Det finns flera möjliga vägar att gå i en fortsatt forskning. Intressant att göra en motsvarande studie i någon annan del av landet, och/ eller med flera upprepade intervjuer. Det kan också vara intressant att göra en kvantitativ studie för att finna underlag som gör det möjligt att generalisera.
Förädrar- och vårdnadshavares arbete med unga utan tal
Det finns en omfattande kunskapsbank bland föräldrar till barn och ungdomar som saknar tal eller har ett ytterst begränsat sådant, de skulle sannolikt tillföra kunskap eftersom det oftast bygger på ett livslångt engagemang. En fördjupad studie som kopplar till unga med diagnoser (Socialstyrelsen 2010) eller kanske ännu mer de som testats om och fått sin diagnos ändrad, ibland kompletterad med ytterligare något syndrom.
Integrering och inkludering för elever med utvecklingsstörning
Fortfarande finns det mycket i begrepp som inkludering och delaktighet utifrån vårt undervisningsuppdrag som vilar på demokrati och en önskan om en skola för alla. Alla intervjuade är eniga om att den avgörande faktorn för kommunikation är att bygga på Ahlbergs (2007) kommunikativa relationella perspektivet.
En jämförande studie mellan våra nordiska grannländer
En jämförande studie med något av våra nordiska grannländer kunde också vara intressant. Det finns en hel del aktivitet bland medlemmar i ISAAC Sverige (International Society for Augmentative & Alternative Communication). Det finns även en internationell gren som arbetar för att skapa nätverk kring ökad kunskap, mötesplatser och aktiviteter.
Referenser
Ahlberg, Ann. (red). (2007). Specialpedagogisk forskning: en mångfasetterad utmaning. Lund: Studentlitteratur
Alm, Maria., Berthén, Diana., Bladini, Kerstin., & Johansson, Iréne. (2001). Komplicerad skolsituation: Elever med utvecklingsstörning och deras lärare (Karlstad Universitys studies, nr.2001:20), Forskningsrapport Karlstad: Karlstads universitet.
Autismforum, Stockholms läns landsting
www.autismforum.se hämtad 2014-12-06
Bauman, Zygmunt. (2005). Learning to Walk in Quicksand’s. KeyNote at the NERA Congress, Oslo, 2005-03-10- -12.
Bengtsson, Jan. (2005). En livsvärldsansats för pedagogisk forskning. Bengtsson, J. (red.). Med livsvärlden som grund: bidrag till utvecklandet av en livsvärldsfenomenologisk ansats i pedagogisk forskning. Lund: Studentlitteratur.
Berthén, Diana. (2007) Förberedelse för särskildhet: Särskolans pedagogiska arbete i ett verksamhetsteoretiskt perspektiv. (Karlstad University studies 2007:19) Karlstad: Karlstads universitet.
Berthén, Diana. (2013) Särskolans uppdrag och formativ bedömning. Öppen föreläsning vid Stockholms Universitet 2013-01-30
www.diana.berthen@specped.su.se
Brodin, Jane. (1991). Att tolka barns signaler: gravt utvecklingsstörda flerhandikappade barns lek och kommunikation. Diss. Stockholm: Stockholms Universitet.
Brodin, Jane. (1993). Kommunikativ kompetens-begrepp och definitioner. Forskningsrapport nr 39 Teknik, Kommunikation, Handikapp Stockholm: Lärarhögskolan
Bryman, Alan. (2011) Samhällsvetenskapliga metoder. Uppl.2. Malmö: Liber Causton-Theoharis, Julie. & Malmgren, Kimber. (2005). Increasing peer interactions for students with severe disabilities via paraprofessional training.
I: Exceptional Children, vol. 71 no.4 pp. 431-444
Dahlberg, Gunilla., Moss, Peter., & Pence, Alan. (2001) Från kvalitet till meningsskapande: Postmoderna perspektiv– exemplet förskolan
Emanuelsson, Ingemar. (2004). Integrering/inkludering i svensk skola. I: J. Tøssebro (red.). Integrering och inkludering . Lund: Studentlitteratur
Firth, Graham. Elford, Helen. Leeming, Catherine. & Crabbe, Marion. (2007).
