Fortsatt forskning

Ökad forskning inom området krävs för att synliggöra fenomenet ytterligare i samhället och förhoppningsvis öka resurserna till tidiga insatser och förebyggande arbete. För att

uppmärksamma problematiken med anmälningsplikt krävs nationella studier över hur många anmälningar som görs och inte görs. Det skulle kunna bidra till att få fram lösningar på problematiken med uteblivna anmälningar. Detta skulle kunna göras genom att intervjua ett större antal pedagoger på olika skolor runtom i hela Sverige. Detta ger ett större material att dra slutsatser ifrån. En sak vi haft i åtanke är att detta ämne är väldigt viktigt för alla

yrkesverksamma inom skolan och ändå är det inget vi fått lärdom om under vår utbildning i den utsträckning som är relevant. Om vi fick möjligheten att forska i större utsträckning, skulle dessa resultat sedan vara bra om lärarutbildningen tar del av så att blivande pedagoger blir mer medvetna och säkra på sin anmälningsplikt. Vår studie visar att många respondenter lägger allt ansvar på rektorn för att upprätthålla en anmälan därav vore det intressant att ta reda på vilka uppfattningar rektorer har om sin anmälningsplikt. Dessutom skulle det vara intressant att ta reda på hur rektorer definierar barn som far illa. Ytterligare en aspekt som skulle vara betydelsefull att forska om är att ta del av skolors handlingsplaner eller liknande dokument som finns för att se likheter och skillnader mellan dessa.

41

Referenslista

Alvehus, J. (2013). Skriva uppsats med kvalitativ metod: en handbok. Stockholm: Liber.

Annerbäck, E-M. (2011). Child Physical Abuse: Characteristics, Prevalence, Health and Risk-taking. Linköping: Linköpings Universitet.

Bergenlöv, E. (2009). Drabbade barn: aga och barnmisshandel i Sverige från reformationen till nutid. Lund: Nordic Academic Press

Berglind, H. (1995). Handlingsteori och mänskliga relationer. Stockholm: Natur och Kultur. Brodin, J. (2008). Barn i utsatta livssituationer. 1. uppl. Malmö: Gleerups utbildning. Bryman, A. (2002). Samhällsvetenskapliga metoder. 1. uppl. Malmö: Liber

Ejlertsson, G. (1996). Enkäten i praktiken: en handbok i enkätmetodik. Lund: Studentlitteratur.

Engh, L. (2018). Skolsköterskans möjlighet att upptäcka och stödja barn som far illa eller riskerar att fara illa. Karlstad: Karlstads universitet

Esaiasson, P. (2017). Metodpraktikan konsten att studera samhälle, individ och marknad. Johanneshov: MTM Fossey, R. & Hinson, J. (2000). Child abuse: what teachers in the `90 know, think and do. Journal of Education for Students Placed at Risk, ss. 251- 266.

Goebbels, A.F.G., Nicholson, J.M., Walsh, K. & De Vries, H. (2008) Teachers' Reporting of Suspected Child Abuse and Neglect: Behaviour and Determinants. Brisbane: Queensland University, ss. 941-951.

Graneheim, U. H. & Lundman, B (2004). Qualitative content analysis in nursing research: concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Umeå: Umeå Universitet, ss. 105–112.

Hagevi, M. & Viscovi, D. (2016). Enkäter: att formulera frågor och svar. Lund: Studentlitteratur. Hindberg, B. (1997). Barnmisshandel. 1. uppl. Stockholm: Rädda barnen

Hindberg, B. (1999). När omsorgen sviktar: om barns utsatthet och samhällets ansvar. 1. uppl. Stockholm: Rädda barnen

Imsen, G. (1999). Lärarens värld - Introduktion till allmän didaktik. Lund: Studentlitteratur.

Jernbro, C. & Janson, S. (2017). Våld mot barn 2016 en nationell kartläggning. Stockholm: Stiftelsen allmänna barnhuset 2017.

