I starten av denna studie var min tanke att jag skulle genomföra en studie på en skola som hade både grundskola och grundsärskola i sin verksamhet, och undersöka hur deras både skolformer samverkar och inkluderas med varandra. Men när jag fick höra om denna kommun som inte har någon grundsärskoleorganisation i sin kommun, utan där alla grundsärskoleelever är individintegrerade blev jag intresserad av hur skolan organiserades och hur undervisningen anpassades för elever med intellektuell funktionsnedsättning där.
Fortsatt intressant forskning skulle kunna vara att fördjupa sig i individintegrerade skolors kunskaper och användning av båda läroplanerna vid planering, undervisning och bedömning av grundsärskoleelevens kunskapsutveckling i grundskolan, med tanke på att även grundsärskoleeleverna nu har rätt att få betyg redan från år 6 och att kunskapskraven är olika i de båda skolformerna.
Jag tror dessutom att det är fortsatt intressant att undersöka hur en skola med båda skolformerna, grundskola och grundsärskola, kan samverka för en likvärdig skola på ett flexibelt sätt. En skola där hänsyn tas och anpassas i undervisningen till elevernas olika förutsättningar och behov. Av erfarenhet vet jag att sådana visioner finns på kommunnivå.
7 REFERENSLISTA
Asp-Onsjö, Lisa (2006). Åtgärdsprogram – dokument eller verktyg. Göteborg: Acta.
Berg, Gunnar & Scherp, Hans-Åke (red.) (2003). Skolutvecklingens många ansikten. Stockholm: Myndigheten för skolutveckling.
Brodin, Jane (2008). Att tolka barns signaler. Lek och kommunikation hos barn med flerfunktions-hinder. Malmö: Gleerup.
Bryman, Alan (2011). Samhällsvetenskpliga metoder. Malmö: Liber.
Börjesson, Mats & Palmblad, Eva. (2003). I problembarnens tid: förnuftets moraliska ordning. Stockholm: Carlsson.
Clark, C. Dyson, A & Millward, A. (1998). Theorising Special Education. London, New York: Routledge.
Daniel, Berr (2011). Synligt lärande. Prestationer av en studie om vad som påverkar elevers studieresultat. Sveriges Kommuner och Landsting.
Deckmar, Maud (2007). Freds bok. Östersund: Jengel
Dyson, A. & Millward, A. (2000). School and Special – issues of innovation an inclusion. London: Sage.
Eliasson, Ros-Mari (1995). Forskningsetik och perspektivval. Lund: Studentlitteratur.
Emanuelsson, Ingemar. Persson, Bengt &Rosenqvist, Jerry (2007). Forskning inom det specialpedagogiska området – en kunskapsöversikt. Stockholm: Liber.
Forsman (2002). Forskningsetik – en introduktion. http://www.codex.uu.se/
Frithiof, Elisabet (2009). Mötet mellan grundskola och särskola – en studie om grundskollärares uppfattningar om grundsärskolan och barn i behov av särskilt stöd. Växjö universitet.
Gadler, Ulla. (2011). En skola för alla – gäller det alla? Statliga styrdokuments betydelse i skolans verksamhet. Växjö: Linnaeusuniversity press.
Germundsson, P (2011). Lärare och socialsekreterare och barn som far illa. Om sociala representationer och interprofessionell samverkan. Örebro: Universitet.
Goffman, Erwin. (2011). Stigma: Den avvikandes roll och identitet. Stockholm: Nordstedts.
Gustavsson, A. (2001). Inifrån utanförskapet – om att vara annorlunda och delaktig. Lund: Studentlitteratur
Göransson, Kerstin (2007). ”Om alla är lika skulle det inte vara roligt”: att bygga en skolsamverkan mellan särskolan och grundskolan. Stockholm: Stiftelsen ALA. Göransson, Kerstin (2008). Man vill ju vara som alla andra – elevers röster om
delaktighet och inkludering. Sundsvall: Specialpedagogiska Skolmyndigheten. Hallerstedt, Gunilla (red.). (2006). Diagnosens makt: om kunskap, pengar och lidande.