Intensive Interaction as a Novel Approach in Social Care: Care Staff's Views on the Practice Change Process. Journal of Applied Research in Intellectual Disabilities, 2007 nr 21 (1), pages 58-69.
FN: s barnkonvention (1989).
Stockholm: Fritzes Offentliga Publikationer.
Frithiof, Elisabet. (2007) Mening, makt och utbildning. Delaktighetens villkor för personer med utvecklingsstörning. Acta wexionensia 117/2007 Växjö: Växjö University Press.
Gjermestad, Anita. (2010): Om læring. I Horgen, Turid., Slåtta, Knut. og Gjermestad, Anita.: Multifunksjonshemming – livsutfoldelse og læring. Oslo: Universitetsforlaget.
Gillberg, Christopher. & Peeters, Theo. (2001).Autism - Medicinska och pedagogiska aspekter, Stockholm: Cura förlag
Granlund, Mats., Olsson, Cecilia. (1988). Kommunicera mera Stockholm: Stiftelsen ALA Grünewald, Karl. (2008) Från idiot till medborgare. De utvecklingsstördas historia. Stockholm: Gothia.
Göransson, Kerstin. & Nilholm, Claes., (2009). Om smygrepresentativitet i pedagogisk forskning. I: Pedagogisk forskning i Sverige 2009 årg 14 nr 2 s 136-142
Heister-Trygg, Boel., Andersson, Ida., Hardenstedt, Lisa. & Sigurd-Pilesjö, Maja. (1998). Alternativ och kompletterande kommunikation (AKK) i teori och praktik. (1. uppl.) Vällingby: Handikappinstitutet.
Heister-Trygg, Boel. (2008). Tidig AKK: Stöd för stora och små Malmö: SÖK–Södra regionens Kommunikationscentrum
Hjörne, Eva. Säljö, Roger.( 2008) Att platsa i en skola för alla Elevhälsa och förhandling om normalitet i den svenska skolan . Stockholm: Nordstedts Förlag.
Ineland, Jens., Molin, Martin. & Sauer, Lennart. (2009). Utvecklingsstörning, samhälle och välfärd. Malmö: Gleerups.
Jensen, Lena. & Ohlsson, Ingemar. (1991). Integrering av särskoleelever i grundskolan – Hur fungerar det? Kristianstad: Pedagogisk metodisk utveckling, Serie A. Nr 121, Högskolan Kristianstad.
Karlsudd, Peter. (2002). Tillsammans – integreringens möjligheter och villkor - Erfarenheter från ett projekt där mötet mellan särskola och grundskola fokuserats. Kalmar: Rapport D, 2001:1 Högskolan i Kalmar.
Kvale, Steinar. (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.
Kvale, Steinar. & Brinkmann, Svend. (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.
Kylén Gunnar (1981) Begåvning och begåvningshandikapp Stockholm: Stiftelsen ALA, Bromma Handikappinstiutet.
Kylén, Gunnar. (1986) Begåvning och begåvningshandikapp Stockholm: ALA. Bromma Handikappinstitutet.
Molin, Martin. (2004). Att vara i särklass – om delaktighet och utanförskap i gymnasiesärskolan. Linköpings Universitet - Högskolan i Trollhättan/Uddevalla, Institutionen för individ och samhälle.
Nilholm, Claes. (2006) Inkludering av elever i behov av särskilt stöd - Vad betyder det och vad vet vi? Forskning i Fokus nr 28, Myndigheten för skolutveckling 2006
www.skolutveckling.se
Rafferty, Yvonne. Piscitelly, Vicenza. & Boettcher, Caroline. (2003). The Impact of Inclusion on Language Development and Social Competence Among Preschoolers With Disabilities. Exceptional Children, 2003 nr 69 (4), pages 467-479.
Ringler, Jan (2005). Selektiv mutism och dess behandling med barnorienterad familjeterapi. Stockholm: Stockholms läns landsting.
Rosenqvist, Jerry. (Red.), (1996). Slutrapportering från projektet: Integrering av elever med psykisk utvecklingsstörning – en utvärdering av teori och praktik. Pedagogiska rapporter nr 69. Lund: Pedagogiska institutionen.
SFS: Skollag: Svensk författningssamling 2010:800
www.riksdagen.se/skollag 2010:800
Skidmore, David. (2004) Inclusion: The Dynamic of School Development. Maidenhead: Open University Press.