Kenny, C.M. (2001). Child abuse reporting: teachers´ perceived deterrents. Miami: Florida International University, ss. 81-92.

Kenny, C.M. (2004). Teachers’ attitudes toward and knowledge of child maltreatment. Miami: Florida International University, ss. 1311-1319.

Landberg, Å., Jernbro, C. & Janson, S. (2017). Våld löser inget! Sammanfattning av en nationell kartläggning om våld mot barn. Stockholm: Stiftelsen allmänna barnhuset 2017.

Larsson, S., Lilja, J. & Mannheimer, K. (2005). Forskningsmetoder i socialt arbete. Lund: Studentlitteratur. Lundén, K. (2004). Att identifiera omsorgssvikt hos förskolebarn. Göteborg: Göteborgs universitet.

42

Magnusson, A-C., Lundström, M.Å., Söderström, B., & Åslin, H.E. (2017). Dags att prata om sexuella övergrepp: handledning till skolans personal. Stockholm: Stiftelsen allmänna barnhuset

Mallén, A. (2011). “It's Like Piecing Together Small Pieces of a Puzzle”. Difficulties in Reporting Abuse and Neglect of Disabled Children to the Social Services. Lund: Lund Universitet, ss. 45-62.

Mersky, J. P. & Topitzes, J. (2010). “Comparing early adult outcomes of maltreated and nonmaltreated children: A prospective longitudinal investigation”. Winconsin: University of Wisconsin-Milwaukee, ss. 1086-1096.

Olsson, S (2006). Sekretess och anmälningsplikt i förskola och skola. Lund: Studentlitteratur.

Schols, M.W.A., de Ruiter, C. & Ory, F.G. (2013). How do public child healthcare professionals and primary school teachers identify and handle child abuse cases?: A qualitative study. Netherlands: BMC Public Health. Skolverket (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet: (rev. 2017). Stockholm: Skolverket

Tornberg, G. (2006). Bara man ser till barnens bästa. En studie av lärares yrkesetiska överväganden i en skola för alla. Karlstad: Karlstads Universitet.

Trost, J. (2001). Enkätboken. 2., (rev.). Lund: Studentlitteratur

Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Erlanders Gotab.

Vid oro och vid misstanke - om ett barn far illa: en halländsk handbok (2014). Halmstad: Region Halland Walsh, K., Bridgstock, R., Farrell, A., Rassafiani, M. & Schweitzer, R. (2008) Case, Teacher and School Characteristics Influencing Teachers' Detection and Reporting of Child Physical Abuse and Neglect: Results from an Australian Survey. Brisbane: Queensland University, ss. 983-993.

Webbaserade referenser:

Backlund, Å, Wiklund, S. & Östberg, F. (2012). När man misstänker att barn far illa. Stockholm: Rädda barnen. Tillgänglig: http://su.diva-portal.org/smash/get/diva2:551614/FULLTEXT01.pdf

(Hämtad: 6/4-19)

Bris (2016). Räknas det som våld? En rapport om våld mot barn utifrån Bris stödjande kontakter.

Tillgänglig: https://www.bris.se/globalassets/pdf/rapporter/bris_rapport_2016_1_raknas-det-har-som-vald.pdf (Hämtad: 25/3-19)

Jägerskog, M. (2016). Svårt för våldsutsatta barn att få hjälp.

Tillgänglig: https://www.dagenssamhalle.se/debatt/svart-foer-valdsutsatta-barn-att-fa-hjaelp-27987 (Hämtad 10/5-19)

Karlberg, M. & Sundell, K. (2004). Skolk – Sund protest eller riskbeteende. FoU-rapport 2004:1. Stockholm: Socialtjänstförvaltningen, Forsknings- och utvecklingsenheten.

