Slutligen så blir det intressant att se hur medvetenheten om maskuliniteter i socialt arbete fortlöper över tid, alltså hur grupper av män som social konstruktion kommer uppfattas. Hur det ser ut inom socialt arbete om fem år gällande löner, positioner och den tvåkönade
arbetsgruppens sammansättning. Det blir givande att se hur samhället och
socionomutbildningen diskuterar maskuliniteter, om Connells (2005) diskurs kring hegemonisk maskulinitet har kunnat ifrågasättas genom att den synliggjorts. Vilket väcker motivering till fortsatt forskning i form av rikstäckande enkätstudier kring grupper av män
samt dess hierarkier emellan på arbetsplatser och organisationer, då med inriktning mot professionell-professionell. Eftersom att chefer på arbetsplatser och inom organisationer tänkbart representerar hegemonisk maskulinitet (Connell, 2005). Med hur maskuliniteter skulle undersökas på arbetsplatser menar uppsatsförfattarna att se hur attityder finns om kvotering av män till kvinnodominerade yrken, som enligt Connell (2005) skulle vara
underordnade kategorier av män, i förhållande till de män som sitter på högre poster än dem, samt hur kvotering i sådana fall ligger i relation till kompetens före kön. Sambandet är
motstridigt; Att önska en flerkönad arbetsgrupp men samtidigt anställa den som anses vara duktigast på tjänsten, är ett dilemma att fånga upp i en enkätstudie. Enkätstudien kan förslagsvis innefatta andra yrkeskårer än socialt arbete där kvinnor är i majoritet, eftersom att den tidigare forskningen för denna uppsatsstudie funnit ett sådant angreppssätt relevant.
8.7 Metoddiskussion
Variationen i svar på intervjufrågorna tenderade till att förstärkas i och med de få
informanter som fanns att tillgå för denna uppsats. Detta uppfattade uppsatsskrivarna som något positivt, eftersom att en bredd i svaren eftersöktes. Uppsatsskrivarna valde
halvstrukturerad intervjuform, för att kunna gå in på djupet, men samtidigt för att kunna jämföra de olika intervjuresultaten, vilket inte skulle gå att uppnå på samma sätt med en annan metod. Uppsatsskrivarna konstruerade en intervjuguide som hjälp till att i ett senare skede besvara frågeställningarna för vårt syfte. Intervjuguiden innehöll fem teman, med vikt i att informanterna fick komma till tals, att få en bredd i svaren utan att intervjuarna
påverkade resultaten alltför mycket. Temana låg till grund för den analysmetod vi valde. Kritiskt sett så har uppsatsskrivarna ej styrt eller kontrollerat resultatet, vilket det hade blivit vid en strukturerad intervjuform. Frihet gavs till informanterna att tala relativt fritt och om det var inom området, byta inriktning. Uppsatsförfattarna försökte ställa frågorna på ett neutralt sätt, i det att inte lägga värderingar i om saker är positiva eller negativa, vilket medförde en tänkbar lättsamhet för informanterna att besvara besvärliga frågor. Stundvis så kunde informanterna inte förstå våra frågor, varför uppsatsskrivarna var tvungna att
förtydliga frågeformuleringarna. Tematiseringen (Ritchie m.fl., 2014) medförde att frågorna som informanterna skulle besvara skiljde sig något från fall till fall, en begränsning var uppsatsförfattarnas förmåga att bedöma vad i transkriberingarna som var viktigast att lyfta ut. Temana hade kopplingar till teori och till tidigare forskning. Som inspiration till den tematiserade intervjuguiden så användes Kullbergs (2006) intervjuguide som stöd. Detta i och med att Brinkmann m.fl. (2009) hävdar att det är fruktsamt att använda sig av andra studiers intervjuguide, replikerbarheten ökar därmed. Uppsatsskrivarna har varit medvetna om sin egen subjektivitet, eftersom att vi skriver om män och är själva män, i ett arbete som uppsatsskrivarna inom en snar framtid själva kommer arbeta inom.
