Fortsatt forskning

På avdelningarna där studien ägt rum visade det sig att cheferna är ett stöd och att problemet som leder till bristerna finns någon annanstans. Som tidigare nämnt tror vi att bristen handlar om beslut på en högre nivå och för fortsatt forskning kan man undersöka mer djupgående om hur ledningen tar ställning till hälsofrämjande arbete på arbetsplatsen. För att ge studien ytterligare fördjupning hade intervjuer med ledningen på sjukhuset bidragit till fler perspektiv kring sjukhusets hälsofrämjande arbete.

48

Referenslista

Aiken, L., Cimiotti, J., Sloane, D., Smith, H., Flynn, L & Neff D. (2011). Effects of nurse staffing and nurse education on patient deaths in hospitals with different nurse work environments. Medical Care 49(12), 1047–1053. 10.1097/MLR.0b013e3182330b6e

André, M. (2013) Sveriges chefer mår dåligt. Chef. Sveriges chefer mår dåligt | Chef (Hämtad: 2021- 04-25)

Antonovsky, A. (2005). Hälsans mysterium. (2.utg.) Stockholm: Natur och kultur.

Avolio, B.J. (2011). Full Range Leadership Development. 2: a uppl. Thousand Oaks: SAGE Publications, Inc. E-Bok.

Arbetsmiljöverket (2018). Hälsa och säkerhet. Stockholm: Arbetsmiljöverket.

Bass, B. M. (1990). From transactional to transformational leadership: Learning to share the vision. Organizational Dynamics, 18(3), 19-31. doi:10.1016/0090-2616(90)90061-s

Bass, B.M. (1996). A new paradigm of leadership: An inquiry into transformational leadership. Alexandria, VA: U.S. Army Research Institute for the Behavioral and Social Sciences.

Bass, B. M., Avolio, B. J., Jung, D. I., & Berson, Y. (2003). Predicting Unit Performance by Assessing Transformational and Transactional Leadership. Journal of Applied Psychology, 88, 207–218

Bass, B.M. & Bass, R. (2008). The Bass handbook of leadership: theory, research and managerial applications. (4. ed.) New York: Free Press

49 Bass, B. M. (1985). Leadership and performance beyond expectations. New York: Free Press.

Berntsson, E., Bernard-Oettel, C., Hellgren, J., Näswall, K., & Sverke, M. (2016).

Enkätmetodik. Stockholm: Natur och kultur

Björklund, M. & Paulsson, U. (2003). Seminarieboken - att skriva, presentera och opponera.

Studentlitteratur AB

Björkman, S. (2021) Sjuksköterskor extra utsatta för stark stress. Sjuksköterskor extra utsatta för stark stress | Vårdfokus (vardfokus.se) (Hämtad: 2021-04-25)

Blomkvist, P. & Hallin, A. (2015). Metod för teknologer, Examensarbete enligt 4-fasmodellen. Lund: Författarna och studentlitteratur.

Bryman, A., & Bell, E. (2017). Företagsekonomiska forskningsmetoder. Stockholm: Liber.

Bryman, A. & Bell, B. (2011). Företagsekonomiska forskningsmetoder. Stockholm: Liber

Bryman, A. & Bell, E. (2013). Företagsekonomiska forskningsmetoder. Stockholm: Liber AB.

Bryman, A. (1997). Kvantitet och kvalitet i samhällsvetenskaplig forskning. Lund:

Studentlitteratur AB.

Bruzelius, L. & Skärvad, P-H. (2011). Intergrerad organisationslära. Lund: Studentlitteratur.

50 Bruzelius, L. H., & Skärvad, P-H. (2017). Situationsanpassat ledarskap. Integrerad

organisationslära, figur 14.5, s.369.

Chu, C., Breuckler, G., Harris, N., Stitzel, A., Gan, X., Gu, X. & Dwyer, S. (2000).

Healthpromoting workplaces – international settings development. Health Promotion International, 15(2), 155-167.

