Hur man ska skapa kommuner eller regioner som attraherar företag och invånare har varit centralt för kommunerna som har studerats i denna rapport. De studerade
kommunerna är i detta avseende inte annorlunda än de flesta andra svenska kommuner. De försöker att skapa tillväxt genom att erbjuda attraktivare boendemiljöer och bättre förutsättningar för företag än andra kommuner. Attraktivitet har av kommunernas politiker och tjänstemän tolkats på ett sätt som resulterat i fortsatt utbyggnad av ett bilbaserat transportsystem, t.ex. i anslutning till externa handelsetableringar. I linje med slutsatsen att det är kommunernas ekonomiska drivkrafter som måste kontrolleras eller styras i rätt riktning kan man formulera åtminstone två frågor som bör besvaras i fortsatt forskning: hur formas föreställningar om attraktiva städer, kommuner och regioner, och finns det alternativa fysiska visioner för bebyggelsens och transportsystemens
utveckling som underlättar genomförandet av miljövänligare transporter? Hur definieras attraktivitet i kommuner som exempelvis väljer att prioritera cityhandel framför
externhandel för att utveckla tätorters s.k. ”urbana kvalitéer”, som man allt oftare brukar benämna det i stadsutvecklingssammanhang? Idealen inom stads- och trafikplanering har växlat genom åren. En förändring av stadsbyggnadsprinciper håller på att ske som en reaktion på det funktionalistiska stadsplaneidealets uppfattade negativa konsekvens- er. Det anses ha resulterat i glesa tätorter anpassade till bilismen, överdimensionerat vägnät och funktionsuppdelning som förutom trängsel, avgaser och utsläpp anses leda till en avsaknad av en stadshelhet. Det är möjligt att miljövänligare transporter har bättre förutsättningar i anslutning till stadsbyggnadsvisioner som kopplar samman principer för hållbar mobilitet med mål om ekonomisk tillväxt. ”Attraktiva tätorter” med potential för ekonomisk tillväxt förknippas alltmer med tät och funktionsblandad bebyggelse som ger bra förutsättningar för gång-, cykel- och kollektivtrafik. Man skulle i fortsatt
forskning behöva studera vilken potential nya stadsbyggandsideal ger för miljövänligare transporter, och vilka processer som gör att man inom ramen för dessa kan kontrollera eller styra kommunernas ekonomiska drivkrafter i rätt riktning.
Litteratur
Borlänge kommun, 1997. Samordnad översiktsplan Falun/Borlänge, Borlänge kommun, Borlänge.
Borlänge kommun, 2008. Borlänges miljömål. Miljöprogram 2008, Borlänge kommun, Borlänge.
Borlänge kommun, 2009. Kf sammanträdesprotokoll 2009-10-05. § 159.
Borlänge kommun, 2010a. Klimatsmart Borlänge. Energi och klimatstrategi, Borlänge kommun, Borlänge.
Borlänge kommun, 2010b. Handelsområde i Norra Backa, delplan 2. Ersättning av
detaljplaner för område norr kv. Byggmästaren och vid kv. Arkitekten i Borlänge kommun, Dalarnas län, Borlänge kommun, Borlänge.
Borlänge, 2011. Handelsstrategi för Borlänge. Borlänge kommun, Borlänge. Emmelin, L. och Lerman,P., 2006. Styrning av markanvändning och miljö, ansvarskommitténs skriftserie 1653-5502, Stockholm.
Energimyndigheten, 2011. Energiläget 2011. Eskilstuna.
Fallde M., 2011. Miljö i tanken? Policyprocesser vid övergången till alternativa
drivmedel i kollektivtrafiken i Linköping och Helsingborg 1976–2005. Linköpings
universitet, Linköping.
Farreny, R., Gabarrell, X. & Rieradevall, J., 2008. Energy intensity and greenhouse gas emission of a purchase in the retail park service sector. An integrative approach, i
Energy Policy, volym 36, nummer 6, s. 1957–1968.
Forsberg, H., Hagson, A., & Tornberg, J., 1994. Effekter av externa köpcentran, STACTH rapport 1994:1, Chalmers tekniska högskola, Göteborg.
