8.3 Fortsatt forskning
Vad gäller vidare forskning anser vi att det finns behov av att genomföra en studie om specifikt hur implementeringsprocessen av Skottlandsmodellen ska gå till. Detta på grund av att vi ser att i det aktuella länet finns både en förståelse för och en vilja till att implementera Skottlandsmodellen. Däremot anser vi att det behövs ytterligare forskning gällande förutättningarna och möjligheterna till att kunna implementera Skottlandsmodellen. Vi anser också att det finns forskningsmöjligheter i att forska om hur arbetet enligt Skottlandsmodellens ramverk har utvecklats. Exempelvis kan en studie genomföras cirka 3-5 år efter implementering av Skottlandsmodellen, för att utvärdera hur arbetssättet har fungerarat samt positiva och negativa aspekter med Skottlandsmodellen.
9 Referenslista
Alexanderson. (2006). Vilja Kunna Förstå - om implementering av systematisk
dokumentation för verksamhetsutveckling i socialtjänsten (Doktorsavhandling, Örebro
Universitet). DocuSys: Frölunda. Tillgänglig:
https://www.avhandlingar.se/avhandling/3a8fb46096/
Basic. (2017). Observed successful collaboration in social work practice: coherent triads in Swedish juvenile care. European Journal of Social Work. Vol. 21, No. 2 Tillgänglig:
https://www.tandfonline.com/doi/full/10.1080/13691457.2017.1289897
Blomqvist. (2017). Samarbete med förhinder – om samarbete mellan BUP, socialtjänst, skola och familj. Göteborgs Universitet. Tillgänglig: https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/29248/1/gupea_2077_29248_1.pdf
Bryman. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. (2 red). Stockholm: Liber AB. Cederlund, & Berglund. (2017). Socialpedagogik – pedagogiskt socialt arbete. (2 red). Stockholm: Liber AB.
Ceverin. (2012). “Skolan står utanför samarbete.” Specialpedagogik.se. Hämtad: 2019-02-18. Tillgänglig:https://specialpedagogik.se/skolan-star-utanfor-samarbete/
Coles, Cheyne, Rankin & Daniel. (2016). Getting It Right For Every Child: A National Policy Framework to Promote Children´s Well-being in Scotland, United Kingdom.The
Milbank QuarterlyVol. 94, No.2(pp.334-365).Tillgänglig:
https://onlinelibrary.wiley.com/doi/full/10.1111/1468-0009.12195
Dysthe, Hertzberg & Løkensgard Hoel. (2011). Skriva för att lära. (2 red) Lund: Studentlitteratur.
Ek, Isaksson & Eriksson. (2017). Professioner, makt och samverkan mellan myndigheter – Socialtjänstens, skolans och BUP:s arbete med ungdomar som inte går i skolan. Socialvetenskaplig tidskrift,2017:1. (p18) Tillgänglig:
https://mail.google.com/mail/u/0/?ui=2&ik=4755069ac3&view=att&th=16343d8353be 9898&attid=0.1&disp=safe&zw
Eriksson. (2018). Kritiskt tänkande. (3 red). Liber AB: Stockholm.
Fahlberg & Larsson. (2016). Socialtjänstlagarna. Uppl. 14. Liber AB: Stockholm Galanti, Hultin, Dalman, Ängström, Ferrer-Wreder, Forsell, Karlberg, Lavebratt, Magnusson, Sundell, Zhou, Almroth & Raffetti. (2016). School environment and mental health in early adolescence – a longitudinal study in Sweden (KUPOL). BMC Psychiatry. Vol. 16. DOI: 10.1186/s12888-016-0919-1(p 10) Tillänglig:
https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC4947256/
Scottish Government. (2017). GIRFEC Wellbeing resources (SHANARRI). Hämtad: 2019-04-05 från https://www.gov.scot/publications/shanarri/
Hjörne & Säljö. (2005). The pupil welfare team as a discourse community: accounting for school problems. Linguistics and education. Vol. 15. Nr. 4.(p17) Tillgänglig:
Kvale & Brinkmann. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. (3 red). Lund: Studentlitteratur.
Lagergren. (2017). Skottlandsmodellen, Getting It Right For Every Child (GIRFEC). Nilsen. (2010). Implementering - teori och tillämpning inom hälso - sjukvård. (Red.) Lund: Studentlitteratur AB.
Patel & Davidsson. (2011). Forskningsmetodikens grunder: att planera, genomföra och rapportera en undersökning. Studentlitteratur AB: Lund
Robertson. (2014).Child Welfare Assessment Practices in Sotland: An Ecological Process Grounded in Relationship-Builing. Journal of Public Child Welfare. Vol. 8. Nr
2. (p25) Tillgänglig:
https://www.tandfonline.com/doi/full/10.1080/15548732.2014.884036?scroll=top&need Access=true
SKL. (2018). Regionalt utvecklingsarbete BoU 2017. Stockholm.
