Då sjukvårdssystemen skiljer sig globalt är det svårt att dra generaliserbara slutsatser baserat på internationell forskning. Således bör både nya studier
genomföras inom den svenska kontexten. Det finns i dagsläget ett begränsat antal nationella studier inom området, samtliga studier är dessutom av lokal karaktär och studierna har skett under kortare tid. Därför kan longitudinella studier vara
värdefulla för att få kunskap om akutflödet till svenska akutmottagningar. Att förstå vilka som söker till akutsjukvården, varför och på vilket sätt kan även hjälpa regioner att styra resurser till utsatta patientgrupper. Föreliggande studie kan endast svara på vilka och på vilket sätt. Inga nationella kvalitativa studier har hittats, därför kan inga slutsatser dras om varför patienter väljer att söka direkt till akutmottagningen eller varför de interna hänvisningarna uppgår till över 70 procent av patientflödet.
Referenslista
1177 Vårdguiden. (2015). Om 1177 vårdguiden. Hämtad 3 januari, 2019, från 1177, https://www.1177.se/Ostergotland/Om-1177/Om-1177/
1177 Vårdguiden. (2017). Sök vård på rätt mottagning. Hämtad 24 mars, 2019, från 1177 Vårdguiden, https://www.1177.se/Dalarna/Regler-och- rattigheter/Hitta-ratt-i-sjukvarden/
1177 Vårdguiden. (2018). 1177 Vårdguiden på telefon. Hämtad 28 mars, 2019, från 1177 Vårdguiden, https://www.1177.se/Dalarna/om-1177-
vardguiden/1177-vardguiden-pa-telefon/1177-vardguiden-pa-telefon/
1177 Vårdguiden. (2019). Vårdgaranti. Hämtad 24 mars, 2019, från 1177 Vårdguiden, https://www.1177.se/Dalarna/Regler-och- rattigheter/Vardgarantier/
Allen, P., Cheek, C., Foster, S., Ruigrok, M., Wilson, D. & Shires, L. (2015). Low acuity and general practice-type presentations to emergency
departments: A rural perspective. Emergency Medicine Australasia,
27, 113–118. doi: 10.1111/1742-6723.12366
Arman, M. & Rehnsfeldt, A. (2006). Vårdande som lindrar lidande (2 uppl.). Stockholm: Liber.
Arman, M. (2012). Lidande. I L. Wiklund Gustin & I. Bergbom (Red.),
Vårdcentenskapliga begrepp i teori och praktik (s. 213–225, 2.
uppl.). Lund: Studentlitteratur.
Arvidsson, E., André, M., Borgqvist, L., Andersson, D. & Carlsson, P. (2012). Primary care patients’ attitudes to priority setting in Sweden.
Scandinavian Journal of primary health care, 27, 123-128. doi:
10.1080/02813430902883901
Asplin, B. R., Magid, D. J., Rhodes, K. V., Solberg, L. I., Lurie, N. & Camargo, C. A. (2003). A Conceptual Model of Emergency Department
Crowding. Annals of Emergency Medicine, 42, 173–180. doi:10.1067/mem.2003.302
Bentley, J. A., Thakore, S., Morrison, W. & Wang, W. (2017). Emergency Department refirection to primary care: a prospective evaluation of practice. Scottish Medical Journal, 62(1), 2–10. doi:
10.1177/0036933017691675
Berg, L. (2018). Patient safety at Emergency Departments – Challenges with
crowding, multitasking and interruptions. Doktorsavhandling.
Billhult, A. (2017). Mätinstrument och diagnostiska test. I M. Henricson (Red.).
Vetenskaplig teori och metod: Från idé till examination i omvårdnad
(s. 133–142). Lund: Studentlitteratur.
Bittencourt, O., Verter, V., Yalovsky, M. (2017). Daily capacity management for hospitals: A Brazilian case study. International Journal of Services
and Operations Management, 27(1), 102–21. doi:
10.1504/IJSOM.2017.083342
Body, R., Kaide, E., Kendal, S. & Foex, B. (2015). Not all suffering is pain: sources of patients’ suffering in the emergency department call for
improvements in communication from practitioners. Emergency
Medicine Journal, 32, 15–20. doi:10.1136/emermed-2013-202860
Brandt, J. (2013). Lean i svensk sjukvård: Bakgrund, praktik och reflektioner. Stockholm: Liber.
