6. Diskussion
6.4. Fortsatt forskning
Då den nya timplanen infördes under hösten 2019 och vi utförde studien relativt kort efter införandet, finns risk att timplanens inverkan på skolornas verksamhet inte gjort sig tydlig än. För att få en komplett bild av de förändringar, problem och möjligheter som den nya
timplanen innebär behövs en uppföljning av vår studie. Denna kan med fördel göras efter att hela timplanen är införd hösten 2021 och då med ett större antal skolor. Något som bör väga extra tungt vid framtida studier är på vilket sätt och med vilka förutsättningar skolorna har hanterat situationen med undervisningslokaler, eftersom detta visat sig vara en komplicerad fråga för respondenterna i vår studie. Det vore även intressant att genomföra en liknande studie i andra delar av Sverige för att göra en geografisk jämförelse.
36
Referenslista
Otryckta: Intervju, Respondent A. 2019-11-12 Intervju, Respondent B. 2019-11-15 Intervju, Respondent C. 2019-11-15 Intervju, Respondent D. 2019-11-15 Intervju, Respondent E. 2019-11-18 Intervju, Respondent F. 2019-11-21 Intervju, Respondent G. 2019-11-25 Tryckta källor:Broady, D. (1999). Det svenska hos ramfaktorteorin. Pedagogisk forskning i Sverige, 4(1), ss 111–121.
Byra, M. & Coulon, S.C. (1992). The Effect of Planning on the Instructional Behaviours of Preservice Teachers. Journal of Physical Education, Recreation & Dance, 13, ss. 123–139.
Dahllöf, U. (1999). Det tidigare ramfaktorteoretiska tänkandet. En tillbakablick. Pedagogisk Forskning i Sverige, 4(1), ss 5–29.
DeCorby, K., Halas, J., Dixon, S., Wintrup, L., & Janzen, H. (2005). Classroom Teachers and the Challenges of Delivering Quality Physical Education. Journal of Educational Research, 98, ss. 208-220.
37
Frequent Classes at Liberal Arts Colleges? Research in Higher education, 59(4), ss. 519-527.
Evenson, K.R., Ballard K., Lee G. & Ammerman, A. (2009). Implementation of a school- based state policy to increase physical activity. Journal of School Health, 79(5), ss. 231-238.
Fraser-Thomas, J.L. & Beaudoin, C. (2002). Implementing a Physical Education Curriculum: Two Teachers' Experiences. Canadian Journal of Education, 27(2-3), ss. 249-268.
Jenkinson, K.A. & Benson, A.C. (2010). Barriers to Providing Physical Education and Physical Activity in Victorian State Secondary Schools. Australian Journal of Teacher Education, 35(8), ss. 1–17.
Kougioumtzis, K. & Patriksson, G. (2007). Framing physical education in Greek and Swedish schools. International Journal of Physical education, 3, ss. 91—135.
Kougioumtzis, K., Patriksson, G. & Stråhlman, O. (2011). Physical Education teachers’ professionalization: A review of occupational power and professional control. European Physical Education, 17(1), ss. 111-129.
Koustelios, A. & Tsigilis, N. (2005). The relationship between burnout and job satisfaction among physical education teachers: a multivariate approach. European physical education review, 11(2), ss. 189–203.
Kvale, S. & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.
Lindahl, K. (2019). Idrottslärarna efter nya timplanen: Vi jobbar mer än någonsin.
Skolvärlden. https://skolvarlden.se/artiklar/idrottslararna-efter-nya-timplanen-vi-jobbar-mer-
nagonsin [2019-12-25].
Lindblad, S., Linde, G. & Naeslund, L. (1999). Ramfaktorteori och praktiskt förnuft. Pedagogisk Forskning i Sverige, 4(1), ss. 93–109.
38
Lindblad, S. & Sahlström, F. (1999). Gamla mönster och nya gränser. Om ramfaktorer och klassrumsinteraktion. Pedagogisk Forskning i Sverige, 4(1), ss 73–92.
