Under arbetets gång har vi diskuterat att det skulle vara intressant att få mer
synvinklar ifrån vården. Då framförallt från barnavårdscentralen eftersom det är de som har den största kontakten med barn i förskoleåldern. Vi tycker även att det skulle vara intressant att undersöka barns upplevelse av utevistelse och utomhuspedagogik för att se hur man kan utforma utemiljön efter barnens behov. Vi tycker även att det skulle vara intressant att se om det finns mer forskning om hur den psykiska och sociala hälsan påverkas av utevistelse. Den information som vi hittade tog mest upp om den fysiska hälsans påverkan.
Referenslista
Bremberg, S. (1998). Bättre hälsa för barn och ungdom – en strategi för de sämst
ställda. Stockholm: Förlagshuset Gothia AB.
Brügge, B., Glantz, M., & Svenning, S. (1999). Planera för friluftsliv. I Brügge, B., Glantz, M., & Sandell, K. (red.) Friluftslivets pedagogik för kunskap,
känsla och livskvalittet. (s.206-229) Stockholm: Liber.
Brügge, B.& Szczepanski, A. (1999). Pedagogik och ledarskap. I Brügge, B., Glantz, M., & Sandell, K. (red.) Friluftslivets pedagogik för kunskap, känsla och
livskvalittet. (s. 23-44). Stockholm: Liber.
Dahlgren, L-O., & Szczepanski, A. (1997). Utomhuspedagogik – Boklig bildning och
sinnlig erfarenhet. Linköpings universitet: Skapande vetande.
Dahlgren, L-O. (2007) Om boklig bildning och sinnlig erfarenhet. I Dahlgren, L-O., Sjölander, S., Strid, J-P., & Sczcepanski, A. (red.). Utomhuspedagogik
som kunskapskälla. (s. 39-54). Lund: Studentlitteratur.
Danielsson, A., Auoia, K., Sandberg, M., & Jonsson, B. (2001) Rörelseglada barn –
ett kursmaterial för rörelseutveckling med förskolebarn. Stockholm:
Förlagshuset Gothia.
Denscombe, M. (2009). Forskningshandboken – för småskaliga forskningsprojekt
inom samhällsvetenskaperna. Lund: Studentlitteratur.
Drougge, S. (1997). Miljömedvetande genom lek och äventyr i naturen – en
beskrivning av I Ur och Skurs metoder. Tullinge: Tullinge Grafiska AB.
Ellneby, Y. (1999). Om barn och stress och vad vi kan göra åt det. Stockholm: Natur och kultur AB.
Ericsson, G. (2004) Uterummets betydelse för det egna växandet. I Lundegård, I., Wickman P-O., & Wohlin, A. (red.) Utomhusdidaktik. (s. 137-150). Lund: Studentlitteratur.
Fagerström, Å. (2009). Utelek ger friskare barn. Hämtad:2010-0217 från www.tryggabarn.nu.
Forsberg, B., & Bylin, G. (2001). Uteboken – en bok för alla som bryr sig om en
hälsosam utomhusluft. Stockholm: Naturvårdsverket Förlag.
Glantz, M., Grahn, P., & Hedberg, P. (1999). Tätortsnära friluftsliv . I Brügge, B., Glantz, M., & Sandell, K. (red.) Friluftslivets pedagogik för kunskap,
känsla och livskvalittet. (s. 161-180). Stockholm: Liber.
Grahn, P., Mårtensson, F., Lindblad, B., Nilsson, P., & Ekman, A. (1997). Ute på
dagis – hur använder barn daghemsgården? Utformning av daghemsgården och dess betydelse för lek, motorik och koncentrationsförmåga. Alnarp: MOVIUM.
Grahn, P. (1998). Egen härd guld värd för själens harmoni. I Olsson, T. (red.)
Människans natur – Det grönas betydelse för vårt välbefinnande. (s.
87-101). Stockholm: Byggforskningsrådet.
Grahn, P. (2007). Barnet och naturen. I Dahlgren, L-O., Sjölander, S., Strid, J-P., & Sczcepanski, A. (red.). Utomhuspedagogik som kunskapskälla. (s. 55- 104). Lund: Studentlitteratur.
Granberg, A. (2000) Småbarns utevistelse. Stockholm: Liber.
Grindberg, T & Langlo Jagtöien, G. (2000). Barn i rörelse. Lund: Studentlitteratur. Jakobsson, G., & Köhler, L. (1991). Barns hälsa i Sverige – kunskapsunderlag till
1991 års folkhälsorapport. Socialstyrelsen.