Skollagen SFS (2010:800). Stockholm: Utbildningsdepartementet. Hämtad 2019-03-13. Tillgänglig: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/skollag-2010800_sfs-2010-800
Smith. (2012). Social pedagogy from a Scottish perspective. Intermnationel Journal of
Social Pedagogy. Vol.1 No.1. Tillgänglig:
https://www.ingentaconnect.com/contentone/uclpress/ijsp/2012/00000001/00000001/art 00005
Smith & Whyte. (2008). Social education and social pedagogy: reclaiming a Scottish tradition in social work. European Journal of Social Work. Tillängling: https://www-tandfonline-com.proxy.lnu.se/doi/abs/10.1080/13691450701357174
Vedung. (2016). Implementering i politik och förvaltning. Studentlitteratur AD: Lund Vetenskapsrådet. (2017). God forskningssed. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Bilagor
Bilaga 1 Intervjuguide
Intervjuguide inför C-uppsats
Studiens syfte är att att belysa professionellas uppfattningar kring hinder och möjligheter med att implementera Skottlandsmodellen till svenska förhållanden med fokus påsamverkan mellan skola, socialtjänst samt barn- och ungdomspsykiatri.
Frågeställningar:
1. Vilken kunskap har de professionella om Skottlandsmodellen?
2. Vad finns det för attityder till att införa Skottlandsmodellen i en svensk kontext hos de professionella?
3. Vilka hinder och möjligheter uppfattar de professionella kan bli aktuella vid implementering och tillämpning avSkottlandsmodellen i Kronoberg?
Intervjufrågor
1. Vad har du för kunskap om Skottlandsmodellen? 2. Hur har du fått den här kunskapen?
3. Vad var ditt första intryck av Skottlandsmodellen? 4. Vad har du för erfarenheter kring modellen?
5. Vad har du för syn på Skottlandsmodellen nu om du jämför med ditt första intryck?
6. Vad ser du som största möjligheter med att implementera Skottlandsmodellen i svenska förhållanden?
7. Vad tror du kan kan bli de största hindret med att implementera modellen i svenska förhållanden?
8. Vad anser du är den största anledningen till att börja tillämpa Skottlandsmodellen i Sverige?
9. Hur påverkas just ditt arbete och dina arbetsuppgifter på din arbetsplats av Skottlandsmodellen och vilka konsekvenser kan de ge?
Bilaga 2 Missivbrev
02-04-2019 Hej!
Vi är två studenter som läser programmet ”Pedagogik, inriktning ungdoms- och missbruksvård” 180 p, vid Linnéuniversitetet, Växjö.
Vi är två studenter som nu är inne på sista terminen av detta program och är nu i full gång med att skriva vårt examensarbete i pedagogik. Vårt valda område är Skottlandsmodellen. Syftet med detta arbetet är att belysa professionellas syn på implementeringen av Skottlansdmodellen i svenska förhållanden samt vad som
uppfattas som de största hindren och möjligheterna med detta.
Vi sänder detta brev för att förtydliga våra önskemål efter vår mailkontakt angående medverkan i intervjuer angående Skottlandsmodellen. När det gäller detta anser vi att er kunskap /erfarenhet skulle vara mycket intressant att få ta del av. För att få ut så mycket kunskap som möjligt av er vill vi göra kvalitativa djupgående intervjuer med er. Vi är tacksamma att ni vill medverka i vår studie och delge era erfarenheter kring ämnet. Vi kommer ha Vetenskapsrådets forskningsetiska principer i åtanke i detta arbetet. Det betyder att allt deltagande är frivilligt och du kan när som helst välj att avbryta intervjun och därigenom också ditt deltagande i den här studien. Allt deltagande kommer också behandlas konfidentiellt och den kunskap vi får ut från intervjuerna kommer endast att användas i utbildningsändamål för den här studien.
I vårt uppsatsarbete har vi handledning av en lärare med stor erfarenhet av uppsatsarbete. Handledare samt kursansvarig som har det yttersta ansvaret har doktorsexamen – vilket också examinatorerna har. Detta kan ses som en kvalitetsgaranti, både vad det gäller uppsatsens innehåll och etiska aspekter. Har ni frågor eller funderingar är ni välkomna att kontakta oss eller vår handledare för mer information. Med vänlig hälsning Matilda Bergmark & Daniella Karlsson mb223zz@student.lnu.se dk222ei@student.lnu.se
Handledare: Margareta Ekberg, margareta.ekberg@lnu.se Examinator: Mats Anderberg