?