Jergeby, U. (1998). Vardagens tidspussel. I Olsson, T. (red.) Människans natur – Det
grönas betydelse för vårt välbefinnande. (s. 145-153). Stockholm:
Johansson, S. (2004) Bland stubbar och kottar - med barnen i mulleskogen. Visby: Napema.
Kostenius, C., & Lindqvist, A-K. (2006). Hälsovägledning – Från tanke till ord och
handling. Lund: Studentlitteratur.
Küller, R. (1998). Funderingar på en bänk. I Olsson, T. (red.) Människans natur –
Det grönas betydelse för vårt välbefinnande. (s. 126-132). Stockholm:
Byggforskningsrådet.
Lpfö 98. Läroplan för förskolan (1998). Stockholm: Utbildningsdepartementet.
Mårtensson, F. (1993). Att vara liten är att vara nära marken. I Norén-Björn, E., Mårtensson, F., & Andersson, I. (red.). Uteboken. ( s. 9- 44). Stockholm: Liber Utbildning AB.
Nelson, N. (2007). Den växande individens hälsa. I Dahlgren, L-O., Sjölander, S., Strid, J-P., & Sczcepanski, A. (red.). Utomhuspedagogik som
kunskapskälla. (s. 105-118). Lund: Studentlitteratur.
Nordlund, A., Rolander, I., & Larsson, L. (1997). Lek, idrott och hälsa – rörelse och
idrott för barn. Stockholm: Liber AB.
Norén-Björn, E. (1993, a). En bra skolgård för lek och utveckling. I Norén-Björn, E., Mårtensson, F., & Andersson, I. (red.). Uteboken. ( s. 9- 44). Stockholm: Liber Utbildning AB.
Norén-Björn, E. (1993, b). Förskolan – min roll som pedagog utomhus. I Norén- Björn, E., Mårtensson, F., & Andersson, I. (red.). Uteboken. ( s. 67- 96). Stockholm: Liber Utbildning AB.
Nordström, M. (1998). Barndomens landskap formar vår identitet. I Olsson, T. (red.)
Människans natur – Det grönas betydelse för vårt välbefinnande. (s. 9-
19). Stockholm: Byggforskningsrådet.
Norling, I. (2001) Naturens och trädgårdens betydelse för hälsa och livskvalitet. Göteborgs botaniska trädgård.
Olsson, T. (1998). Människans natur – Det grönas betydelse för vårt välbefinnande. Stockholm: Byggforskningsrådet.
Sandell, K. (2004) Var ligger utomhus? I Lundegård, I., Wickman P-O., & Wohlin, A. (red.) Utomhusdidaktik. (s. 151-170). Lund: Studentlitteratur
Sandell, K. (1999). Från naturliv till friluftsliv. I Brügge, B., Glantz, M., & Sandell, K. (red.) Friluftslivets pedagogik för kunskap, känsla och livskvalittet. (s. 7-22). Stockholm: Liber.
Sczcepanski, A. (2007). Uterummet – ett mäktigt klassrum med många lärmiljöer. I Dahlgren, L-O., Sjölander, S., Strid, J-P., & Sczcepanski, A. (red.).
Utomhuspedagogik som kunskapskälla. (s. 9-38). Lund: Studentlitteratur.
Socialstyrelsen (2008). Smitta i förskolan en kunskapsöversikt.
Socialstyrelsen (2009). Förskolans metoder för att förebygga psykisk ohälsa hos
barn.
Stukát, S. (2005). Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap. Lund: Studentlitteratur.
Vetenskapsrådet (2004). Forskningsetiska principer inom
humanistisksamhällsvetenskaplig forskning.
Quennerstedt, M., Sundberg, M., & Öhman, J. (1999). Friluftsliv, hälsa och livskvalitet. I Brügge, B., Glantz, M., & Sandell, K. (red.) Friluftslivets
pedagogik för kunskap, känsla och livskvalittet. (s. 181-192). Stockholm:
Liber.
Åkerblom, P. (2004). Med livet som insats. I Lundegård, I., Wickman P-O., & Wohlin, A. (red.) Utomhusdidaktik. (s. 117-136). Lund: Studentlitteratur
Öhman, J. & Sundberg, M. (2004) Rörelse i naturen – ett alternativt kroppsmöte. I Lundegård, I., Wickman P-O., & Wohlin, A. (red.) Utomhusdidaktik. (s.171-186). Lund: Studentlitteratur
Bilaga A. Missivbrev
Vi är två lärarstudenter från Mälardalens högskola som nu skriver vårt examensarbete inom ämnet pedagogik. Vi som deltar i studien är Magdalena
Bolmhagen och Angelica Nilsson. Vi har valt att skriva om utomhuspedagogik. Vårt syfte med undersökningen är att ta reda på hur barns hälsa - fysiskt, psykiskt och socialt påverkas av att vistas utomhus. Vi tycker att det är ett intressant ämne
eftersom det pratas mycket om hälsa samt att utomhuspedagogik har blivit ett vanligt arbetssätt. Vi har valt att rikta in oss på lärare i förskolan för att undersöka deras syn på hälsa och utomhuspedagogik. Vi kommer även rikta oss till Barnhälsovården för att ta reda på hur barns hälsa ser ut. Barnhälsovården har störst insikt i hälsan hos barn. Lärare i förskolan har störst insikt i barns vardag. I förskolan tillbringar barnen mycket tid utomhus.