Creswell, J.W. (2014). Research design- Qualitative, quantitative, and mixed methods approaches. 4. uppl. California: SAGE.

Cronlund, K. (2013). Lev i tiden: psykologi. Stockholm: Sanoma utbildning.

Dellve, L., Andreasson, J., Eriksson, A., Strömgren, M. & Williamsson, A. (2016).

Nyorientering av svensk sjukvård: Verksamhetstjänande implementeringslogiker bygger mer hållbart engagemang och utveckling – i praktiken. Stockholm: KTH STH 2016:1: Kungliga Tekniska högskolan.

Denscombe, M. (2018). Forskningshandboken: för småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna. (4. uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Dilber, R., Babić, D., Vasilj, I., Martinac, M., Babić, R., & Aukst-Margetić, B. (2016).

Religiosty and mental health in nursing students. Psychiatria Danubina, 28(2), 188-192.

Djukic, M., Korner, C., Brewer, C., Fatehi, F & Cline, D. (2012). Work environment factors other than staffing associated with nurses´ratings of patient quality. Health Care Management Review 38(2), 105–114. 10.1097/HMR.0b013e3182388cc3

Ericsson, B. (2007). Att leda en frisk och framgångsrik organisation. Brain Books AB

51 European Network. (2021). Workplace Health Promotion. (Hämtad: 2021-05-15)

https://www.enwhp.org/?i=portal.en.workplace-health-promotion

Folkhälsoinstitutet (2006): Fysisk aktivitet och folkhälsa. R. 2006:13. Stockholm: Statens Folkhälsoinstitut.

Folkhälsomyndigheten (2019). Pandemiberedskap: Hur vi förbereder oss - ett kunskapsunderlag (Artikelnummer: 19074-1)

https://www.folkhalsomyndigheten.se/contentassets/b6cce03c4d0e4e7ca3c9841bd96e6b3a/p andemiberedskap-hur-vi-forbereder-oss-19074-1.pdf

Flyvbjerg, B. (2011), Case Study. The Sage handbook of Qualitative Research, 4th Edition (Thousand Oaks, CA:Sage, 2011), Chapter 17, pp. 301–316

George, J.M. & Jones, G.R. (2012). Understanding and Managing Organizational Behavior.

6: a uppl. Harlow: Pearson Education Limited.

Halling, B. (2002). Hälsoutveckling: att bygga det friska företaget. Näsviken: Björn Lundén information.

Hanson, A (2007). Workplace health promotion – a salutogenic approach. AuthorHouse

Jakobsson, R. (2017). Bättre arbetsmiljö. (10:e upplagan) Stockholm: Prevent.

Jeding, K., Hägg, G.M., Marklund, S., Nygren, Å., Theorell, T. & Vingård, E. (1999). Ett friskt arbetsliv: fysiska och psykosociala orsaksamband samt möjligheter till prevention och tidig rehabilitering. Stockholm: Arbetslivsinstitutet.

52 Kallin, J. (2020) Otillräckligheten tär på pandemivårdens hjältar. Svårt att koppla bort.

Otillräckligheten tär på pandemivårdens hjältar | Vårdfokus (vardfokus.se) (Hämtad: 2021-04-24)

Karolinska institutet. (2020). Arbetstider och återhämtning under Covid 19-pandemin: Går det att skapa hållbara arbetsvillkor inom sjukvården under extrema arbetsförhållanden?

Arbetstider och återhämtning under Covid 19-pandemin: Går det att skapa hållbara arbetsvillkor inom sjukvården under extrema arbetsförhållanden? | Karolinska Institutet (ki.se) (Hämtad: 2021-04-24)

Karlöf, B & Söderberg, S. (1989), Ledarutmaningen, Stockholm: Svenska Dagbladets Förlags AB

Medin, J., Alexanderson, K. (2000): Begreppen Hälsa och hälsofrämjande – en litteraturstudie. Lund: Studentlitteratur.

