Då studiens resultat visar att läraren har strategier för att arbeta med ett kollektivt lärande i en grupp med färre barn men inte i en grupp med fler barn, kunde det vara intressant att undersöka huruvida andra lärare besitter liknande strategier. Samtidigt skulle mer kunskap behövas på området kollektivt lärande.
Vidare visar studiens resultat en markant skillnad i antal undervisningsfaktorer som enskilda barn får ta del av i den lilla och den stora gruppen. Här skulle vidare forskning vara nödvändig för att undersöka huruvida strukturella faktorer påverkar förskolornas arbete utifrån läroplanens intentioner över tid.
10 Referenslista
Asplund Carlsson, M., Pramling Samuelsson, I. & Kärrby, G. (2001). Strukturella faktorer
och pedagogisk kvalitet i barnomsorg och skola -en kunskapsöversikt. Stockholm:
Skolverket.
Blatchford, P., Bassett, P., Goldstein, H. & Martin, C. (2003). Are Class Size Differences Related to Pupils’ Educational Progress and Classroom Processes? Findings from the Institute of Education Class Size Study of Children Aged 5–7 Years. British
Educational Research Journal. Vol. 29, No. 5, October 2003.
Björklund, C. (2008). Bland bollar och klossar. Matematik för de yngsta barnen i förskolan. Lund: Studentlitteratur.
Bratterud, Å., Sandseter, E.B. & Seland, M. (2012). Barns trivsel och medvirking i
barnehagen. Barn, foreldre och ansattes perspektiver. Rapport 21/2012. Skriftserien
fra Barnevernets utviklingssenter i Midt-Norge. NTU Samfunnsforskning AS: Barnevernets utviklingssenter.
Coady, M. (2010). Ethics in Early Childhood Research. I Mac Naughton, G., Rolfe,S.A. & Siraj-Blatchford, I. Doing Early Childhood Research. International Perspectives on
Theory & Practice. (2nd ed. S. 73-84). Buckingham UK: Open University Press.
De Schipper, E., Riksen-Walraven, M., & Geurts, S. (2006). Effects of child- caregiver ratio
on the interactions between caregivers and children in child-care centers: an experimental study. Child Development 77, 4, p. 861- 874.
DN, 2011: http://www.dn.se/sthlm/foraldrarna-har-fatt-nog-av-stora-barngrupper (Hämtad 2013-01-20).
Edwards, A. (2010). Qualitative designs and analysis. I Mac Naughton, G., Rolfe,S.A. & Siraj-Blatchford, I. Doing Early Childhood Research. International Perspectives on
Theory & Practice. (2nd ed. S. 155-176). Buckingham UK: Open University Press.
Elm, A. (2008). Interaktion och naturvetenskap i en förskola och en förskoleklass. Licentiatuppsats. Stockholm: Stockholms Universitet.
Elm-Fristorp, A. (2012). Design för lärande – barns meningsskapande i naturvetenskap. Stockholm: Stockholms universitet.
Elstgeest, J. (1996) Möte, samspel, dialog. I Våga språnget. Stockholm: Liber.
Eriksson, G. (2013). Naturvetenskap. Nationalencyklopedin. http://www.ne.se/naturvetenskap (Hämtad 2013-03-26).
Fleer, M. & Robbins, J. (2003). “Hit and Run Research” with “Hit and Miss”. Results in Early Childhood Science Education. Research in Science Education 33: 405–431, 2003. Gärdenfors, P. (2010). Lusten att förstå. Om lärande på människans villkor. Stockholm:
Harlen, W. (1996a) Inledning: Varför naturvetenskap? Vilken sorts naturvetenskap? I Våga språnget. Stockholm: Liber.
Harlen, W. (1996b). Att lära barnen att planera sin forskning. I Våga språnget. Stockholm: Liber.
Helldén, G., Lindahl, B. & Redfors, A. (2005). Lärande och undervisning i naturvetenskap –
en forskningsöversikt. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Johansson, E. (2011). Möten för lärande. Pedagogisk verksamhet för de yngsta barnen i
förskolan. Stockholm: Fritzes.