8.8 Etikdiskussion
Forskningsetiska dilemman framkom i denna uppsatsstudie huvudsakligen i ett
sammanhang; Nämligen vid konfidentialisering av informant med utstickande yrkesroll. Uppsatsskrivarna förde en aktiv diskussion både vid kodning av transkribering samt vid tematisering av citat, gällande denna informant, huruvida citaten skulle om kodas eller om informantens yrkesposition kunde kamoufleras. Poängen kring denna diskussion var att dölja källan, utan att påverka resultatets innehåll. Här fick uppsatsskrivarna kompromissa något för att följa den forskningsetiska principen om konfidentialitet (Vetenskapsrådet, 2002).
I konstruktionen och delgivningen av missivbrevet uppstod ett etiskt dilemma, i form av brott mot informationskravet (Vetenskapsrådet, 2002), huruvida om uppsatsförfattarna vilseleder informanter att vara med i en studie som informanterna inte vet vad den handlar om. Dilemmat var huruvida uppsatsförfattarna kunde kamouflera syfte och frågeställningar. Eftersom att missivbrevet skickades ut några dagar innan den faktiska intervjun, så skulle ett helt okamouflerat syfte och frågeställningen ge informanten tid att tänka över vad
informanten skulle svara. Detta skulle leda till att uppsatsskrivarna inte skulle få svar som stämmer överens med informantens egentliga attityder och upplevelser. Även i själva formuleringen av missivbrevet fördes denna dialog kring hur detta skulle utföras för att fortfarande få täckande svar på syfte och frågeställningar. Liknande tankegångar fanns vid kontakt med nätverkspersoner som rekryterade informanter, då uppsatsskrivarna önskade ett representativt urval från nätverkspersonerna, och inte de som var särskilt intresserade av maskuliniteter, urvalet skulle potentiellt bli från män som var bärare av delaktig-, -
underordnad eller marginaliserad maskulinitet istället (Connell, 2005). Uppsatsförfattarna motiverade därför en maskering av syfte och frågeställningar gentemot nätverkspersonerna. Sammantaget skulle för grov maskering av syfte och frågeställningar strida mot
informationskravet, eftersom uppsatsskrivarna då skulle ha fört informanter och
nätverkspersoner bakom ljuset i det vad studien skulle användas till. I övrigt så upplevde inte uppsatsskrivarna inga fler forskningsetiska dilemman.
9
SLUTSATSER
Både i forskning och i denna studies resultat kan uppsatsskrivarna se tendenser till att socialt arbete numera även inkluderar män som agenter, till skillnad från tidigare forskning som primärt haft kvinnor och klienter i fokus. På så vis kan organisationer och yrkesverksamma arbeta mer jämställt. Förhoppningen blir att en positiv påverkan på arbetsplatser inom socialt arbete, sprider sig till andra organisationer utanför det sociala arbetet. Både män och kvinnor har att vinna på ett än mer tvåkönat arbetsklimat inom socialt arbete. Slutsatsen för detta arbete blir att höja kunskapsnivån om hegemoniska, delaktiga, underordnade och marginaliserade maskuliniteter (Connell, 2005), för myndigheter, arbetsplatser,
förbisedd portal i jämställdhetsarbetet, menar uppsatsförfattarna. För att kunna förändra synen på maskuliniteter i det sociala arbetet så är det gynnbart att omstöpa i organisationer i sin linda, genom ökad kunskap om framförallt hegemoniska maskuliniteter (Connell, 2005), varför socionomutbildningarna har ett stort ansvar. Uppsatsförfattarna föreslår att
socionomyrket inte ska ses som ett kvinnoyrke gentemot samhället, annars förblir socialt arbete en kvinnodominerad nisch. Stereotypiska manliga jobb inom socialt arbete kommer annars fortsätta reproduceras, det vill säga att de få män som tar sig in i socialt arbete kommer befästa sig i kluster inom vissa inriktningar, till exempel behandling mot vuxna. Socialstyrelsen (2004) har hittills inriktat sig på klienten, och inte på den yrkesverksamma socialarbetaren när det kommer till tvåkönade arbetsgrupper. En tvåkönad arbetsgrupp förhöjer kvaliteten på insatsernas kvalitet enligt Biernat och Sesko (2013).
