Undersökningen har väckt många fler frågor och det har framkommit områden där fördjupade studier vore intressanta. De informanter som deltagit i denna studie har på flera sätt pekat på behov av förändrad undervisning av grundskolans matematik. Det vore intressant att undersöka vilken syn matematiklärarna på grundskolan har på vilka problem och svårigheter som finns med matematikundervisningen och vilka åtgärder och förändringar de ser som viktiga. Det vore också intressant att göra en studie om hur grundskolans matematiklärare ser på
matematikundervisningen på gymnasieskolan. Frågeställningar kunde vara vilka likheter och skillnader som finns i synen på de problem och svårigheter som finns med
matematikundervisningen dels i grundskolan och dels på gymnasiet. En kartläggning av skolor som har arbetat med att utforma en ”röd tråd” för matematikundervisningen från de lägsta åldrarna till och med gymnasiet kunde visa på och lyfta fram exempel på olika arbetsätt och metoder för att öka elevernas kunskaper, motivation och intresse för matematik. En sådan kartläggning kan bidra till att sprida kunskap och erfarenhet till andra skolor. Det vore även intressant att göra en uppföljande studie med de informanter som deltog i denna studie, för att undersöka hur gymnasielärarna ser på effekten av de nya styrdokumenten.
En specifik frågeställning som kommit fram i denna undersökning men inte alls har blivit belyst är de stora skillnader som gymnasielärarna upplever mellan de slutbetyg i matematik eleverna får i åk 9 och de kunskaper som eleverna uppvisar i klassrummet och vid diagnoser när de börjar gymnasiet. Frågeställningar skulle kunna vara: Vad beror dessa skillnader mellan slutbetyg och kunskaper på? Kommer den nya betygsskalan eller andra skolreformer att förändra detta på något sätt?
En annan frågeställning som framkommit handlar om kvaliteten på lärarutbildningarna. En fortsatt forskning skulle kunna undersöka vilka förändringar som sker inom lärarutbildningen och på vilket sätt det påverkar matematikundervisningen.
Referenser
Adler, B. (2007).Dyskalkyli & Matematik. Malmö: Nationella Utbildningsförlaget Sverige.
Bell, J. (2006). Introduktion till forskningsmetodik (4:e uppl.) (B. Nilsson övers.). Lund: Studentlitteratur (originalarbete publicerat 2005).
Bergqvist, E. m.fl. (2010). Matematikutbildnings mål och undervisningens ändamålsenlighet. Göteborg: Göteborgs universitet, Nationellt centrum för matematikutbildning.
Bergqvist, K. (2007). Eget arbete- eget ansvar. I K. Granström (Red.), Forskning om lärares arbete I klassrummet (pp. 247-261) (Forskning i fokus, 33). Stockholm: Liber
Bryman, A. (2009). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber.
Clark, B. m.fl. (Red.) (2004). International perspectives on learning and teaching mathematics. Göteborg: Göteborgs universitet, Nationellt centrum för matematikutbildning.
Gjone, G. (2001). Läroplaner och läroplansutveckling i matematik. I B. Grevholm (Red.) Matematikdidaktik –ett nordiskt perspektiv (pp.91-114). Lund: Studentlitteratur.
Granström, K. (2007). Ledarskap i klassrummet. I K. Granström (Red.), Forskning om lärares arbete I klassrummet (pp. 13-32) (Forskning i fokus, 33). Stockholm: Liber
Hartman, S. (1995). Lärares kunskap. (Skapande vetande, 28). Linköping: Linköpings Universitet. Högre krav och kvalitet i den nya gymnasieskolan. Prop. 2008/09:199
[WWW dokument]. URL http://www.regeringen.se/sb/d/108/a/126461
2011-02-26
IEA. TIMSS 2007. Trends in International Mathematics and Science Studies [WWW dokument]. URL http://timssandpirls.bc.edu/TIMSS2007/index.html 2011-02-26
IEA.TIMSS Advanced 2008. Trends in International Mathematics and Science Studies Advanced. [WWW dokument]. URL http://timssandpirls.bc.edu/timss_advanced/index.html
2011-02-26
Kvale, S. (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.