Menckel, E., Österblom, L. (2000). Hälsofrämjande processer på arbetsplatsen: om ledarskap, resurser och egen kraft. Stockholm: Arbetslivsinstitutet.

Myndigheten för arbetsmiljökunskap. (2020). Främja hälsosamma levnadsvanor med hälsoundersökning.

https://mynak.se/wp-content/uploads/2020/05/Fr%C3%A4mja-h%C3%A4lsosamma-levnadsvanor-med-h%C3%A4lsounders%C3%B6kning.pdf (Hämtad:

2021-05-20)

Patel, P. Pearce, J. Bachrach, D. (2018) Psychological Distress is increasing among customer-facing retail employees: Evidence from 1997 to 2015. Journal of Business Research, Vol. 89, pp.21–26.

53 Patel, R. & Davidson, B. (2019). Forskningsmetodikens grunder: att planera, genomföra och rapportera en undersökning. (5. uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Prevent (2020) Arbetsmiljö I samverkan svenskt näringsliv, LO & PTK

https://www.prevent.se/privata-varden/brevskolan/7.-meningsfulla-rutiner/ (Hämtad: 2021-05-10).

Projektledning. (2020). Organisationsstruktur: Beskriver organisationens formella struktur.

https://projektledning.se/organisationsstruktur/ (Hämtad: 2021- 06-22).

Punch, K. F. (2003). Survey Research – the basics. SAGE Publications, Inc. Thousand Oaks, USA.

Schuetz, A. (2017). Effective Leadership and its Impact on an Organisation’s Success.

Journal of Corporate Responsibility and Leadership, Vol 3(3):73-90.

DOI:10.12775/JCRL.2016.017

Sohlberg, P. & Sohlberg, B-M. (2008) Kunskapens former – Vetenskapsteori och forskningsteori. Malmö: Liber AB

Socialstyrelsen (2020). Checklista för ökad patientsäkerhet under pågående covid-19 pandemin (dnr. 4.3-16706) https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/dokument-webb/ovrigt/checklista-okad-patientsakerhet-covid19.pdf

Stansfeld, Stephen och Candy, Bridget. (2006) Psychosocial work environment and mental health—a meta-analytic review. Scand J Wo 2006;32(6):443‐462. doi:10.5271/sjweh.1050.

Stukát, S. (2011). Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap. Lund:

Studentlitteratur AB.

54 Säkerhetspolitik. (2010). WHO.

https://www.sakerhetspolitik.se/Sakerhetspolitik/Internationella-organisationer/FN/WHO/

(Hämtad: 2021-04-11)

Tangen, H. & Conrad, C. (2009). Skapa och bygga hälsa på arbetsplatsen. Lund:

Studentlitteratur.

Vartia, MA-L (2001). Consequence of workplace bullying with respect of its target and the observes of bullying. Scandinavian journal of work, environment & health. Vol. 27, No. 1, pp 63-69.

Wefald, A. J., & Katz, J. P., (2007). Leaders: The Strategies for Taking Charge Warren Bennis Burt Nanus. Academy of Management Perspectives, 21(3), 105.

Wettergård, A. (2020). Hållbara arbetstider- även under corona. Hållbara arbetstider - även under corona - Suntarbetsliv (Hämtad: 2021-04-24)

World Health Organization. (2021). Workplace health promotion. (Hämtad: 2021-05-15) https://www.who.int/occupational_health/topics/workplace/en/

World Health Organization. (2013). Mental health action plan 2013-2020.

Yin, R. (2013). Kvalitativ forskning från start till mål. Studentlitteratur AB. Upplaga 1. Lund.

Yukl, G. (2012). Ledarskap i organisationer. Harlow: Prentice Hall.

55 Zineldin, M. (2017). Transformational leadership behavior, emotions, and outcomes: Health psychology perspective in the workplace. Journal of Workplace Behavioral Health, 32(1), 14–25. doi:10.1080/15555240.2016.1273782

Bilagor