Göteborg: Daidalos.
Hargreaves, Andy & Dean Fink (2008). Hållbart ledarskap i skolan. Studentlitteratur.
Hattie/Håkansson, Jan (2011). Synligt lärande. Sveriges Kommuner och Landsting.
Hultén, Pernilla; Hultman,Jens & Eriksson, Lars Torsten (2007). Kritiskt tänkande. Stockholm; Liber.
Irisdotter Aldenmyr, Paulin & Grönlien Kirsten Zetterqvist. (2009). Etik i professionellt lärarskap. Gleerups.
Jenner, Håkan (2004). Motivation och motivationsarbete i skola och behandling. Stockholm: Myndigheten för skolutveckling. Kommentus förlag.
Karlsudd, Peter (2002). Tillsammans integreringens möjligheter och villkor. Kalmar: Högskolan i Kalmar.
Larsson, Staffan (2011). Kvalitativ analys-fenomenologi.
Liljequist, Kurt (1999). Skolan och samhällsutveckling. Lund: Studentlitteratur.
Lundgren, Marianne & Persson, Bengt (2003). Barn och unga i riskzonen. Samverkan och förebyggande arbete. Stockholm. Svenska Kommunförbundet
Nilholm, Claes (2006). Inkludering av elever med behov av särskilt stöd. Stockholm: Myndigheten för skolutveckling.
Nilholm, Claes (2007). Perspektiv på specialpedagogik. Lund: Studentlitteratur.
Nordström, I. (2002). Samspel på jämlika och ojämlika villkor: Om lindrigt utvecklingsstörda skolbarns samspel och relationer med kamrater. Stockholm: Sthlm universitet: Pedagogiska institutionen.
Normell, Margareta (2008). Från lydnad till ansvar: kunskapssyn, känslor och relationer i skolan. Studentlitteratur.
Persson, Bengt (2008). Elevers olikheter och specialpedagogisk kunskap. Liber.
Rienecker, Lotte och Stray Jørgensen, Peter (2008). Att skriva en bra uppsats. Malmö: Liber.
Rökenes, Odd Harald & Hansen, Per-Halvard (2007). Bära eller brista. Lund: Gleerups.
Skollagen (2010). Skollagen 2010:800. Stockholm: Norstedts Juridik AB. Skolverket (2005), Rapport 270. Stockholm: Fritzes
Skolverket (2006). Kommunernas särskola. Elevökning och variation i andel elever mottagna i särskolan. Skolverkets aktuella analyser. Stockholm: Fritzes.
Skolverket (1994/98). Läroplan för det obligatoriska skolväsendet. Lpo-94. Stockholm: Fritzes.
Skolverket (2007). Strategier för samverkan – kring barn och unga som far illa. Västerås: Edita Västra Aros.
Skolverket (2009) Allmänna råd och kommentarer – för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Stockholm: Fritzes.
Skolverket (2009). Skolverkets lägesrapport 2009. Stockholm: Fritzes.
Skolverket (2011a). Kunskapsbedömning. Vad, hur och varför? Stockholm: Fritzes. Skolverket (2011b). Läroplan för grundsärskolan 2011. Stockholm. Fritzes.
Skolverket (2011c). Undervisning i grundsärskolan. Stockholm: Fritzes.
Socialdepartementet (2008). FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lund: Fritzes.
Vetenskapsrådet (2007). Reflektion kring specialpedagogik – sex professorer om forskningsområdet och forskningsfronterna. Vetenskapsrådets rapportserie.
Stensmo, Christer (2007). Pedagogisk filosofi. Lund: Studentlitteratur. Svenska Unescorådet (2006). Salamancadeklarationen.
Svenska Unescorådet (2008). Riktlinjer för inkludering – att garantera tillgång till utbildning för alla.
Säljö, Roger (2000). Lärande i praktiken. Ett sociokulturellt perspektiv. Stockholm: Prisma.