Lampert, M. (1990). When the problem is not the question and the solution is not the answer:
Mathematical knowing and teaching. (American Educational Research Journal, Vol.27, Nr.1 pp29-63), American Educational Research Association.
Löwing, M. (2006).Matematikundervisningens dilemman. Hur lärare kan hantera lärandets komplexitet. Lund: Studentlitteratur.
Löwing, M. (2009). Eleverskunskaper i aritmetik - en kartläggning med
utgångspunkt i Diamant-diagnoserna. Tidskrift för Matematikundervisning. Nämnaren nr 4.
Milgram, R.J. (2007). What is mathematical proficiency?. I A.H Schoenfeld (Red.) Assessing mathematical proficiency (pp.31-58). NewYork: Mathematical Sciences Research Institute.
Niss, M. (2001a). Mål för matematikundervisningen. I B. Grevholm (Red.) Matematikdidaktik –ett nordiskt perspektiv (pp.51-90). Lund: Studentlitteratur.
Niss, M. (2001b). Den matematikdidaktiska forskningens karaktär och status. I B. Grevholm (Red.) Matematikdidaktik –ett nordiskt perspektiv (pp.21-50). Lund: Studentlitteratur.
OECD Programme for International Student Assessments (PISA). [WWW dokument]. URL
http://www.pisa.oecd.org/pages/0,2987,en_32252351_32235731_1_1_1_1_1,00.html 2011-02-26
Patel, R. & Davidsson, B. (2003). Forskningsmetodiken grunder. Att planera, genomföra och rapportera en undersökning. Lund: Studentlitteratur.
Pehkonen, E. & Hannula, M.S. (2004). Mathematical belief research in Finland. Nordic Studies in Mathematics Education Nr 2.
[WWW dokument]. URL http://ncm.gu.se/pdf/nomad/9_2_023038_pehkonen.pdf
2011-05-20
Samuelsson, J. (2007). Skolmatematik. I K. Granström (Red.), Forskning om lärares arbete I klassrummet (pp. 247-261) (Forskning i fokus, 33). Stockholm: Liber
Schoenfeld, A.H. (2011). How we think. A theory of goal-oriented decision making and its educational applications. New York: Routledge.
Skolverket (2000). Kursplan för matematik (grundskolan). Inrättad 2000-07 SFS: 2000:135
[WWW dokument]. URL
http://www.skolverket.se/sb/d/2386/a/16138/func/kursplan/id/3873/titleId/MA1010%20-%20Matematik
2011-04-30
Skolverket (2008a). Allmänna råd och kommentarer för arbetet med åtgärdsprogram.
Stockholm:Skolverket
Skolverket. (2008b). Svenska elevers matematikkunskaper i TIMSS 2007
En djupanalys av hur eleverna förstår centrala matematiska begrepp och tillämpar
beräkningsprocedurer. [WWW dokument]. URL http://www.skolverket.se/publikationer?id=2126
2011-02-26
Skolverket. (2009a). Pressmeddelande 9 december 2009. [WWW dokument]. URL
http://www.skolverket.se/sb/d/2573/a/18423 2011-06-03
Skolverket. (2009b). Redovisning av uppdrag avseende examensmål och ämnesplaner för
gymnasieskolan m.m. (U2009/2114/G, U2009/5688/G) samt tillägg till uppdraget (U2010/3157/G) Dnr 2009:520 [WWW dokument]. URL
http://www.skolverket.se/content/1/c6/02/28/49/Redovisning%20av%20regeringsuppdrag%20om%20 examensm%E5l%20och%20%E4mnesplaner%20f%F6r%20gymnasieskolan%202010-09-23.pdf
2011-02-26
Skolverket (2010). Skollag. Inrättad 2010-06. SFS: 2010:800. [WWW dokument]. URL
http://www.riksdagen.se/webbnav/index.aspx?nid=3911&bet=2010:800 Skolverket. (2011a) GY2011. [WWW dokument]. URL
2011-02-26
Skolverket. (2011b) Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. [WWW dokument]. URL http://www.skolverket.se/sb/d/4166/a/23894
2011-04-30
Skolverket. (2011c). Personal i gymnasieskolan läsår 2010/11. Tabell 5a.