Linde, G. (2012). Det ska ni veta! En introduktion till läroplansteori! 3., [rev.] upplagan. Lund: Studentlitteratur.
Lundvall, S. & Meckbach, J. (2008). Mind the gap: physical education and health and the frame factor theory as a tool for analysing educational settings. Physical Education and Sport Pedagogy, 13(4), ss. 345—364.
McCaughtry, N., Martin, J., Kulinna, P.H. & Cothran, D. (2006). What makes teacher professional development work? The influence of instructional resources on change in physical education. Journal of In-service Education, 32(2), ss. 221—235.
McKenzie, T.L., Marshall, S.J., Fallis, J.F. & Conway, T.L. (2000). Student Activity Levels, Lesson Context, and Teacher Behaviour during Middle School Physical Education. Research Quarterly for Exercise and Sport, 71(3), ss. 249 – 259.
Morgan, P.J. & Hansen, V. (2013). Classroom Teachers' Perceptions of the Impact of Barriers to Teaching Physical Education on the Quality of Physical Education Programs. Research Quarterly for Exercise and Sport, 79(4), ss. 506–516.
Mäkelä, K. (2014). P.E. teachers' job satisfaction, turnover, and intention to stay or leave the profession. Studies in Sport, Physical Education and Health 208. Finland: University of Jyväskylä
Mäkelä, K. & Hirvensalo, M. (2015). Work Ability of Finnish Physical Education Teachers. The Physical Educator, 72 (Special Issue), ss. 379-393.
Mäkelä, K., Hirvensalo, M. & Whipp P.R. (2012). Should I Stay or Should I Go? Physical Education Teachers' Career Intentions. Research Quarterly for Exercise and Sport, 85(2), ss. 234-244.
39
Nordgren, K., Kristiansson, M., Liljekvist. & Bergh, D. (2019). Lärares planering och efterarbete av lektioner: Infrastrukturer för kollegialt samarbete och forskningssamverkan. Karlstads universitet.
Piipari, S.Y. (2014). Physical Education Curriculum Reform in Finland. Quest -Illinois- National Association for Physical Education in Higher Education, 66(4), ss. 468-484.
Rainer, P., Cropley, B., Jarvis, Stuart. & Griffiths, R. (2012). From policy to practice: the challenges of providing high quality physical education and school sport faced by head teachers within primary schools, 17(4), ss. 429-446.
Sandberg, B. (1996). Musikundervisningens yttre villkor och inre liv. Några variationer över ett läroplansteoretiskt tema. Stockholm.
Skolverket (2019-08-27). Timplan för grundskolan.
https://www.skolverket.se/undervisning/grundskolan/laroplan-och-kursplaner-for- grundskolan/timplan-for-grundskolan#Mermatematikochidrottochhalsa [2019-10-22].
Skolverket (2018a). Redovisning av uppdrag om mer rörelse i skolan, fördelning av timmar i Idrott och hälsa i grundskolan (U2018/1430/S). Stockholm: Skolverket.
Skolverket (2018b). Konsekvensutredning avseende förslag till utökning av timtiden för ämnet Idrott och hälsa i grundskolan (U2018/01430/S). Stockholm: Skolverket.
Skolverket (2018c). Konsekvensutredning avseende förslag till utökning av den garanterade undervisningstiden för ämnet Idrott och hälsa i specialskolan (U2018/02965/S). Stockholm: Skolverket.
Smith, D. & Leng, G.W. (2003). Prevalence and Sources of Burnout in Singapore Secondary School Physical Education Teachers. Journal of teaching in physical education, 22(2), ss. 203-218.
40
Sollerhed, A.C. & Ejlertsson, G. (2008). Physical benefits of expanded physical education in primary school: findings from a 3-year intervention study in Sweden. Scandinavian Journal of Medicine & Science in sport, 18, ss. 102–107.