Johansson, E. & Pramling Samuelsson, I. (2003). Förskolans vardag. I Johansson, E. & Pramling Samuelsson, I. (red.) Förskolan – barns första skola!. Lund: Studentlitteratur.
Johnston, J. (2008) Emergent Science. Education in Science, No.227 April 2008 pp.26-28. Klaar, S. (2013). Naturorienterad utbildning i förskolan: pragmatiska undersökningar av
meningsskapandets individuella, sociala och kulturella dimensioner. Örebro: Örebro
universitet.
Kärrby, G. (1986). 22.000 minuter i förskolan. 5-6-åriga barns aktiviteter, språk och
gruppmönster i förskolan. Göteborg: Institutionen för pedagogik, Göteborgs
universitet.
Kärrby, G. (1994). Kostnadsbesparingar i daghem. Hur påverkas kvaliteten? En
uppföljningsstudie av 17 daghem. Rapport 1994:04. Institutionen för pedagogik,
Göteborgs universitet.
Munton, T., Barclay, L., Rosa Mallardo, M. & Barreau, S. (2002). Adult: Child Ratios for
Early Years Settings in the Private/Independent Sector: A Report of Empirical Research. Queen’s Printer: Department for Education and Skills.
Munton, T., Mooney, A., Moss, P., Petrie, P., Clark, A. & Woolner, J. (2002). A Review of
International Research on the Relationship between Ratios, Staff Qualifications and Training, Group Size and the Quality of Provision in Early Years and Childcare Settings. Queen’s Printer: Department for Education and Skills.
Osborne, R. (1996) Barns förförståelse. I Våga språnget. Stockholm: Liber.
Palmérus, K. & Hägglund, S. (1987). Hur många vuxna behövs på dagis? En studie av
personaltäthet, socialt samspel och aktiviteter på sex daghemsavdelningar. Rapport
nr 1987:04. Inst. För pedagogik, Göteborgs universitet.
Persson, S. (2008). Villkor för lärande i förskola, förskoleklass och fritidshem. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Pramling Samuelson, I. & Asplund Carlsson, M. (2003). Det lekande lärande barnet. I en
utvecklingspedagogisk teori. Stockholm: Liber.
Pramling Samuelsson, I. Sommer, D. & Hundeide, K. (2011). Barnperspektiv och barns
perspektiv i teori och praktik. Stockholm: Liber.
Rinaldi, C. (2006). Dokumentation och utvärdering – vilket är sambandet? I Giudici, C. & Rinaldi, C. (red.) Att göra lärandet synligt, barns lärande individuellt och i grupp. Stockholm: HLS Förlag.
Rolfe, S.A. & Emmett, S. (2010). Direct Observation. I Mac Naughton, G., Rolfe,S.A. & Siraj-Blatchford, I. Doing Early Childhood Research. International Perspectives on
Theory & Practice. (2nd ed. S. 209-326). Buckingham UK: Open University Press.
Seland, M. (2009). Det moderne barn og den fleksible barnehagen. En etnografisk studie i
barnehagens hverdagsliv i lys av nyere diskurser og kommunal virkelighet. NTNU:
Trondheim.
Sheridan, S., Pramling Samuelsson, I., & Johansson, E. (2009). Barns tidiga lärande. En
tvärsnittsstudie om förskolan som miljö för barns lärande. Göteborg studies in
educational sciences. Göteborg: Acta Universitatis Gothoburgensis.
Silverman, D. (2001). Interpreting Qualitative Data. Methods for Analysing Talk, Text and
Interaction. London: Sage.
Siraj-Blatchford, I. (2007) Creativity, Communication and Collaboration: The Identification of Pedagogic Progression in Sustained Shared Thinking, Asia-Pacific Journal of
Research in Early Childhood Education, Vol. 1, No. 2.
Siraj-Blatchford, I. (2010). An Ethnographic Approach to Researching Young Children’s Learning. I Mac Naughton, G., Rolfe,S.A. & Siraj-Blatchford, I. Doing Early
Childhood Research. International Perspectives on Theory & Practice. (2nd ed. s.