Gustafsson, S., Ivner, J., Johansson, L. & Palm, J., 2011. Översiktlig kartläggning av
kommuners erfarenheter kring energi- och klimatstrategiarbetet – en enkätstudie,
Linköpings universitet, Linköping.
Hagson, A., 1997. Bebyggelsestruktur, trafik och miljö, i Trafik och Miljö, Studentlitteratur, Lund.
Hagson, A., 2003. Effekter av externetablerad handel, särskilt dagligvaruhandel, på
trafikarbete och miljö. Chalmers tekniska högskola, Göteborg.
Hildén, M., Furman, E. & Kaljonen, M., 2004. Views on Planning and Expectations of SEA. The Case of Transport Planning, i Environmental Impact Assessment Review, volym 24, nummer 5. s. 519–536.
Hrelja, R. & Nyberg, J., 2012. Samordning av trafik- och bebyggelseplanering.
Förutsättningar för hållbar mobilitet, rapport 742, VTI, Linköping,
http://www.vti.se/sv/publikationer/samordning-av-trafik--och-bebyggelseplanering-for- hallbar-mobilitet/.
Hysing, E., 2010. Governing Towards Sustainability. Environmental Governance and
Policy Change in Swedish Forestry and Transport, Örebro universitet, Örebro.
IKEA 2010. IKEA sustainability report 10, nedladdad 12 april 2012, http://www.ikea.com/ms/sv_SE/about_ikea/pdf/ikea_ser_2010.pdf
IKEA 2012. The IKEA Group approach to sustainability. How we manage
sustainability in our business,
http://www.ikea.com/ms/sv_SE/about_ikea/pdf/IKEA_approach_sustainability_fy11.pd f
Kåpe. L., 1999. Medelstora svenska städer. En studie av befolkning, näringsliv och
ortssystem, Karlstad universitet, Karlstad.
Lindseth, G., & Reitan, M., 2007. The Urban Governance of Transport and the Environment in the city of Kristiansand, i Journal of Environmental Planning and
Management, volym 50, nummer 1, s. 135–151.
Magnusson,L., 1997. Den svenska modellen och beslutsfattande inom
infrastruktursektorn, VTI:s och KFB:s forskardagar. Rapportssammanställning av
föredrag vid forskardagarna i Linköping 1997-01-08, VTI, Linköping.
Määttä-Juntunen, H., Antikainen, H., Kotavaara, O. & Rusanen, J., 2011. Using GIS tools to estimate CO2 emissions related to the accessibility of large retail stores in the Oulu region, Finland, i Journal of Transport Geography, volym 19, nummer 2, s. 346– 354.
Naturvårdsverket 2012. Miljömålen – fokus på förutsättningarna. Årlig uppföljning av
miljökvalitetsmålen 2012, Naturvårdsverket, Stockholm.
Nilsson,K., 2007. Managing Complex Spatial Planning Processes, i Planning Theory
and Practice, volym 8, nummer 4, s. 431–447.
Næss,P., 1993. Transportation Energy in Swedish Towns and Regions, i Scandinavian
Housing & Planning Research, volym 10, nummer 4, s. 187–206.
Næss, P., Næss, T. & Strand, A., 2011. Oslo’s farewell to urban sprawl, i European
planning studies, volym 19, nummer 1, s. 113–139.
Odum,W.,1982. Environmental Degradation and the Tyranny of small decisions, i
BioScience, volym 32, nummer 9, s. 728–729.
Owens, S., 1993. Energy, Planning and Urban Form, Pion, London.
Patton, M., 1990. Qualitative evaluation and research methods, Sage, London. Plan- och bygglag (2010:900). http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-
Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Plan--och-bygglag-2010900_sfs-2010- 900/?bet=2010:900#K7
Pemberton,S., 2000. Institutional Governance; Scale and Transport Policy. Lessons from Tyne and Wear, i Journal of Transport Geography, volym 8, nummer 4, s. 295– 308.
Region Skåne, 1998. Avtal om ansvar för lokal och regional kollektivtrafik i Skåne,
1998-09-11. Region Skåne, Regionarkivet i Lund.
Region Skåne, 1999. Skånsk livskraft, regionalt utvecklingsprogram för Skåne, Region Skåne, Kristianstad.
Region Skåne, 2004. Regional utvecklingsprogram för Skåne. Region Skåne, Kristianstad.
