Författarna tycker att det vore väldig intressant att fortsätta studera både patienters och närståendes hälsa kopplade till samhällsekonomi inom detta område. Att kunna mäta den samhällsekonomiska effekten av psykopedagogisk intervention vore ett sätt att visa för de som beslutar i samhället att det faktiskt gör nytta . Författarnas övertygelse är att det (tyvärr) ofta är ekonomin som avgör vad som prioriteras inom sjukvården. Kunde studier som bevisad den ekonomiska nyttan av denna behandling tillföras skulle den säkerligen prioriteras och komma fler till nytta vilket, också skulle innebära en förbättrad hälsa för många människor. Vidare vore det intressant att fördjupa sig ytterligare i detta fenomen och gå djupare in i intervjumaterialet för att finna essenserna. Även studier som belyser specialistsjuksköterskans roll vid psykopedagogisk intervention och vad denne kan göra för att främja ökad hälsa hos närstående och patienter vore av intresse att studera.
22
REFERENSER
Arman, M. (2015). Människans hälsa och lidande. I Arman, M., Dahlberg, K. & Ekebergh, M. (red). Teoretiska grunder för vårdande. Stockholm: Liber, ss. 36-47.
Berglund, M.,(2011). Att ta rodret över sitt eget liv. Lärande utmaningar vid långvarig sjukdom. (Avhandling). Linköpings Universitet.
Bertrando, P. (2006). The evolution of family interventions for schizophrenia. A tribute to Gianfranco Cecchin. Journal of Family Therapy. 28, 4-22
Cheng, L.-Y., & Chan, S. (2005). Psychoeducation Program for Chinese Family Carers of Members with Schizophrenia. Western Journal of Nursing Research Vol, 27, ss583599. 8.
Cuhadar, D., Savas, H.A., Unal, A. & Gökpinar, F. 2015. Family functionality and coping attitudes of patients with bipolar disorder. Journal of Religion and Health. Vol
54 (5) 1731-1746.
Dahlberg, K., Dahlberg, H & Nyström, M (2008) Reflective Lifworld Research. Lund:
Studentlitteratur
Dahlberg, K. (2014). Att undersöka hälsa & vårdande på avancerad nivå. Stockholm:
Natur & Kultur
Dahlberg, K. & Segesten,K., Hälsa och vårdande I teori och praxis. (2010). Stockholm:
Natur & Kultur.
Dahlqvist Jönsson, P., Skärsäter, I., Wijk, H. & Danielsson, E. 2011. Outcomes of an educational intervention for the family of a person with bipolar disorder: A 2- year follow up Study. International Journal of Mental Health Nursing. 18 333-341. doi:
10.1111/j.13652850.2010.01671.x.
Ekebergh, M. (2015) Lärande och reflektion med livsvärlden som grund. Ekebergh, M.
& Berglund, M. (red). Reflektion i lärande och vård - en utmaning för sjuksköterskan.
Lund: Studentlitteratur. ss 26-34.
Etikprövningsnämnderna. (2004). Bakgrund och bestämmelser.
https://www.epn.se/start/bakgrund-och-bestaemmelser/ (hämtad 2018-05-22).
Farkhondeh, S., Mahmoudi,A., Shoodhtari, A. & Vossoughu. (2016). The effect of Familiy-Centered Psycho-Education on Mental Health and Quality of life of families of Adolescents with Bipolar Mood Disorer: A Randomized Controlles Clinical Trial.
International Journal of Community Based Nursing Midwifery. 4(3). 229-238.
23
Fredman, S., Baucam, D., Boeing, S. & Miklowitz, D. (2014). Relatives´ emotional Involvment Moderates the Effects of Family Therapy for bipolar Disorder. Journal of Consulting and Clinical Psychology. 83, 81-91.
Gossens, P.J.J., Van Wijngaarden. B., Knoppert- Van der Klein, E.A.M. & Van Acterberg, T. (2008) Family cargiving in bipolar disorder: Cargiver consequenses, cargiver coping styles, and cargiver distress. Internationell Journal of Social Physicatry.
54 (4).
Jönsson, P., Skärsäter, I., Wijk, H. & Danielsson, E. (2011).Experienceof living with familymemberwith bipolar disorder. International Journal of Mental Health Nursing.
20, 29-37.
Kvale, S. & Brinkmann, S. (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund:
Studentlitteratur Leksell, J., (2015). Ekebergh, M. & Berglund, M. (red). Reflektion i lärande och vård - en utmaning för sjuksköterskan. Lund: Studentlitteratur.
Kylmä, J. & Vehviläinen-Julkunen, K. (1997), Hope in nursing research: a metaanalysis of the ontological and epistemological foundations of research on hope. Journal of advanced nursing ,25, 364-371.
Leksell, J., Utbildning, lärande och stöd till närstående (2015). Ekebergh, M. & Berglund, M. (red). Reflektion i lärande och vård - en utmaning för sjuksköterskan. Lund:
Studentlitteratur. ss, 219-229.
Maji, K., Sood, M., Sagar, R. & Khandeiwal, S. (2011). A folloe-up study of family burden in patients with bipolar affective disorder. International Journal of social Psychiatry. 58, 217-223.
Miklowitz, D. (2010). Bipolar Disorder. A Family Focused Treatment Aproach. New York: The Guilford Press
Miklowitz, D. & Chung, B. (2016). Family-Focused Therapy for Bipolar Disorder:
Reflections on 30 Years of Research. Family Process. 55, 483-499.