Timplanedelegationen (2005). Utan timplan – för målinriktat lärande (SOU 2005:101). Stockholm: Regeringskansliets förvaltningsavdelning. [2019-10-24]
Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer: inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning, Stockholm: Vetenskapsrådet.
Warren, L.L. & Muth, K.D. (1995). Common planning time in middle grades schools and its impact on students and teachers. Research in Middle Level Education Quarterly. 18(3), ss. 41–58.
Bilaga 1
Intervjumall
Introduktionsfrågor
• Hur länge har du arbetat som idrottslärare?
• Undervisar du enbart i Idrott och hälsa eller är du flerämneslärare? o Vilken fördelning?
Frågor gällande timplanen:
o Berätta lite om den nya timplanen och vad den innebär för dig som lärare.
o Den nya timplanen infördes i höstas, hur många fler minuter har de olika årskurserna fått ta del av?
▪ Hur många klasser av de du undervisar har påverkats av förändringen? o Hade du ett val gällande utdelningen av minuterna eller var minuterna ”märkta” för en
särskild årskurs?
▪ Hade du valt annorlunda?
o Hur har ni valt att fördela tiden, mer tid till varje lektion eller en helt ny separat lektion?
▪ Varför har ni valt att göra som ni gjort?
Frågor gällande undervisning:
o Upplever du att det tidigare funnits några faktor som påverkat din möjlighet att bedriva undervisning?
- Vilka?
- Hur ser det ut nu?
o Hur har er utrustning påverkats? - Uthyrning och slitage
- Har ni fått ökade resurser sett till den ökade tiden
o Upplever du att den utökade tiden har hjälpt eleverna att nå kunskapskraven? o Hur/har du möjlighet att utforma din undervisning när den utökade timplanen är
Bilaga 1
o Tror du att resurserna (lokal, utrustning) kommer att räcka för din och dina kollegors undervisning när hela timplanen appliceras?
- Hur tror du ni/skolan kommer att lösa det?
o Hur har din planeringstid tillsammans med dina kollegor påverkats? - Hur tror du det kommer se ut när hela timplanen är applicerad?
Frågor gällande arbetsbelastning:
o Har den nya timplanen inneburit en förändring i ditt eget schema? - Vad är det för förändringar?
- Upplever du förändringarna som positiva eller negativa? o Hur upplever du detta?
o Hur upplever du tiden mellan lektionerna? o Hinner ni plocka undan?
o Har din tid för lektionsplanering blivit förändrad? På vilket sätt då? o Ligger material kvar i lokalen?
o Under de kommande två åren kommer ytterligare tid att ges till dig och de klasserna du undervisar. Hur tror du att det kommer att påverka din arbetsbelastning gällande planeringstiden, återhämtningtid etc etc?
o Skolverket har räknat ut att det kommer att krävas 1,7 heltidstjänst för att täcka timmarna. Hur tror du att den tiden kommer att fördelas? Mellan befintliga lärare? Ny tjänst?
Bilaga 3
Följebrev
Gymnastik- och idrottshögskolan
Förfrågan om att delta i vår studie gällande den nya timplanens påverkan på idrottslärares undervisning och arbetsbelastning
Vi är två ämneslärarstudenter på Gymnastik och Idrottshögskolan som skriver vårt
självständiga arbete på avancerade nivå. Genom denna studie vill vi behandla din uppfattning och erfarenhet av den nya timplanen inom Idrott och hälsa. Syftet med studien är att
undersöka hur idrottslärare i år sju till nio i Stockholm upplever att den nya timplanen från hösten 2019 påverkar deras idrottsundervisning samt arbetsbelastning. Vi önskar därför genomföra intervjuer med dig som idrottslärare i år sju till nio som uppskattas ta cirka 30–45 minuter. Alla intervjuer kommer att spelas in och transkriberas. Deltagandet är helt anonymt och frivilligt och ni kan avbryta intervjuer när som helst. Vi är mycket tacksamma för er medverkan och vi ser verkligen fram emot att höra från er!