[WWW dokument]. URL http://www.skolverket.se/sb/d/1719#paragraphAnchor0
2011-03-10
Skolverket. (2011d). Skolor och elever läsår 2010/2011.
[WWW dokument]. URL http://www.skolverket.se/sb/d/1763/a/24258 2011-03-10
Skolverket. (2011e). [WWW dokument]. URL http://www.skolverket.se/sb/d/2627/a/23638
2011-04-30
Skolverket. (2011f). [WWW dokument]. URL http://www.skolverket.se/sb/d/3013/a/22920
2011-04-30
SOU 2008:27 Framtidsvägen – en reformerad gymnasieskola. Stockholm: Utbildningsdepartementet. Starrin, B., & Svensson, P-G. (1994). Kvalitativ metod och vetenskapsteori. Lund: Studentlitteratur. Ström, A. (2008).TIMSS 2007: Upptäckter kring svenska elevers misstag i matematik.
[WWW dokument]. URL
http://www.skolverket.se/sb/d/2544/a/14286;jsessionid=IC66DD28622D644606AC9ADO2116BFFI
2011-02-26
Utbildningsdepartementet. (2011). SFS nr: 2001:326. Förordning om behörighet och legitimation för lärare och förskollärare och utnämning till lektor. Utfärdad 2011-03-17.
Wedege, T. & Skott, J. (2006). Changing views and practices? A Nordic study on the KappAbel mathematics competition. Trondheim: Norwegian Center for Mathematics Education
Norwegian University of Science and Technology (NTNU)
Wermeling, E. (2008).Svenska elever allt sämre i matte. [WWW dokument]. URL
http://www.skolvarlden.se/Article.jsp?article=2867
2011-05-20
Westlund, I. (2007).Läxan – en svårfångad företeelse. I K. Granström (Red.), Forskning om lärares arbete I klassrummet (pp. 81-94) (Forskning i fokus, 33). Stockholm: Liber
Bilaga 1
E-postbrev till läraren med förfrågan om deltagande i undersökningen.
Hej
Jag heter Marie Wikström och arbetar som matematik och fysiklärare på en gymnasieskola i Arjeplog. Jag gör ett examensarbete i matematikdidaktik under våren 2011.
Mitt examensarbete fokuserar på matematiklärares syn på undervisningen. I synnerhet är jag
intresserad av vilka svårigheter och problem som läraren anser försvårar arbetet och vilka åtgärder som läraren anser skulle kunna vara till hjälp. Det kan innefatta alla typer av problem, både stort och smått. Jag har gjort ett urval av 16 gymnasieskolor i Sverige där din skola är en av dessa. På varje skola vill jag genomföra en intervju med en matematiklärare som undervisar i någon matematikkurs på
gymnasieskolan under vårterminen 2011.
Intervjun kommer att genomföras i början av maj och beräknas ta ca 20-30 minuter. Jag har ingen möjlighet att besöka alla skolor så intervjuerna kommer att genomföras via telefon där samtalen spelas in. Alla samtal kommer att vara helt avidentifierade och du kommer att vara anonym under arbetets gång samt även i den rapport där jag kommer att presentera resultatet.
Det är mycket viktigt för mig att jag kan genomföra de planerade intervjuerna så jag hoppas att du kan tänka dig att delta i min undersökning. Om du tackar ja till deltagande så kommer vi gemensamt överens om en lämplig dag och tid för intervjun, då jag ringer upp dig.
Innan intervjun skickar jag en intervjuguide med några huvudfrågor som jag vill att vi samtalar runt vid intervjun. Som bilaga till intervjuguiden skickar jag även ett följbrev där jag kort förklarar mer om min undersökning och hur materialet kommer att användas. Där finns även alla kontaktuppgifter till mig. Jag hoppas att du i första hand kommer att tacka ja till deltagande i intervjun eller att du i andra hand vidarebefordrar mitt brev till en annan lärare som undervisar i matematik på din skola.