Bucci, S., de Belvis, A. G., Marventano, S., De Leva, A. C., Tazariello, M., Specchia, M. L. … Franceschi, F. (2016). Emergency Department crowding and hospital bed shortage: is Lean a smart answer? A systematic review. European Review for Medical and Pharmalogical
Sciences, 20(20), 4209-4219.
Carter, E. J., Pouch, S. M. & Larson, E. (2014). The Relationship Between Emergency Department Crowing and Patient Outcomes: A
Systematic Review. Journal of Nursing Scholarship, 46(2), 106–115. doi: 10.1111/jnu.12055
Cheek, C., Allen, P., Shires, L., Parry, D. & Ruigrok, M. (2016). Low-acuity presentations to regional emergency departments: What is the issue?
Emergency Medicine Australasia, 28, 145–152. doi: 10.1111/1742-
6723.12526
Cheng, I.S. (2016). Emergency department crowding and hospital patient flow:
influential factors and evidence-informed solutions [Doctoral thesis].
Stockholm: Karolinska Institutet.
Christensen, M., Rosenberg, M., Mahon, E., Pineda, S., Rojas, E., Soque, V., Johansen, M. L. (2016). Pivot nursing: an alternative to traditional ED triage. Journal of emergency nursing, 42(5), 395–9. doi: 10.1016/j.jen.2015.07.014
CompuGroup Medical. (2019). TakeCare (Version 18.3.10) [Journalsystem].
Coster J, Turner J, Bradbury D, Cantrell A. (2017). Why Do People Choose Emergency and Urgent Care Services? A Rapid Review Utilizing a Systematic Literature Search and Narrative Synthesis. Academic
Crilly, J. L., Boyle, J., Jessup, M., Wallis, M., Lind, J., Green, D., FitzGerald, G. (2015). The Implementation and Evaluation of the Patient Admission Prediction Tool: Assessing Its Impact on Decision-Making Strategies and Patient Flow Outcomes in 2 Australian Hospitals. Quality
Management in Health Care, 24(4), 169–76.doi: 10.1097/QMH.0000000000000070
Dahlberg, K. & Segesten, K. (2010). Hälsa & vårdande i teori och praxis. Stockholm: Natur & kultur
Ejlertsson, G. (2012). Statistik för hälsovetenskaperna (2:a uppl.). Lund: Studentlitteratur.
Eliasson, A. (2018). Kvantitativ metod från början. Lund: Studentlitteratur.
Ellbrant, J. A., Åkeson, S. J. & Karlsland Åkeson, P. M. (2018). Influence of awareness and availability of medical alternatives on parents seeking paediatric emergency care Scandinavian Journal of Public Health,
46: 456–462. doi: 10.1177/1403494817735222
Eriksson, K. (2015). Den lidande människan. Stockholm: Liber.
Farrohknia, N., Castrén, M., Ehrenberg, A., Lind, L., Oredsson, S., Jonsson, H., … Göransson, K. E. (2011). Emergency Department Triage Scales and Their Components: A Systematic Review of the Scientific Evidence.
Scandinavian Journal of Trauma, Resuscitation and Emergency Medicine, 19(42). doi: 10.1186/1757-7241-19-42
Freed, G. L., Allen, A. R., Turbitt, E., Nicolas, C. & Oakley, E. (2016). Parent perspectives and reasons for lower urgency paediatric presentations to emergency departments. Emergency Medicine Australasia, 28, 211–215. doi: 10.1111/1742-6723.12544
Göransson, K., De Waern, M. & Lindmarker, P. (2013). Patients’ pathway to emergency care: is the emergency department their first choice of care. European Journal of Emergency Medicine, 20, 45–50. doi: 10.1097/MEJ.0b013e3283509d3e
Hallam, C. R. A. & Contrearas, C. (2018). Lean healthcare: scale, scope and sustainability. International Journal of Health Care Quality
Assurance, 31(7), 684–696). doi 10.1108/IJHCQA-02-2017-0023.
Helmrot, K. & Ziegler, B. (2016, 17 maj). Telefonhänvisning till akuten bakom en stor del av besöken. Läkartidningen, 113. Hämtad från
http://www.lakartidningen.se/EditorialFiles/UP/%5bDXUP%5d/DX UP.pdf
Henricson, M. (2017). Forskningsprocessen. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig
teori och metod: Från idé till examination inom omvårdnad (s. 43–
56). Lund: Studentlitteratur.
Holden, R. J. (2010). Lean Thinking in Emergency Departments: A Critical Review. Annals of Emergency Medicine, 57(3), 265–278. doi: 10.1016/j.annemergmed.2010.08.001.