271-290). Buckingham UK: Open University Press.
Siraj‐Blatchford, I. & Sylva, K. (2004): Researching Pedagogy in English Pre‐schools, British Educational Research Journal, 30:5, s. 713-730.
Siraj-Blatchford, I., & Manni, L. (2008) “Would you like to tidy up now?” An analysis of Adult Questioning in the English Foundation Stage', Early Years, Volume 28, 1, pages 5 – 22.
SFS 1982:673. Arbetstidslag. Stockholm: Arbetsmarknadsdepartementet. SFS 2010:800. Skollag. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
Skolverket. (2005). Allmänna råd och kommentarer. Kvalitet i förskola. Stockholm: Fritzes. Skolverket. (2007). Fem år med maxtaxa. Uppföljning av reformen Maxtaxa och allmän
Skolverket. (2010). Lfpö 98. Reviderad läroplan för förskolan. Stockholm: Fritzes.
Skolverket. (2011). PM-Barn och personal i förskolan hösten 2010. 2011-03-30. Dnr
71-2011:14.
http://www.skolverket.se/om-skolverket/publicerat/visa-enskild-publikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fsk olbok%2Fwpubext%2Ftrycksak%2FRecord%3Fk%3D2521 (Hämtad 2012-01-17). Skolinspektionen. (2012). Förskola, före skola – lärande och bärande.
Kvalitetsgranskningsrapport om förskolans arbete med det förstärkta pedagogiska uppdraget 2012:7. Stockholm: Skolinspektionen.
SOU 1997:157. Att erövra omvärlden, förslag till läroplan för förskolan. Stockholm: utbildningsdepartementet.
SVD, 2012: http://www.svd.se/nyheter/inrikes/fler-stora-barngrupper-i-forskolan_6051127.svd (hämtad 2013-01-20).
SVT, 2012: http://www.svt.se/nyheter/regionalt/smalandsnytt/barngrupperna-vaxer (Hämtad 2013-01-20).
Sylva, K., Melhuish, E., Sammons, P., Siraj-Blatchford, I. & Taggart, B. (2010). Early
childhood matters: Evidence from the Effective Pre-school and Primary Education project. London: Routledge.
Säljö, R. (2000). Lärande i praktiken. Ett sociokulturellt perspektiv. Stockholm: Norstedts. Thulin, S. (2006). Vad händer med lärandets objekt? En studie av hur lärare och barn i
förskolan kommunicerar naturvetenskapliga fenomen. Licentiatavhandling i
pedagogik. Växjö: Växjö University Press.
Thulin, S. & Pramling, N. (2009). Anthropomorphically speaking: On communication between teachers and children in early childhood biology education. International
Journal of Early Years Education, 17(2), 137-150.
Thulin, S. (2010). Barns frågor under en naturvetenskaplig aktivitet i förskolan. Nordisk
Barnehageforskning, 3 (1), 27-40.
Utbildningsdepartementet. (1998). Läroplan för förskolan, Lpfö, 98. Stockholm: Fritzes. Utbildningsdepartementet. (2010) Förskola i utveckling- bakgrund till ändringar i förskolans
läroplan. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
Vasconcelos, T. (2010). Case Study. I Mac Naughton, G., Rolfe,S.A. & Siraj-Blatchford, I.
Doing Early Childhood Research. International Perspectives on Theory & Practice.
(2nd ed. S. 209-326). Buckingham UK: Open University Press.
Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk samhällsvetenskaplig
Vassenden, A., Thygesemb, J., Brosvik Bayer, S., Alvestad, M. & Abrahamsen, G. (2012).
Barnehagens organisering og strukturelle faktorers betydning for kvalitet. IRIS
rapport 2011/029.
Williams, P. (2001). Barn lär av varandra. Samlärande i förskola och skola. Göteborg: Acta Universitatis Gothobugensis.
Bilaga 1
Bilagor
Göteborgs universitet 2012-11-07 Jenny Olsson & Malin Virtanen