Detta var svårt att förutse då ett icke relevant innehåll ibland ledde fram till något relevant. Valet av respondenterer styrdes av praktiska skäl, vilka som fanns att tillgå i orten där studien genomfördes. Av de sju respondenterna var sex stycken män och en kvinna. Denna snedför-delning rörande genus behöver inte ses som ett problem med tanke på att studien inte är av-sedd att undersöka synen på musikteori ur ett genusperspektiv. Dock kan det vara problema-tiskt ändå, då denna snedfördelning möjligen skulle kunna påverka resultatet. Den ursprung-liga iden att dokumentera både med ljud och bild ändrades på grund av tekniska problem, vilket inte gjorde så mycket då det gick bra att transkribera enbart ljudupptagningen. Mitt analytiska fokus låg inte på gester och kroppsspråk. Även om det möjligen kunde ha tillfört ytterligare en dimension till resultatet var det en tillräcklig arbetsbörda att analysera det som sades. Som ovan intervjuare upplevde jag mig tryggare i min roll under andra intervjun då jag hade erfarenheten av den första intervjun. Jag kunde därmed formulera mig tydligare och ha mindre fokus på mig själv och inspelningsutrustningen.
6.2.2 Diskursanalys
Att använda diskursanalys som metod för analys gjorde att olika synsätt kunde urskiljas ur en stor mängd data. Som ovan diskursanalytiker var det svårt vid en första analys att organisera datamaterialet så att diskurserna blev tydliga, då datamaterialet kom ifrån sju olika personer med varsitt språkbruk. Efter hand dök det även upp många mindre diskurser som var svåra att kategorisera då de saknade uppenbara ord som kunde bilda ekvivalenskedjor, men där ande-mening gjorde att de passade in med andra ord. Därför var det mycket som sållades bort då en avgränsning var nödvändig. Min analys började med en bearbetning av första intervjun och när andra intervjun skulle bearbetas hade många diskurser redan tagit form. Därför är respon-denterna ifrån första intervjun aningen överrepresenterade. Det är möjligt att ett annat tillvä-gagångssätt hade motverkat den snedfördelningen.
6.3 Arbetets betydelse
Min förhoppning är att detta arbete ska kunna hjälpa mig själv och andra musikteorilärare i det vardagliga arbetet med studenter där uppfattningen om ämnet ska göra ämnet tydligt för studenten. Förhoppningsvis kan arbetets resultat väcka tankar och idéer som sätts i relation till lärarens egen yrkespraktik, antingen för att hjälpa lärare att sätta ord på och förtydliga sin befintliga ämnessyn eller för att få nya infall som kan expandera dem i en positiv riktning. Resultatet kan också användas för ett avståndstagande där arbetets diskurser blir något som lärare inte vill anamma, vilket också kan stärka lärarens ämnessyn. Jag hoppas att de diskurser som framgår kan hjälpa musikteorilärare att göra välgrundade didaktiska val som gynnar stu-denternas lärande. Jag har blivit mer medveten om olika sätt att se på musikteoriämnet där ingen av de framträdande diskurserna nödvändigtvis måste ha en särställning gentemot någon annan. Istället kan olika synsätt dominera och kombineras i olika utsträckning beroende på situationen och rådande miljö. Denna studie har visat att musikteori bör integreras i praktiska miljöer på olika sätt vilket för mig och andra lärare kan ge uppslag till ämnesöverskridande möten och samarbeten inom estetiska ämnen. Även om studien handlar om olika synsätt på musikteori som undervisningsämne är det möjligt att delarna av resultatet som rör praktisk och teoretisk kunskap kan appliceras till utbildningsområden där lärare upplever problem med ett ämnes eventuella snedfördelning mellan teoretiska och praktiska aspekter. Utifrån diskuss-ionen kan det vara svårt att tydligt avgränsa teori ifrån praktik och tvärtom.