Holden, R. J., Eriksson, A., Andreasson, J., Williamsson, A. & Dellve, L. (2015). Healthcare workers’ perceptions of lean: A context-sensitive, mixed methodes study in three Swedish hospitals. Applied ergonomics, 0, 181–192. doi: 10.1016/j.apergo.2014.09.008.
Inspektionen för vård och omsorg. (2015). Hur står det till med våra
akutmottagningar?: Tillsyn av patientsäkerheten vid
akutmottagningar i Uppsala/Örebro sjukvårdsregion (Artikelnr IVO
2015-76). Stockholm: Inspektionen för vård och omsorg.
Inspektionen för vård och omsorg [IVO]. (2018). I väntan på vårdplats: Om
patientsäkerhet på akutmottagningar. Nationell tillsyn inom hälso- och sjukvård (Artikelnr IVO 2018-2). Stockholm: Inspektionen för
vård och omsorg.
Ismail, S., Gibbons, D., Gnani, S. (2013). Reducing inappropriate accident and emergency department attendances: a systematic review of primary care service interventions. British Journal of General Practice,
63(617), 813–820. doi: 10.3399/bjgp13X675395
Kelley, M.-L., Parke, B., Jokinen, N., Stones, M. & Renaud, D. (2011). Senior- friendly emergency department care: an environmental assessment.
Journal of Health Services Research & Policy, 16(1), 6–12. doi:
10.1258/jhsrp.2010.009132
Kim, S. W., Li, J. Y, Hakendorf, P., Teubner, D. J. O., Ben-Tovim, D. I. & Thompson, C. H. (2014). Predicting admission of patients by their presentation to the emergency department. Emergency Medicine
Australasia, 26, 361–367. doi: 10.1111/1742-6723.12252
Kliniska studier Sverige. (2019). Det svenska sjukvårdssystemet. Hämtat 12 januari, 2019, från Kliniska studier Sverige.
https://www.kliniskastudier.se/forskningslandet-sverige/det-svenska- sjukvardssystemet.html
Knowles, E., O’Cathain, A. & Nicholl, J. (2011). Patients’ experiences and views of an emergency and urgent care system. Health Expectations, 15, 78– 86. doi:10.1111/j.1369-7625.2010.00659.x
Kraaijvanger, N., van Leeuwen, H., Rijpsma, D., Edwards, M. (2016). Motives for self-referral to the emergency department: a systematic review of the
literature. BMC Health Services Research, 16(1), 685. doi: 10.1186/s12913-016-1935-z
Krebs, L. D., Kirkland, S. W., Chetram, R., Nikel, T., Voaklander, B., Davidson, A., … Rowe, B. H. (2017). Low-acuity presentations to the
emergency department in Canada: exploring the alternative attempts to avoid presentation. Emergency Medicine Journal, 34, 249–255. doi: 10.1136/emermed-2016-205756.
Land, L. & Meredith, N. (2013). An evaluation of the reason why patients attend a hospital Emergency Department. International Emergency Nursing,
21, 35-41. doi: 10.1016/j.ienj.2011.12.001
Meehan, E., Williams, K., Reid, S. M. Freed, G. L., Babl, F. E., Sewell, J. R., … Reddihough, D. S. (2017). Comparing emergency department presentations among children with cerebral palsy with general childhood presentations: a data linkage study. Developmental
Medicine & Child Neurology, 59, 1188–1195. doi:
10.1111/dmcn.13518
Modig, N. & Åhlström, P. (2012), Detta är lean: Lösningen på
effektivitetsparadoxen. Stockholm: Stockholm School of Economics
Institute Research.
Moraros, J., Lemstra, M. & Nwankwo, C. (2016). Lean interventions in healthcare: do they actually work? A systematic literature review. International
Journal for Quality in Health Care, 28(2), 150–165. doi:
10.1093/intqhc/mzv123.
Mårtensson, J. & Fridlund, B. (2017). Vetenskaplig kvalitet i examensarbete. I M. Henricson (Red.). Vetenskaplig teori och metod: Från idé till
examination i omvårdnad (s. 421–438). Lund: Studentlitteratur.
Patel, R. & Davidson, B. (2011). Forskningsmetodikens grunder: Att planera,
genomföra och rapportera en undersökning. Lund: Studentlitteratur.
Polit, D. F. & Beck, C. T. (2017). Nursing research: Generating and Assessing
Evidence for Nursing Practice (10:e uppl.). Philadelpiha: Lippincott
Williams & Wilkins.