REFERENSLISTA
Ahrne, G., & Svensson, P. (2011). Handbok I Kvalitativa Metoder. Malmö: Liber AB. Alvesson, M., & Sköldberg, K. (1994). Tolkning och reflektion : Vetenskapsfilosofi och
kvalitativ metod. Lund: Studentlitt.
Biernat , M., & Sesko, A. (2013). Evaluating the contributions of members of mixed-sex work teams: Race and gender matter. Journal of Experimental Social Psychology, 49(3), 471-476. Hämtat från
https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0022103113000255 Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder (2 uppl.). Stockholm: Liber AB.
Cognard-Black, A. (2004). Will They Stay, or Will They Go? Sex-Atypical Work among Token Men Who Teach. The Sociological Quarterly, 45(1), 113-139. Hämtat från
http://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1111/j.1533-8525.2004.tb02400.x/pdf Connell, R. (2005). Masculinities (2 uppl.). Cambridge: Polity Press.
Cottingham, M. (2014). Recruiting Men, Constructing Manhood. Gender & Society, 28(1), 133-156. Hämtat från http://www.jstor.org/stable/pdf/43669859.pdf
Herz, M. (2012). Från ideal till ideologi: Konstruktioner av kön och etnicitet inom socialtjänsten. Örebro Studies in Social work.
Kullberg, C., Herz , M., Fäldt, J., Wallroth, V., & Skillmark, M. (2012). Genus i socialt arbete (1 uppl.). Malmö: Liber.
Kullberg, K. (2006). Man hittar sin nisch,Om män i socionomyrket – karriär, minoritet och
maskulinitet. Rapportserie i socialt arbete, Lund. Hämtat från http://www.diva-
portal.org/smash/get/diva2:204909/FULLTEXT01.pdf
Kvale, S., Brinkmann, S., & Torhell, S. (2009). i Den kvalitativa forskningsintervjun . Lund: Studentlitteratur .
Lundberg, T., Malmquist, A., & Wurm, M. (2017). MHBTQ : Psykologiska perspektiv och
bemötande (1 uppl.). Stockholm: Natur & kultur.
Mclean, J. (2003). Men as Minority- Men Employed in Statutory Social Care Work. Journal
of Social Work, 3(1), 45–68. Hämtat från
http://journals.sagepub.com.ep.bib.mdh.se/doi/pdf/10.1177/1468017303003001004 Regeringen. (2016). Mål för jämställdhet. Stockholm: Regeringen. Hämtat från
http://www.regeringen.se/regeringens-politik/jamstalldhet/mal-for-jamstalldhet/ Ritchie, J., Lewis, J., Mcnaughton Nicholls , C., & Ormston , R. (2014). Carrying out
qualitQualitative research practice: A guide for social science students and researchers. London: Sage.
Schultz, L., & Fogelberg-Eriksson, A. (2013). Jämställdhet – en fråga på agendan? En
kartläggning över organisationers behov, utmaningar och möjligheter. Linköpning:
Linköpings universitet. Hämtat från http://liu.diva- portal.org/smash/get/diva2:624207/FULLTEXT01.pdf SFS 2008: 567. (u.d.). Diskrimineringslag (2008:567). Hämtat från
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk- forfattningssamling/diskrimineringslag-2008567_sfs-2008-567
Simpson, R. (2005). Men in Non‐Traditional Occupations: Career Entry, Career Orientation and Experience of Role Strain. Gender. Gender, Work & Organization, 363-380. Hämtat från http://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1111/j.1468-
0432.2005.00278.x/epdf
Socialstyrelsen. (2004). Jämställd socialtjänst? : Könsperspektiv på socialtjänsten. Stockholm: Socialstyrelsen.