Mårtensson, B & Åsberg, M (2016) Förstämningssyndrom. I Herlofson, J., Ekselius, L., Lundin, A., Mårtensson, B., & Åsberg, M. (Red.) Psykiatri. Lund: Studentlitteratur. ss.
299 – 340.
Organisation for Economic Co-operation and Development OECD Reviews of Health Care Quality (2013) https://www.oecd-ilibrary.org/social-issues-migration-health/oecd- reviews-of-health-care-quality-sweden-2013_9789264204799-en (hämtad 18-05-22).
Orhagen, T. (1992). Working with families in Schizophrenic disorders: the practice of psycho educational intervention. (Avhandling). Linköpings universitet.
24
Orhagen, T. (2014). Så får familjen kraft att hantera symptomen. Nationellt kompetenscentrum för närstående. Reportage hämtat januari 2018.
http://www:anhoriga.se/nyheter//sa-far-familjen-kraft-att-hantera-symtomen/
Ottosson, J-O., (2015) Psyk., 8:e upplagan. Stockholm: Liber.
Polit, D, F & Beck, C, T. (2016). Nursing Research: Generating and assessing evidence for nursing practice. Philadelphia: Wolters Kluwer.
Peters, S., Pontin, E., Lobban, F. & Morriss, R. (2011). Involving relatives in relapse prevention for bipolar disorder: a multi-perspective qualitative study of value and barriers.
Bio Med Central Psychiatry. Vol 11, s 325-334.
Reinars, M., Vieta, E., Colom, F., Martines-Aran,A., Torrent, C., Comes, M. (2004) Impact of psychoeducationl family intervention on caregivers of stabilized bipolar patients.
Psychoterpy & Psychosomatics, 73 (5), 312-319
Roach, S. (red. (1997). Caring from the heart; the convergence of caring and spirituality.
New Yourk: Paulist Press.
Rosberg, S (2012). Fenomenologi. I Granskär, M. & Höglund-Nielsen, B. (Red.) Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och sjukvård. Lund.: Studentlitteratur. ss 109 – 134.
Rusner, M. (2012). Bipolär sjukdom – ur ett existensiellt perspektiv. Doktorsavhandling.
Linnéuniversitetet.
Rusner, M. (2014) Vård för ett bärkraftigt vardagsliv vid psykisk ohälsa.
Wiklund Gustin, L. (red.). Vårdande vid psykisk ohälsa – på avancerad nivå.
Lund: Studentlitteratur.
Rusner, M., Carlsson, G., Brundt, D. & Nyström, M. (2009). Extra dmensions of all aspects of life – the meaning of life with bipolar disorder. International Journal of Qualitative Studies on Health and Well-being. 4 (3):159-169
Rusner, M., Carlsson, G., Brundt, D. & Nyström, M. (2013). Towards a more liveable life for close relatives of individuals diagnosed with bipolar disorder. Internationel Journal of Mental Health Nursing. 22. 162-169
Segesten, K. (1994). Patienters upplevelser av trygghet och otrygghet. Göteborg:
Segesten förlag
SFS 1982:763. Hälso- och sjukvårdslag. Stockholm: Socialdepartementet.
SFS 2003:466. Om etikprövning av forskning som avser människor.
Stockholm:Socialdepartementet
SFS 2008:192. Lag om ändring av lagen 82003:466) Om etikprövning av forskningn om avser människor. Stockholm; Socialdepartementet.
25
SFS 2014:821. Patientlagen. Stockholm: Socialstyrelsen.
Skärsäter, I., (2017) Psykisk ohälsa. I Edberg, A-K. & Wijk, H. (red). Omvårdnadens grunder. Hälsa och ohälsa. Studentlitteratur, ss. 198-224.
Socialstyrelsen. 2017. Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd. Stöd för styrning och ledning- remissversion. Stockholm:
Socialstyrelsen.
Socialstyrelsen. 2006. Effekter av psykosociala insatser för personer med schizofreni eller bipolär sjukdom. En sammanställning av systematiska översikter. Stockholm:
Socialstyrelsen.
Socialstyrelsen. (2015). Öppna jämförelser 2015. Hälso- och sjukvård vid kroniska sjukdomar. Stockholm: Edita Bobergs AB.
Svensk Sjuksköterskeförening. (2014) ICN:s etiska kod för sjuksköterskor. Hämtad 2018 -04-28, http://www.icn.ch/images/stories/documents/about/icncode
swedish.pdf
Tranvåg, O. & Kristoffersen, K. (2008). Experience of being the spouce/cohabitant of a person with bipolar affective disorder: a cumulative process over time. Scand J Caring Sci; 22; 5-18.
Van der Voort, T., Goosens, P. & Van der Bijl, J.(2007). Burden, copingand needs for support of caregiver for patients with a bipolar disorder: a systematic review. Journal of Psychiatric Mental Health Nursing. 14, 679-687.
Van Manen, M. (1997). From meaning to method. Qualitative health research. 3, 345- 369.
World Medical Association declaration of Helsinki. Ethical principles for medical research involving human subjects. (2013).
http://www.wma.net/en/30publications/10policies/b3
26
Bilaga 1
27
Bilaga 2
28
Bilaga 3