Predicare. (u.å.). Om retts. Hämtad 27 september, 2018, från Predicare, http://predicare.se/om-retts/
Priebe, G. & Landström, C. (2017). Den vetenskapliga kunskapens möjligheter och begränsningar – grundläggande vetenskapsteori. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod: Från idé till examination inom
Prop. 1996/97:60. Prioriteringar inom hälso- och sjukvården. Proposition 1996/97:60. Stockholm. Hämtad från: https://www.riksdagen.se/sv/dokument- lagar/dokument/proposition/prioriteringar-inom-halso--och- sjukvarden_GK0360/html
PubMed. (u.å.). PubMed Help: Ages. Hämtad 13 februari, 2019, från PubMed, https://www.ncbi.nlm.nih.gov/books/NBK3827/#pubmedhelp.FAQs
Region Dalarna. (2013). Falu lasarett. Hämtad 3 januari, 2019, från Region Dalarna http://www.ltdalarna.se/Halso--och-sjukvard/Hitta-ratt-i-
varden/Sjukhus/Falu-lasarett/Mer-om-Falu-lasarett/
Region Dalarna. (2017a). Välkommen till sjukhusen i Dalarna. Hämtad 4 januari, 2019, från Region Dalarna, http://www.ltdalarna.se/Halso--och- sjukvard/Hitta-ratt-i-varden/Sjukhus/
Region Dalarna. (2017b). Mora lasarett. Hämtad 4 januari, 2019, från Region Dalarna, http://www.ltdalarna.se/Halso--och-sjukvard/Hitta-ratt-i- varden/Sjukhus/Mora-lasarett/
Region Dalarna. (2017c). Akutsjukvård i Falun. Hämtad 4 januari, 2019, från Region Dalarna. http://www.ltdalarna.se/Halso--och-
sjukvard/Specialiserad-vard/Akutsjukvard/Falun/
Region Dalarna. (2018). Akutsjukvård i Mora. Hämtad 3 januari, 2019, från Region Dalarna, http://ltdalarna.se/Halso--och-sjukvard/Specialiserad- vard/Akutsjukvard/Mora/
Region Dalarna. (u.å.a). Hälso- och sjukvård. Hämtad 3 januari, 2019, från Region Dalarna http://ltdalarna.se/Halso--och-sjukvard/
Region Dalarna. (u.å.b). Falu lasarett. Hämtad 3 januari, 2019, från Region Dalarna, http://www.ltdalarna.se/Halso--och-sjukvard/Hitta-ratt-i- varden/Sjukhus/Falu-lasarett/
Region Dalarna. (u.å.c.) Kontakta vården och tandvården. Hämtad 5 mars, 2019, från Region Dalarna,
https://www.regiondalarna.se/verksamhet/halsa-och-vard/kontakta- varden/
Region Jönköping. (2016). Granskning av akuta vårdprocesser - Region
Jönköpings län. Hämtad 24 mars, 2019, från:
https://www.rjl.se/globalassets/rjl/demokrati/regionrevisionen/gransk ningsrapporter/2016/akuta-vardprocesser-rapport.pdf
Region Jönköping. (2018). Lean i vården. Hämtad 25 mars, 2019, från Region Jönköping, https://plus.rjl.se/infopage.jsf?nodeId=43181
Region Örebro. (2013). Lean- Förbättringsarbete. Hämtad 25 mars, 2019, från Region Örebro, https://www.regionorebrolan.se/sv/uso/Om- USO/Lean---forbattringsarbete/
Region Östergötland. (2019). Lean i Region Östergötland. Hämtad 25 mars, 2019, från Region Östergötland,
https://vardgivarwebb.regionostergotland.se/Startsida/Verksamheter/ Lean-extern/
Riencker, L. & Jörgensen, P.S. (2017). Att skriva en bra uppsats. Stockholm: Liber.
Riksföreningen för akutsjuksköterskor & Svensk sjuksköterskeförening. (2017).
Kompetensbeskrivning legitimerad sjuksköterska med
specialistsjuksköterskeexamen med inriktning mot akutsjukvård.
Stockholm: Svensk sjuksköterskeförening.
Robinson, C., Verrall, C., Houghton, L. & Zeitz, K. (2015). Understanding the patient journey to the Emergency Department – A South Australian study. Australasian Emergency Nursing Journal, 18, 75–82. doi: 10.1016/j.aenj.2015.01.001
Sandman, L. (2017). Vilken vägledning ger den etiska plattformen för
prioriteringar i konkreta prioriteringssituationer?: En översikt av tolknings- och tillämpningssvårigheter (Rapport 2015:3). Linköping:
Prioriteringscentrum.