Region Skåne, 2009b. Regionalt utvecklingsprogram för Skåne 2009–2016. Region Skåne, Kristianstad.
Region Skåne, 2011. Trafikförsörjningsplan 2011, Region Skåne, Kristianstad.
SKL (Sveriges kommuner och landsting), 2008. Pendlare utan gränser? En studie om
pendling och regionförstoring, Region Skåne, Stockholm.
Skånetrafiken, 2006. Med buss i Skåne. Strategi för busstrafiken. Skånetrafiken, Hässleholm.
Skånetrafiken, 2008. Tågstrategi 2037, Skånetrafiken, Hässleholm.
Skånetrafiken, 2010. Skånetrafiken en idé som växer, Skånetrafiken, Hässleholm. Storbjörk,S., 2004. Att prioritera miljöfrågor? Kommunpolitikerna och det lokala
miljöarbetets villkor. Tekniska högskolan, Stockholm.
Trafikverket, 2010. Miljökonsekvensbeskrivning i arbetsplan. Väg 50/70, Norra Backa,
Borlänge kommun, Dalarnas län, nedladdad 12 april 2012,
http://www.trafikverket.se/PageFiles/36224/MKB.pdf
van de Velde, D.M, 1999. Organisational forms and entrepreneurship in public
transport. Part 1; classifying organisational forms, i Transport Policy, volym 6, nummer 3, s. 147–157.
WSP, 2010. Miljökonsekvensbeskrivning tillhörande detaljplan Norra Backa, delplan 2, nedladdad 12 april 2012, http://www.borlange.se/upload/60754/8-
MKB%20N%20Backa_antagandehand%202.pdf
Vägverket, 2003. Externa och halvexterna affärsetableringar, rapport 2003:148, Vägverket, Borlänge.
Vägverket, 2007. Traffic integration or segregation for the sustainable city - A review
of current debate and literature, rapport 2007:32, Vägverket, Borlänge.
Vägverket, 2010. Trafikutredning, Norra Backa, Borlänge. Vägverket, Borlänge. Örebro kommun 2001. Tillväxt Örebro. Tillväxt och sysselsättning i Örebro, närings- och arbetsmarknadspolitiskt dokument för Örebro kommun, antaget av
kommunfullmäktige 19 november 2001, Örebro kommun, Örebro. Örebro kommun, 2002. Översiktsplan för Örebro kommun, antagen av kommunfullmäktige 2002-04-24, Örebro kommun, Örebro.
Örebro kommun, 2004. Handelspolicy för dagligvaruhandeln i Örebro kommun, antagen av kommunfullmäktige 2004-05-12, Örebro kommun, Örebro.
Örebro kommun, 2005a. Handelsstaden Örebro. Analys och strategi, Örebro kommun, Örebro.
www.vti.se vti@vti.se
VTI är ett oberoende och internationellt framstående forskningsinstitut som arbetar med forskning och utveckling inom transportsektorn. Vi arbetar med samtliga trafikslag och kärnkompetensen finns inom områdena säkerhet, ekonomi, miljö, trafik- och transportanalys, beteende och samspel mellan människa-fordon-transportsystem samt inom vägkonstruktion, drift och underhåll. VTI är världsledande inom ett flertal områden, till exempel simulatorteknik. VTI har tjänster som sträcker sig från förstudier, oberoende kvalificerade utredningar och expertutlåtanden till projektledning samt forskning och utveckling. Vår tekniska utrustning består bland annat av körsimulatorer för väg- och järnvägstrafik, väglaboratorium, däckprovnings- anläggning, krockbanor och mycket mer. Vi kan även erbjuda ett brett utbud av kurser och seminarier inom transportområdet.
VTI is an independent, internationally outstanding research institute which is engaged on research and development in the transport sector. Our work covers all modes, and our core competence is in the fields of safety, economy, environment, traffic and transport analysis, behaviour and the man-vehicle-transport system interaction, and in road design, operation and maintenance. VTI is a world leader in several areas, for instance in simulator technology. VTI provides services ranging from preliminary studies, highlevel independent investigations and expert statements to project management, research and development. Our technical equipment includes driving simulators for road and rail traffic, a road laboratory, a tyre testing facility, crash tracks and a lot more. We can also offer a broad selection of courses and seminars in the field of transport.