Skolverket (2008, 2009):Allmänna råd och kommentarer: Den individuella utvecklingsplanen med skriftliga omdömen
(Skolverket, 2008) och IUP-processen (Skolverket, 2009). Skolverket (2013) Läroplan för gymnasiesärskolan 2013.
http://www.skolverket.se/publikationer?id=2705
Skolverket (2013) Gymnasiesärskolans individuella program
( www.skolverket.se/skolformer/gymnasieutbildning/gymnaieskola/program-och-utbildningar/individuella-program-1.198679).
SOU 1998:66 En skola för alla. Stockholm: Regeringskansliet
SOU 2003:35. För den jag är – om utbildning och utvecklingsstörning. Delbetänkande av Carlbeck -kommittén. Stockholm: Regeringskansliet.
SOU 2004:98. För oss tillsammans – Om utbildning och utvecklingsstörning. Slutbetänkande. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
SOU 2013: 00009 Remiss avseende Skolverkets allmänna råd om mottagande i grundsärskolan och gymnasiesärskolan (dnr 2013:00 009) Stockholm: Skolverket
Socialstyrelsen. (2010). Barn som tänker annorlunda: Barn med autism, Aspergers syndrom och andra autismspektrumtillstånd. Västerås: Edita Västra Aros.
Socialstyrelsens. (SOSFS 2007:10). Föreskrifter och allmänna råd om samordning av
insatser för habilitering och rehabilitering . Stockholm: Socialstyrelsen
Svenska Unescorådet. (2006) Salamancadeklarationen och Salamanca + 10. (Svenska Unescorådets skriftserie 2/2006).
Szönyi, Kristina. (2005). Särskolan som möjlighet och begränsning. Diss. Pedagogiska institutionen, Stockholms universitet.
Ullstadius, Eva. & Lovell, Bibi. (2009). Bildskapande kommunikation hos flickor med autism. Ahlberg, A (Red.). Specialpedagogisk forskning: en mångfasetterad utmaning.
Lund: Studentlitteratur.
Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisksamhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Vygotskij, Lev. (1999). Tänkande och språk. Göteborg: Daidalos
Watson, Judith. & Fisher, Anne. (1997). evaluating the effectiveness of Intensive Interactive teaching with pupils with profound and complex learning difficulties, I: British Journal of Special Education, 1997 nr 24, pages 80-87.
Wing, Lorna. (1998). Autismspektrum, Stockholm: Cura förlag.
Wilder, Jenny. (2008). Proximal processes of children with profound multiple disabilities. Diss. Stockholm: Stockholms Universitet.
Zachrisson, Gerd., Rydeman, Bitte. & Björck- Åkesson, Eva. (2001) Gemensam
problemlösning vid Alternativ Kompletterande Kommunikation Göteborg: Bräcke Östergård samt Hjälpmedelsinstitutet, Stockholm: Katarina Tryck AB
Zeedyk, Susanne, M., Caldwell, Phoebe. & Davies, Clifford. (2009). How rapidly does Intensive Interaction promote social engagement for adults with profound learning
disabilities? European Journal of Special Needs Education, 2009 nr 24 (2), pages 119-137 Östlund, Daniel. (2012). Deltagandets kontextuella villkor: fem träningsskoleklassers pedagogiska praktik. Diss. Malmö: Malmö högskola, 2012
bilaga 1
Intervjufrågor (1-16)
Inledning: Har du någon händelse/episod av lyckad kommunikation med din elev som du kan berätta om och särskilt minns?
1. Vilket är ditt yrke, vilken utbildning har du och vilka är de viktigaste arbetsuppgifterna för dig?
2. Hur kommunicerar du (verbalt, bilder, dator musik eller annat) med elev/elever som saknar tal?
3. Vilka hjälpedel använder du i kommunikationen med elev/elever som saknar tal? 4. Använder eleven någon typ av schema?
5. Vad händer om schemat bryts?
6. Vem planerar arbetet långsiktigt/ kortsiktigt?
7. Sker planering enskilt eller i grupp (personal) och för elev/elever?
8. Hur planeras aktiviteter för elev/elever t.ex. vid friluftsdagar eller liknande? 9. Vem ansvarar för dagen och vem genomför aktiviteten med eleven?