Sandman, L. & Bremer, A. (2016). Etik inom ambulanssjukvården. I B. O. Suserud & L. Lundberg (Red.), Prehospital akutsjukvård. Stockholm: Liber.
Sandman, L. & Kjellström, S. (2018). Etikboken: Etik för vårdande yrken. Lund: Studentlitteratur.
Sancton, K, Sloss, L., Berkowitz, J., Strydom, N, & McCracken, R. (2018). Low- acuity presentations to the emergency department: Reasons for and access to other health care providers before presentation. Canadian
Family Physician, 64(8), 354–360.
SFS 2000:1440. Lag om inskränkning i Landstingens rätt att överlämna driften av
akutsjukhus till annan. Hämtad 12 januari, 2019, från Sveriges
Riksdag, http://www.riksdagen.se/sv/dokument-
lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/lag-20001440-om- inskrankning-i-landstingens_sfs-2000-1440.
SFS 2003:460. Lag om etikprövning av forskning som avser människor. Hämtad 8 januari, 2019, från Sveriges Riksdag,
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk- forfattningssamling/lag-2003460-om-etikprovning-av-forskning- som_sfs-2003-460
SFS 2014:821. Patientlag. Hämtad 11 mars, 2018, från Sveriges Riksdag, https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk- forfattningssamling/patientlag-2014821_sfs-2014-821
SFS 2017:30. Hälso- och sjukvårdslag. Hämtad 3 Januari, 2019, från Sveriges Riksdag, https://www.riksdagen.se/sv/dokument-
lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/halso--och- sjukvardslag_sfs-2017-30
Shadish, W. R. Cook, T. D. & Campbell, S. T. (2002). Experimental and
quasiexperimental designs for generalized causal inference (4 uppl.).
Boston: Houghton Mifflin.
Socialstyrelsen. (2011). Väntetider vid sjukhusbundna akutmottagningar.
Slutrapport mars 2011 (Artikelnr 2011-3-36). Stockholm:
Socialstyrelsen.
Socialstyrelsen. (2014). Väntetider vid sjukhusbundna akutmottagningar. Rapport
december 2014 (Artikelnr 2014-12-4). Stockholm: Socialstyrelsen.
Socialstyrelsen. (2015). Väntetider och patientflöden på akutmottagningar.
Rapport december 2015 (Artikelnr 2015-12-11). Stockholm:
Socialstyrelsen.
Socialstyrelsen. (2016). Primärvårdens uppdrag. En kartläggning av hur
landstingens uppdrag till primärvården är formulerade. Rapport Februari 2016. Stockholm: Socialstyrelsen.
Socialstyrelsen. (2017). Väntetider och patientflöden på akutmottagningar: Rapport
februari 2017 (Artikelnr 2017-2-16). Stockholm: Socialstyrelsen.
Socialstyrelsen. (2018a). Tillgänglighet i hälso- och sjukvården: Februari 2018 (Artikelnr 2018-2-16). Stockholm: Socialstyrelsen.
Socialstyrelsen. (2018b). Digitala vårdtjänster riktade till patienter: Kartläggning
och uppföljning (Artikelnr 2018-6-15). Stockholm: Socialstyrelsen.
Socialstyrelsen. (2018c). Kapaciteten i sjukvården – att hantera kritiska lägen. (Artikelnr 2018-12-1). Stockholm: Socialstyrelsen.
Socialstyrelsen. (2018d). Statistik om väntetider och besök vid sjukhusbundna
akutmottagningar 2017 (Artikelnr 2018-9-18). Stockholm:
Socialstyrelsen.
Socialstyrelsen. (2019a). Socialstyrelsens Termbank - remiss. Hämtad 17 april, 2019, från Socialstyrelsen, http://termbank.socialstyrelsen.se/
Socialstyrelsen. (2019b). Socialstyrelsens Termbank - akut öppenvårdsbesök. Hämtad 2 januari, 2019, från Socialstyrelsen,
http://termbank.socialstyrelsen.se/
SOSFS 2009:10. Ambulanssjukvård m.m. Stockholm: Socialstyrelsen.
SOU 2016:2. Effektiv vård. Stockholm: Statens offentliga utredningar.
SOU 2018:39. God och nära vård – En primärvårdsreform. Stockholm: Statens offentliga utredningar.
