Nätverksstyrning som teoretiskt perspektiv var användbart för att förstå organisation och styrning av samverkan genom att ta fram frågeställningar och att beskriva Lyskraft. Perspektivet underlättar att på kvalitativa grunder få en bild av hur samverkande aktörer upplever t.ex. ömsesidighet, gemensamma problem eller informella samarbetsformer. Som teoretiskt perspektiv finns det samtidigt brister, t.ex. att det skulle krävas mer fördjupad analys för att verkligen förstå faktorer som ömsesidighet och frivillighet som är subjektiva värden. Användningen av teorin ställer också krav på tidsmässig avgränsning, att t.ex. beskriva hur ömsesidighet definieras och utvecklas över tid då det är kontextberoende och individberoende. I synnerhet avvägningen mellan ”formellt och informellt” skulle kunna studeras närmare i en fördjupad studie.
Ett annat förslag på fortsatt forskning är att inte utgå från aktörerna i en samverkanskonstellation, utan att välja ett komplext område (t.ex. kompetensförsörjning) och med det som utgångspunkt kartlägga överlappande nätverk av aktörer som engagerar sig i frågan i en kommun eller ett län. Fortsatt forskning vore även intressant kring metastyrning, dvs. att studera närmare vilka förutsättningar i form av t.ex. lagstiftning och andra styrmedel som staten använder för att främja utveckling av nätverksbaserad samverkan mellan kommuner och högskola. Även verksamheternas eller brukarnas perspektiv på samverkan skulle kunna studeras, t.ex. kopplat till hur kedjan mellan beslutsfattande och implementering i gemensamma aktiviteter upplevs. Vidare vore det intressant att jämföra Lyskraft med andra liknande fall i en jämförande fallstudie. Ett tänkbart område att fördjupa sig i inom en sådan jämförande fallstudie är förekomsten av parallella styrsystem, dvs. att beslut fattas mellan parter i nätverk (governance) men att aktiviteter genomförs inom ramen för parternas ordinarie verksamhet (government), och vilka eventuella konflikter det kan medföra.
31
Käll- och litteraturförteckning
Otryckta källor
Aktiviteter inom ramen för samverkansavtalet mellan Norrköpings kommun och Linköpings universitet 2010 (Norrköping 2011-01-24).
Avsiktsförklaring om forskningssamarbete mellan Region Värmland och Karlstads universitet åren 2011-2014 (Karlstad 2010-06-22).
Jobbkommissionen – strategidokument 2011-10-24 (Norrköpings kommun).
Lyskraft – Avtal för samarbete och samverkan om forskning och utveckling (FoU) mellan Norrköpings kommun och Linköpings universitet 2011-2013 (Norrköpings kommun 2011-01- 13).
Lyskraft – Samverkansavtal mellan Linköpings universitet och Norrköpings kommun (broschyr 2012).
Memorandum om samverkan om forskning och utveckling (FoU) mellan Norrköpings kommun, Linköpings universitet (LiU) och Arbetslivsinstitutet (ALI), reviderat 2004-10-12. Minnesanteckningar från Ledningsgruppen för samverkan LiU och Norrköpings kommun, sammanträden nr 31-56 (från 2007-12-11 till 2012-06-19).
Powerpoint-presentation 2011-12-20 (”Norrköpings kommuns samverkan med Linköpings universitet”)
Ramavtal för samarbete och samverkan om forskning och utveckling (FoU) mellan Norrköpings kommun och Linköpings universitet (Norrköpings kommun 2008-01-02). Samverkansavtal om forskning och utveckling (FoU) mellan Norrköpings kommun, Linköpings universitet och Arbetslivsinstitutet (2005-01-17).
Summerad verksamhetsberättelse för LYSKRAFT, samverkansavtalet mellan Norrköpings kommun och Linköpings universitet, 2011 (Norrköping 2012-01-11).