10. Hur upprättas och uppdateras elevens individuella studieplan?
11. Hur sker kontakten med föräldrar/vårdndshavare? Hur sker kontakten med eleven? 12. Hur, var och när får du fortbildning, användbar i ditt arbete?
13. Deltar du i nätverksträffar kring din/dina elever? 14. Tillämpar du tydliggörande pedagogik?
15. Använder du AKK? (Alternativ, kompletterande kommunikation)Vad använder du och på vilket sätt?
bilaga 2
Missiv till deltagare i studien om beprövade vägar till kommunikation när tal saknas eller har betydande begränsningar inom grundsärskolans och gymnasiesärskolans individuella program.
Inom all pedagogisk forskning finns det etiska riktlinjer. De regler som jag använder mig av finns presenterade av Vetenskapsrådet. För att göra allt jag kan för att ditt deltagande i min studie skall vara etiskt riktig vill jag presentera dessa riktlinjer och hur jag har för avsikt att tillämpa dem.
Informationskravet – innebär att du som deltagare skall vara fullt införstådd med studiens
syfte och sättet att samla information. Det innebär att du skall veta vem jag är, vilken
utbildning jag genomför och var du kan nå mig. Dessutom skall du veta att ditt deltagande är helt frivilligt och att du när som helst kan bestämma dig för att inte delta.
Samtyckekravet – innebära att ditt deltagande bygger på ditt samtycke. Är det något du inte
gillar så diskuterar vi det och finner nya alternativ. Du kan när som helst avsluta ditt deltagande i intervjun.
Konfidentialitetskravet – innebär att lämnade uppgifter avidentifieras och behandlas så
konfidentiellt som möjligt. Så långt det är möjligt skall det inte gå att härleda uppgifter och därmed inte kunna avgöras att du deltagit i studien och delgett oss dina erfarenheter.
Nyttjandekravet – innebär att du skall vara helt införstådd i vad studien/uppsatsen kommer
att användas till. Dessutom har du rätt att läsa det färdiga resultatet innan det publiceras. Du får ett eget exemplar av uppsatsen om du vill.
Jag hoppas att du med detta känner dig lugn och är motiverad att delta i studien. För mig är det viktigt att få del av dina erfarenheter eftersom du har en kunskap som är ytterst värdefull för vidare arbete.
_____________________________________ Mona Runsvik
Studerande vid Linneuniversitetet i Växjö Handledare: Marianne Björn Milrad Examinator: Ulla Gadler
Bilaga 3
bilaga 4
bilaga 5
Bilderna visar ett urval av olika bilder som används, pictogram är den vanligaste. Dessa bilder används ibland ute i samhället på skyltar. Pictogrambilder kan förekomma med vit botten och svarta föremål.
bilaga 6
bilaga 7
bilaga 8
Detta är en Pecspärm. Denna tillhör en elev som börjat bygga sitt eget ordförrråd med hjälp av ordbilder. Det innebär en bild med tillhörande ord skrivet under bilden. På remsan står: Jag vill ha: eleven väljer bild och fäster på remsan. Bilder ur Boardmaker.
bilaga 9 Ett urval tekniska hjälpmedel som ger möjlighet till fortsatt lärande. Detta skall ses som exempel, utveckling pågår.
bilaga 10
Detta är exempel på att utbudet av tekniska hjälpmedel utvecklas och förfinas. Detta är en ”Rollertalk” som läser upp det Blisseleverna pekar ut på sina kartor.
bilaga 12
Blisskarta som med färgindelning beskriver olika områden. Det finns en grundkarta som sedan byggs ut efter varje elevs ökande ordförråd och intresse. Spsm producerar kartor och utbildar kontinuerligt i Bliss.
bilaga 13
Dagsschema för elever som behöver föremål att ta, känna, lukta eller smaka på för att se samband med en bestämd aktivitet.
bilaga 14
bilaga 15
Veckoschema för en elev som kommunicerar med Bliss. Alla bildsystem använder samma färger för veckans dagar.
Måndag är grön Tisdag är blå Onsdag är vit Torsdag är brun Fredag är gul
bilaga 16
Detta är ett veckoschema för en elev som har överblick över veckan och läser ord, ibland förstärks ord med bilder ur ”Boardmaker”