Stockholms läns landsting. (2013). Framtidsplanen - en av de största satsningarna
någonsin på hälso- och sjukvård i Stockholms län. Hämtad 12 mars,
2019, från Vårdgivarguiden,
https://www.vardgivarguiden.se/globalassets/utbildning-och- utveckling/framtidens-halso--och-sjukvard/broschyr-fhs-for- nedladdning-130924.pdf?IsPdf=true
Sveriges Kommuner och Landsting [SKL]. (2013). Skador i vården –skadeöversikt
och kostnad - Markörbaserad journalgranskning januari-juni 2013.
Hämtad 11 mars, 2019, från SKL,
https://webbutik.skl.se/bilder/artiklar/pdf/7585-030-6.pdf
Sveriges Kommuner och Landsting [SKL]. (2016). Statistik om hälso- och sjukvård
samt regional utveckling 2015: Verksamhet och ekonomi i landsting och regioner. Hämtad 20 februari, 2019, från Sveriges Kommuner
och Landsting, https://webbutik.skl.se/sv/artiklar/statistik-om-halso- och-sjukvard-samt-regional-utveckling-2015.html
Sveriges Kommuner och Landsting [SKL]. (2018a). Förstärkt vårdgaranti från 1
januari 2019. Hämtad 10 februari, 2019, från Väntetider i vården,
https://www.vantetider.se/contentassets/817006aaafea47c891f4b8129 0a0de63/bastext_forstarkt_vardgaranti_rev15nov18.pdf
Sveriges Kommuner och Landsting [SKL]. (2018b). Ökad belastning på
primärvården. Hämtad 10 februari, 2019, från Väntetider i vården,
https://www.vantetider.se/Nyheter/nyheter-2018/okad-belastning-pa- primarvarden/
Sykepleiernes Samarbeid i Norden. (2003). Etiska riktlinjer för
omvårdnadsforskning i Norden. Vård i Norden, 4(70), 1–19.
Tadjerbashi, K., Khoshnood, A., Nordberg, M. & Ekelund, U. (2012, 17 april). »Överbelastning på akutmottagningen« – svensk definition behövs.
Läkartidningen, 16. Hämtad från
http://www.lakartidningen.se/Functions/OldArticleView.aspx?articleI d=18115
Uscher-Pines, L., Pines, J., Kellermann, A., Gillen, E., Mehrotra, A. (2013). Emergency department visits for nonurgent conditions: systematic literature review. The American journal of managed care, 19(1), 47– 59.
Van der Meer, D. M. Weiland, T. J., Philip, J., Jelinek, G. A., Boughey, M., Knott, J., … Kelly, A.-M. (2016). Presentation patterns and outcomes of patients with cancer assessing care in emergency departments in Victoria, Australia. Support Care Cancer, 24, 1251–1260. doi: 10.1007/s00520-015-2921-4
Vetenskapsrådet. (2017). God forskningsed. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Vårdanalys. (2018). En akut bild av Sverige: Kartläggning av akutsjukvårdens
organisation och arbetsfördelning (Rapport 2018:13). Stockholm:
Myndigheten för vård- och omsorgsanalys.
Wexler, R., Hefner, J. L., Sieck, C., Taylor, C. A., Lehman, J., Panchal, A. R., … McAlearney, A. S. (2015). Connecting Emergency Department Patients to Primary Care. Journal of the American Board of Family
Medicine, 28(6), 722–32. doi: 10.3122/jabfm.2015.06.150044
Widgren, B. (2012). Retts: Akutsjukvård direkt. Lund: Studentlitteratur.
Wiklund, L. (2011). Vårdvetenskap i klinisk praxis. Stockholm: Natur & Kultur.
Wikström, J. (2012). Akutsjukvård: Omvårdnad och behandling vid akut sjukdom
eller skada. Lund: Studentlitteratur.
World Medical Association [WMA]. (2019). WMA. Declaration of Helsinki –
Ethical Principles for Medical Research Involving Human Subjects.
Hämtad 7 januari, 2019, från WMA, https://www.wma.net/policies- post/wma-declaration-of-helsinki-ethical-principles-for-medical- research-involving-human-subjects/
Wright, L. M. (2005). Spirituality, Suffering and Illness. Ideas for Healing. Philadelphia: F. A. Davids Company.
Ylikangas, C. (2012). Miljö – ett vårdvetenskapligt begrepp. I L. Wiklund Gustin & I. Bergbom (Red.), Vårdvetenskapliga begrepp i teori och praktik (s. 265–278). Lund: Studentlitteratur.