Intervjuer
Kontaktperson för Lyskraft, Linköpings universitet 2012-06-04 Kontaktperson för Lyskraft, Norrköpings kommun 2012-06-04
Ledamot ledningsgruppen för Lyskraft, Linköpings universitet 2012-08-16 Ledamot ledningsgruppen för Lyskraft, Norrköpings kommun 2012-08-16
Internetmaterial
http://www.europaportalen.se/tema/eu2020 http://www.fouvalfard.se
32 http://www.norrkoping.se/organisation/ekonomi/nffou/ http://www.samhallskontraktet.se
http://www.staforum.se
Litteratur
Almqvist, R., Holmgren, M., Johanson, U., Mårtensson, M. och Wennhall, J. (2009) Styrning för samproduktion: En kunskapsöversikt och ett förslag till en framtida forskningsagenda. Mälardalens högskola, akademin för hållbar samhälls- och teknikutveckling.
Alvesson, M. och Deetz, S. (2000) Kritisk samhällsvetenskaplig metod. Lund: Studentlitteratur.
Alvesson, M. och Sveningson, S. (red) (2007) Organisationer, ledning och processer. Lund: Studentlitteratur.
Andersson, R. (2011) Mainstreaming av integration – Om översättning av policy och nätverksstyrning med förhinder inom den regionala utvecklingspolitiken, 1998-2007. Linköpings universitet, doktorsavhandling.
Bolman, L. och Deal, T. (2005) Nya perspektiv på organisation och ledarskap. Lund: Studentlitteratur.
Brulin, G. och Svensson, L. (2011) Att äga, styra och utvärdera stora projekt. Lund: Studentlitteratur.
Carlström, I. och Carlström Hagman L-P. (2006). Metodik för utvecklingsarbete och utvärdering. Lund: Studentlitteratur.
Etzkowitz, H. (2005) Trippelhelix – den nya innovationsmodellen. Högskola, näringsliv och myndigheter i samverkan. Stockholm: SNS Förlag.
Fell, A. (2008) Nätverksstyrning för en hållbar utveckling - En fallstudie av
Energimyndighetens program Uthållig kommun 2003-2007. Luleå tekniska universitet, doktorsavhandling 2008:06.
Gossas, M. (2006) Kommunal samverkan och statlig nätverksstyrning. Stockholm: Institutet för framtidsstudier. Publikationen är en doktorsavhandling som även ingår i Örebro Studies in Political Science nr. 13.
Gustafsson, B., Hermerén, G. och Pettersson, B. (2011) God forskningssed. Vetenskapsrådet. Gustavsson, E. (2008) Mellan det lokala och det globala – klimat, kommuner, nätverk. Örebro universitet, doktorsavhandling.
Hedlund, G. och Montin, S. (red.) (2009) Governance på svenska. Stockholm: Santérus Academic Press Sweden.
33
Hertting, N. (2003) Samverkan på spel – Rationalitet och frustration i nätverksstyrning och svensk stadsdelsförnyelse. Stockholm: Égalité. Doktorsavhandling från Uppsala universitet. Hertting, N. och Vedung, E. (2009) Den utvärderingstäta politiken – Styrning och
utvärdering i svensk storstadspolitik. Lund: Studentlitteratur. Högskolelagen (SFS 1992:1434).
Hörnemalm, J. (2008) Samverkan är ett magiskt ord – motstridiga ambitioner och ideal i nätverksorganisering. 2008:10. Luleå tekniska universitet, doktorsavhandling 2008:10. Johansson, J., och Rydstedt, J. (2010) Att styra regionala utvecklingsprocesser – demokrati, jämställdhet och lärande i Region Halland och i Gnosjöregionen & Jönköpings län.
Högskolan i Halmstad rapportserie Forskning i Halmstad: Nr 19.
Kvale, S. (1997) Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur. Lidhard, J. och Petrusson, U. (2012) Forskning och innovation – statens styrning av
högskolans samverkan och nyttiggörande. Underlagsrapport till Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi, Finansdepartementet.
Larsson, S. (1994): ”Om kvalitetskriterier i kvalitativa studier” i Starrin, B. och Svensson, P- G. (red.) Kvalitativ metod och vetenskapsteori. Lund: Studentlitteratur.