Sveriges Kommuner och Landsting. (2018). Maskulinitet och jämställdhet. Stockholm: Sveriges Kommuner och Landsting. Hämtat från
https://webbutik.skl.se/bilder/artiklar/pdf/7585-613-1.pdf?issuusl=ignore
The European Institute for Gender Equality. (2018). Gender. Vilnius, Lithuania. Hämtat från http://eige.europa.eu/rdc/thesaurus/terms/1141
Thurén, T. (2007). Vetenskapsteori för nybörjare (2 uppl.). Malmö: Liber AB. Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-
samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet. Hämtat från
http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf
Williams, C. L. (2013). The glass escalator, Revisited: Gender Inequality in Neoliberal Times, SWS Feminist Lecturer. Sage Publications, 27(5), 609-629. Hämtat från
www.jstor.org/stable/pdf/43669820.pdf?refreqid=excelsior%3A6f2943ab7fddec5576 09f58a4bf33afb
BILAGA A
INTERVJUGUIDEStartfrågor:
•
Födelseår
• Examensår, lärosäte
• Yrkeserfarenhet
• Motivation av yrkesval
• Nuvarande yrke, nöjd med arbetet
• Framtidsvisioner
• Andras syn på ditt arbetsval
• Förväntningar på sig själv som man
• Berätta om vilka attribut en kompetent socionom bör ha
Organisation
•
Hur ser organisationen ut, fördelning
•
Roller, rekrytering HR
•
Styrande dokument
•
Hellre anställer/arbetar/kommer överens med människor som är lika en själv
•
Arbetssätt / arbetsmetoder
Arbetsmiljö
•
Positivt / negativt med arbetet
•
Minoritet / majoritet / fördelar / nackdelar
•
Positiv särbehandling / negativ diskriminering
•
Berätta om en situation då du kände särbehandling på grund av kön på
Jämställdhet
•
Löner
•
Attityder
•
Förändring
•
Intresse
•
Mål
•
Inflytande / delaktighet
•
Yrkeskårens normer
•
Skillnader i arbetsuppgifter och yrken utifrån kön
Generell summering
•
Attribut, manligt / kvinnligt (schabloner)
•
Förförståelse av den ideala arbetsgruppen, utifrån kön
•
Män som specialiserade i och med deras minoritet
BILAGA B
Missivbrev Hej!Vi är två studenter på termin 6 socionomprogrammet Mälardalens Högskola som nu ska skriva vår C-uppsats om män i minoritet inom socialt arbete. Urvalsgruppen att intervjua är uteslutande manliga socionomer. Vi är intresserade av riktlinjer och praktik när det kommer till detta ämne. Vi vill veta hur praktiskt arbete med jämställdhet ser ut där männen är underrepresenterade och där fokus ligger i erfarenheter samt attityder om ämnet. Detta är ett aktuellt ämne inom socialt arbete, som vi menar är outforskat. Intervjuerna tar en timme ungefär att göra. Dessa spelas in och skrivs sedan ut i text. Vi vill informera om de fyra forskningsetiska principerna vi följer, dessa är nyttjandekravet, informationskravet, konfidentialitetskravet samt samtyckeskravet. Enligt Vetenskapsrådet (2017) så innebär Informationskravet att det är upp till informanten frivilligt att vara med i studien, och denne har rätt att avbryta deltagandet när som helst hen önskar. Samtyckeskravet syftar till att informanten samtycker till att vara med i studien. Det får ej föreligga beroendeställning mellan forskare och informant. Konfidentialitetskravet handlar om att forskningsresultaten inte kommer röja informanternas identitet. Nyttjandekravet binder forskaren att använda materialet till endast forskningssyfte. Ert deltagande i form av kunskaper och erfarenheter har stort värde för både uppsatsen och för oss som blivande socionomer samt för
kunskapsutvecklingen inom socialt arbete.
Erfarenheter och synpunkter är väl värda att få ta del av, vi är väldigt tacksamma för Er medverkan. Med vänlig hälsning
Studenter
Daniel Thunblad dtd15001@student.mdh.se
Johan Helmestam johanhelmestam@hotmail.com Handledare
Box 883, 721 23 Västerås Tfn: 021-10 13 00 Box 325, 631 05 Eskilstuna Tfn: 016-15 36 00