6.4 Fortsatt forskning
Vid studiens genomförande användes ett övergripande tema som utgångspunkt för samtal och diskussionen i fokusgruppen vilket ledde att deltagarna styrde samtalet. Fortsatt forskning
kring området med strukturerade intervjuer skulle kunna ge fördjupade svar utifrån svaren i detta arbete. Då skulle mer specifika frågor kunna besvaras. Syftet med arbetet var att visa på rådande synsätt bland lärarna och synsätt de saknar, eller tar avstånd ifrån. Hur lärarna skulle kunna närma sig ett eftersträvansvärt synsätt skulle vara intressant att studera eller hur en äm-nessyn påverkas av faktorer som skolledning etcetera. Denna studie har syn utgångspunkt i lärares ämnessyn, men lika intressant skulle vara att undersöka hur gymnasiestudenter pratar om sin upplevelse av musikteoriämnet i fokusgrupper i relation till hur lärare beskriver det. Genom att använda fler respondenterer skulle möjligtvis fler diskurser kunna genereras.
Referenser
Ahlman, I. (2014). Vad är kunskap i musik? - En intervjuundersökning av två musiklärares
uppfattning om kunskap i musik (Magisteruppsats). Örebro: Institutionen för teater och konst,
Örebro universitet. Tillgänglig: http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:709881/FULLTEXT02.pdf
Bonniers Musiklexikon. (2003). Musikteori. Miranda, U. J. (red). Stockholm: Bonnier. Davidsson, A., & Lupton, M. (2016). ‘It makes you think anything is possible’: Representing diversity in music theory pedagogy. Cambridge University Press, 30 (2), 175-189.
Doi:10.1017/S0265051716000115
Ericsson, C. (2006). Terapi, upplysning, kamp och likhet till varje pris:
undervisningsideolo-gier och diskurser hos lärare och lärarstuderande i musik. Malmö: Malmö Academy of
Mu-sic.
Hanken, I.M., & Johansen, G. (2013). Musikkundervisningens didaktikk. (2. utg.) Oslo: Cappelen Damm akademisk.
Hoffman, A. [JonahJonathan]. (2017, 12 februari). Alex Hoffman: Why I Don’t Like
Wayne Shorter And His Music. [Videofil]. Hämtad från
https://www.youtube.com/watch?v=8Etv2f1EpRU&t=3635s
Levine, M. (1995). The jazz theory book. Petaluma, Calif.: Sher Music.
Lilliestam, L. (1997). Att spela på gehör. Svensk tidskrift för musikforskning, 79(1) 69-89. Tillgänglig: http://www.musikforskning.se/stm/STM1997/STM1997_1Lilliestam.pdf
Nilsson, A. (2015). Musikteori på gymnasiet: En studie om gymnasiestudenters inställning till
musikteori (Kandidatuppsats). Växjö: Fakulteten för konst och humaniora, Linneuniversitetet.
Tillgänglig: http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:798212/FULLTEXT01.pdf
Palmqvist, B. (2007). The refinement of rhythm en praktisk handledning med tillhörande
CD-skivor för att lära dig framföra allt mer utmanande rytmer. [D. 1]. (Svensk utg.) Täby:
Me-diako.
Rostwall, A. & Selander, S. (2010). Design och meningsskapande – en inledning . I L. Rostwall & Selander (Red), Design för lärande (s.18-24). Stockholm: Norstedt. Selander, S., & Kress, G.R. (2010). Design för lärande: ett multimodalt perspektiv. Stock-holm: Norstedt.
Skolverket. (2013) Ämne – Musikteori. Hämtad från
file:///C:/Users/H%C3%A5kan%20Bjuvenstedt/Downloads/Musikteori.pdf
Speiker, H.M. (2016). AP Music Theory Applied. General music today, 30(1), 16-19. Doi: 10.1177/1048371316641462
Tykesson, A. (2009). Musik som handling: verkanalys, interpretation och musikalisk
gestalt-ning: med ett studium av Anders Eliassons Quartetto d’Archi (Doktorsavhandling). Göteborg:
Göteborgs universitet, 2009. Göteborg.
Winther Jørgensen, M., & Phillips, L. (2000). Diskursanalys som teori och metod. Lund: Stu-dentlitteratur.