Tillgängling:file:///Users/Chimene/Downloads/SKOLK+Sund+protest+eller+riskbeteende%20(1).pdf (Hämtad: 24/4-19) Riksdagen (2001). Socialtjänstlag (2001:453). Tillgänglig:https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/socialtjanstlag-2001453_sfs-2001-453 (Hämtad 2/4-19)

43

Skolverket (2019). Skolans ansvar för barn som far illa. Stockholm: Skolverket.

Tillgänglig:https://www.skolverket.se/skolutveckling/inspiration-och-stod-i-arbetet/stod-i-arbetet/skolans-ansvar-for-barn-som-far-illa

(Hämtad 2/4-19)

Socialstyrelsen (2014). Barn som far illa eller riskerar att fara illa - en vägledning för hälso- och sjukvården samt tandvården gällande anmälningsskyldighet och ansvar. Stockholm: Socialstyrelsen. Tillgänglig: http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/19528/2014-10-4.pdf

(Hämtad: 5/4-19)

Unicef (2006). Barnkonventionen. Stockholm: Unicef Sverige Tillgänglig: https://unicef.se/barnkonventionen/las-texten (Hämtad 2/4-19)

Vårdguiden (2018). När barn far illa.

Tillgänglig: https://www.1177.se/barn--gravid/nar-familjelivet-ar-svart/nar-barn-mar-daligt/nar-barn-far-illa/ (Hämtad: 14/4-19)

World health organization (2017). Child maltreatment. Tillgänglig: http://www.who.int/topics/child_abuse/en/ (Hämtad: 2/4-19)

44

Missivbrev

Hej!

Vi är två studenter från Uppsala Universitet som skriver vårt examensarbete. Syftet med vår undersökning är att öka kunskaperna om pedagogers arbete med barn som far illa i hemmet. Undersökningen riktar sig till pedagoger som arbetar i årskurserna FK-6. Vill du delta i denna undersökning svara gärna på enkäten nedan. Har du några ytterligare frågor, kontakta gärna oss (se kontaktuppgifter nedan). Din medverkan är helt anonym och materialet kommer endast att användas som forskning samt till redovisning av undersökningens resultat. Din medverkan är frivillig och kan avbrytas när som helst även efter datainsamlingen är genomförd. Ingen ekonomisk ersättning betalas ut. Enkäten är öppen till och med 12 april. Tack för din medverkan!

Chimene Selwan (Chimeneselwan@hotmail.com) Madeleine Lind (Madeleine_Lind@hotmail.com) Grundlärarprogrammet Fk-3 Uppsala Universitet

45

Bilaga

3. Hur tolkar du begreppet "barn som far illa i hemmet"? *

4. Vet du vad anmälningsplikten för skola, fritidshem och förskoleklass innebär? *

Ja Nej

Till viss del

5. Vet du hur en anmälan går till? *

Ja Nej

Till viss del

6. Vem har ni som ansvarig på skolan för att en anmälan görs? *

Rektor Skolsköterska Skolkurator Vet ej Övrigt:

7. Har ni några särskilda rutiner och en handlingsplan för hur ni på skolan ska gå tillväga när ett barn far illa? *

Ja Nej

46 Till viss del

Vet ej

8. Om du svarade "Ja" på föregående fråga, hur ser rutinerna ut? 9. Om du svarade "Nej" eller "Till viss del", vilka rutiner saknar ni? 10. Har du någon gång anmält att ett barn farit illa i hemmet? *

Ja Nej

11. Om du svarat "Ja" på föregående fråga, hur fick du kännedom om att barnet farit illa?

Fysiska tecken på barnets kropp Ändrat beteende på barnet Barnet har själv berättat Fått höra av ett annat barn Barnet har dålig aptit Barnet har bristande hygien Viktminskning på barnet Brister i barnets klädsel

Barnet är utagerande eller aggressiv Barnet är självdestruktiv

Barnet brister i samspel med vårdnadshavare Barnet brister i samspel med vuxna och andra barn Övrigt:

12. Har du haft misstanke om att ett barn farit illa men inte anmält det? *

Ja Nej