För att ta reda på syftet med undersökningen kommer vi använda oss utav intervjuer. Vi är övertygade om att ni respondenter har stor erfarenhet och kan bidra med viktiga kunskaper till vår studie.
Vi tar hänsyn till de etniska principerna och informationen kommer att behandlas konfidentiellt. Deltagandet är frivilligt och deltagandet kan avbrytas när som helst. Ni respondenter kommer att vara anonyma. Vi planerar att genomföra intervjuerna under vecka 14 och 15, 2010. Intervjuerna kommer att bandas för att inte gå miste om värdefull information. Bandningen kommer att transkriberas och när arbetet är klart förstörs inspelningarna. Resultatet kommer att redovisas i det slutgiltiga arbetet som läggs upp på högskolans databas DIVA.
Vi är tacksamma för Er medverkan och hoppas att höra ifrån er inom den närmaste veckan. Vid frågor är Ni välkomna att höra av er till oss.
Magdalena Bolmhagen: msn07004@student.mdh.se Angelica Nilsson: ann07002@student.mdh.se
Handledare Laila Niklasson: laila.niklasson@mdh.se
Tack för ditt deltagande!
Bilaga B. Intervjufrågor till pedagoger på förskolan
1. Hur länge har du arbetat på förskolan? 2. Vad har du för utbildning?
3. Ålder?
4. Vad är hälsa för dig?
5. Hur anser du att hälsan hos barnen är?
6. Hur stor sjukfrånvaro är det bland barnen på avdelningen? 7. Vilka är de vanligaste sjukdomarna hos barnen på avdelningen? 8. Hur arbetar ni med hälsofrågan? På vilket sätt?
9. Vilka kontakter har ni med barnhälsovården?
10. Världshälsoorganisationen definierar hälsa som något som berör det psykiska, fysiska och sociala, hur ser du på det?
11. Hur är dynamiken i barngruppen?
12. Hur ser du på hälsa i förhållande till barns utevistelse?
13. Hur gör ni med barn som har astma eller är allergiska vad gäller utevistelse? 14. Finns det andra hinder hos barn som är viktigt att ha i baktankarna gällande
utevistelse?
15. Hur ser du på utemiljön?
16. Vad är utomhuspedagogik för dig?
17. Vilka mål och syften har ni med utomhuspedagogiken? 18. Vilka fördelar ser du med utomhuspedagogik?
19. Vilka nackdelar ser du med utomhuspedagogik? 20. Var är ni när ni är ute?
21. Hur är förskolegården konstruerad? 22. Hur använder ni er av utemiljön? 23. Hur ofta är ni ute?
24. Vad är anledningen till att ni går ut? 25. Vad gör ni när ni är ute?
26. Vad har du för uppfattning på barns utevistelse på fritiden?
27. Märker Ni någon skillnad på en dag då barnen har varit ute flera timmar och en dag då barnen bara varit inomhus?
Bilaga C. Intervjufrågor till personal på Barnhälsovården
1. Hur länge har du arbetat på Barnhälsovården?2. Din utbildning och ålder? 3. Hur definierar du hälsa?
4. Världshälsoorganisationen definierar hälsa som berör det psykiska, fysiska och sociala, hur ser du på det?
5. Hur ser förskolebarns hälsa ut idag?
6. Vilka sjukdomar förekommer mest bland förskolebarnen? 7. Hur kan man förebygga barns ohälsa?
8. Hur ser du på utevistelse i förhållande till barns hälsa?
9. Barn som har astma eller allergi, kan utevistelse ha en negativ påverkan på deras hälsa?
10. Finns det andra hinder hos barn som är viktigt att ha i baktankarna gällande utevistelse?
11. Har ni något samarbete/kontakt med förskolorna? 12. Skulle ni vilja ha mer samarbete med förskolorna? 13. Hur arbetar ni med kontakten med förskolorna? 14. Hur arbetar ni med hälsofrågan för barn i förskola?