Lindqvist, M., Smed Olsen, L. och Baltzopoulos, A. (2012) Strategies for Interaction and the Role of Higher Education Institutions in Regional Development in the Nordic Countries. Nordregio report 2012:2.
Merriam, S. (1994) Fallstudien som forskningsmetod. Lund: Studentlitteratur.
Pfeiffer, P. (2007) Utvärdering av samverkansavtal – Ledningsgrupp för FoU-samverkan. Linköping: Skill Studentkompetens AB.
Prop. 2008/09:50 Ett lyft för forskning och innovation.
Reglab (2011) Klusterutveckling – Regionalt stöd för utveckling av kluster.
Sahlin-Andersson, K.(1994): ”I styrbarhetens utmarker” i Sahlin, I. (red.) Projektets paradoxer. Lund: Studentlitteratur.
Starrin, B. (1994): ”Om distinktionen kvalitativ – kvantitativ i social forskning” i Starrin, B. och Svensson, P-G. (red. ) Kvalitativ metod och vetenskapsteori. Lund: Studentlitteratur. Sveriges Kommuner och Landsting (2010) Kommuner och universitet/högskolor i samverkan – En kartläggning och diskussion.
Torfing, J., Peters, G., Pierre, J. och Sorensen, E. (2012) Interactive Governance – Advancing the Paradigm. Oxford: Oxford University Press.
34
Vedung, E. (2006) Konsten att utvärdera nätverk. Helsingfors: Stakes, rapporter 5/2006. Wistus, S. (2010) Det motsägelsefulla partnerskapet – En studie av utvecklingspartnerskap som organiseringsform inom EQUAL-programmet. Linköpings universitet,
35
Bilaga
Intervjuguide för intervjuer med representanter för Lyskraftsamarbetet 2012
INLEDNING
(Berätta att jag läst bakgrundsmaterial, t.ex. avtal, och att frågorna delvis tar utgångspunkt i detta)
1. Kan du beskriva Lyskraft-samarbetet (för någon som inte tidigare hört talas om det)? 2. Vilken är din roll i Lyskraft?
ORGANISATION
3. I avtalet om Lyskraft har parterna kommit överens om att det ska finnas en ledningsgrupp med ett sekretariat och att varje part ska ha en projektsamordnare. Kan du berätta hur det fungerar i praktiken? (Ledningsgruppens roll, sekretariatets funktion, projektsamordnares roll/funktion.)
4. I avtalet nämns också ”sakområdesansvariga”. Kan du berätta om de sakområdesansvarigas roll?
5. Finns det någon annan del av organisationen kring Lyskraft du vill nämna? Beskriv deras roll.
6. Finns det några andra viktiga samarbetspartners utanför er egen organisation som har betydelse för Lyskraft? Beskriv deras roll.
LEDNING OCH STYRNING
7. Ni har ett övergripande avtal om Lyskraft. Finns det andra styrande dokument? Vilken betydelse har dessa dokument?
8. Kan du beskriva hur projekten i Lyskraft kommer till? (Vem tar initiativ? Vem beslutar? Vem genomför?) Om du vill kan du ge ett exempel.
9. Ni har ett ordförandeskap som växlar i treårsperioder. Hur påverkar det ledningen och styrningen av arbetet?
10. I större samverkansprojekt finns ofta nyckelpersoner som har stor betydelse för verksamheten, ibland talas det om eldsjälar. Vilka anser du vara nyckelpersoner för
Lyskraft? Varför är dessa personer ”nyckel” personer? Hur skiljer sig deras roll från övriga projektmedarbetares?
RESULTAT OCH UPPFÖLJNING
11. Hur följer ni upp verksamheten inom Lyskraft?
12. Finns det andra resultat av samarbetet än de som tas upp i de årliga uppföljningarna, som du skulle vilja lyfta fram? Vilka? Beskriv.
ÖVRIGT
13. Hur mycket pengar omfattar verksamheten i Lyskraft? (Utöver det som tas upp i avtalet som grundfinansiering.)
14. Har ni några förebilder i Sverige eller internationellt? Beskriv. 15. Vad är framgångsfaktorerna för Lyskraft?