Vi är väldigt flexibla med intervjutider och kan självklart komma ut till er när det passar er.
Informationen som du ger oss på intervjun kommer endast vara tillgänglig för oss. Ni kommer vara anonyma när vi redovisar våra resultat för handledare och klasskamrater på Gymnastik- och idrottshögskolan. När uppsatsen är godkänd och klar kommer den att läggas upp på DiVa-portal. Inspelningen från intervjun kommer därefter att raderas. Önskas en kopia av uppsatsen eller transkriberingen är det bara att meddela oss.
Vänligen bekräfta att ni sett mejlet och vi ser fram emot att höra från er! Har ni några frågor kring studien är du välkommen att höra av dig till oss.
Ha en trevlig dag!
Mvh
Bilaga 3
Samtyckesblankett
Från och med första juli 2019 har en ny timplan i Idrott och Hälsa för årskurs 6–9 införts i den svenska skolan. Vi vill med ditt samtycke intervjua dig kring dessa förändringar. Du
bestämmer själv vilken information du vill dela med dig av.
• Jag har skriftligen informerats om studien och samtycker till att delta.
• Jag är medveten om att mitt deltagande är helt frivilligt och att jag kan avbryta mitt deltagande i studien utan att ange något skäl.
• Du intervjus i cirka 30–45 minuter vilket kommer spelas in och transkriberas • Du har möjlighet att få ta del av transkribering och uppsatsen ifall du så önskar • Allt material kommer att sparas av oss och behandlas helt konfidentiellt
• Min underskrift nedan betyder att jag väljer att delta i studien och godkänner att Gymnastik och idrottshögskolan, GIH behandlar mina personuppgifter i enlighet med gällande dataskyddslagstiftning och lämnad information.
……… Underskrift ……… Namnförtydligande ……… Ort och datum
Bilaga 4
Litteratursökning
Syfte och frågeställningar
Syftet med studien var att undersöka hur idrottslärare i årskurs 7–9 i Stockholm upplevt att den nya timplanen från hösten 2019 påverkat samt kan komma att påverka deras
idrottsundervisning och arbetsbelastning. För att besvara vårt syfte använde vi oss av tre frågeställningar:
På vilket sätt upplever idrottslärare i årskurs 7–9 att den nya timplanen påverkar deras idrottsundervisning?
På vilket sätt upplever idrottslärare i årskurs 7–9 att deras arbetsbelastning har förändrats sedan den nya timplanen infördes?
Hur tror idrottslärare i årskurs 7–9 att deras arbetssituation kommer att se ut när timplanen är fullt implementerad
Sökord
Ämnesord och synonymer svenska timplan, idrott och hälsa, ramfaktorer
Ämnesord och synonymer engelska School, schedule, Sweden, physical, education, teachers, workload, timetable, curriculum, increased, time, allocation, burnout, workload, extra, frame, factors, ramfaktorer, health, work, quality, planning, together, instructions, lost, gap, change, organizational, control, barriers, facility, students, profession, stress, lack, resources, materials
Databaser
Databaser och andra källor
Sökkombination
Google Scholar Extra time PE
Physical education time allocation
Physical education longer or more lessons? Implementing more PE curriculum
Burnout PE teachers Workload PE teachers Planning time PE teachers Frame factors PE teachers Extra PE in school
Barriers for PE teachers Schedule between PE classes
Bilaga 4
Kommentarer
Det var svårt att hitta något om en timplansförändring i svensk skola där andra lärare hade kommenterat deras åsikt kring förändringen. Det var även svårt att hitta relevant data i svensk skola kring ramfaktorer som påverkade idrottsundervisningen.
Den databas vi fann fungerade bäst var Google Scholar för internationell och svensk litteratur.