Sävström, Carl-Anders. (2002). Den demokratiske medborgaren. Framtiden, nr 3/2002. Stockholm: Institutet för framtidsstudier.
Thornberg, Robert. (2006). Det sociala livet i skolan. Socialpsykologi för lärare. Stockholm: Liber.
Thurén, Torsten (2007). Vetenskapsteori för nybörjare. Stockholm; Liber.
Tideman, Magnus (2000). Normalisering och kategorisering. Lund: Studentlitteratur. Trost, Jan (2007). Enkätboken. Poland: Studentlitteratur.
https://docs.google.com/spreadsheet/viewform?
formkey=dC1DcnRpN2dab1J3V3BmR3RYU2ZKM1E6MQ
Vetenskapsrådet (2002) Forskningsetiska principer inom humanistisk- samhällvetenskaplig forskning. Elanders Gotab Stockholm: Vetenskapsrådet. www.vr.se 20120328
Von Wright, Moira (2000). Vad eller vem? En pedagogisk rekonstruktion av G H Meads teori om människors intersubjektivitet. Göteborg: Daidalos.
Vygotskij, Lev (1995). Fantasi och kreativitet i barndomen. Göteborg: Bokförlaget Daidalos AB.
WHO (2003). ICF, Klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa. Stockholm: Socialstyrelsen.
BILAGA A
Hej!
Som blivande specialpedagog är jag intresserad av samverkan mellan grundskolan och grundsärskolan. I mitt avslutande examensarbete önskar jag genomföra en forskningsstudie angående organisationen kring grundsärskoleelever som läser efter grundsärskolans mål och som arbetar inkluderat i grundskolans undervisning.
Mitt kunskapsintresse handlar om hur grundskollärare, med erfarenhet av inkluderad undervisning, ser på möjligheter och hinder till samverkan och inkluderad undervisning på skol- grupp- och individnivå. Vidare vill jag undersöka och få kunskap om vilket specialpedagogiskt stöd grundskollärare eventuellt har behov av för att möjliggöra och utveckla samverkan mellan skolformerna.
Jag är därför mycket tacksam om du som grundskollärare, med erfarenhet av att undervisa grundsärskoleelever i grundskolan, tar dig tid att hjälpa mig med min studie genom att besvara en e-mail enkät angående dina erfarenheter. Min förhoppning är att ett par grundskollärare till på er skola, kan hjälpa mig med denna enkätstudie, och att vi senare kan träffas för en kort gruppintervju. I gruppintervjun belyses ungefär samma frågeställningar som i enkäten, men fokus kommer handla om organisationens möjligheter och hinder kring inkluderad undervisning och vilket behov av specialpedagogiskt stöd ni ser för att samverkan kan möjliggöras och utvecklas. Mötet är även ett sätt för er och mig att dubbelkontrollera att jag förstått svaren från enkäterna på ett riktigt sätt.
Deltagandet är frivilligt och du kan när som helst avbryta din medverkan. Svaren kommer att behandlas av mig och min handledare. Resultaten utifrån dina uppgifter kommer behandlas konfidenciellt på ett sådant sätt att det inte ska gå att knyta dig som person till studien. Examensarbetet kommer att finnas tillgängligt för alla via Linnéuniversitetets biblioteks publikationsdatabas DiVA, sommaren 2011.
Du kommer få enkäten via mail, måndagen den 23/4 och gruppintervjun önskas genomföras onsdagen den 2/5, mellan kl. 14.50-15.45. Jag ser fram emot era svar och kommande möte!
Vid frågor om studien kan ni kontakta mig eller min handledare. Tack!
Vänliga Hälsningar:
Handledare/ Universitetslektor:
Lena Wermelin Elisabet Frithiof
Tel. 0709-235803 Tel. 0470-708014
BILAGA B
Länk till enkätformulär och fokusgruppsintervju frågor på Google:https://docs.google.com/spreadsheet/viewform?formkey=dC1DcnRpN2dab1J3V3B mR3RYU2ZKM1E6MQ