3. Resultat
4.6 Fortsatt forskning
Om vi utgår från vår studie så har vi studerat tränarnas syn på lärande, bedömning och ämnesplanen utifrån en lärandeteori och en läroplansteori. För att bygga vidare på denna studie kan man utöka det valda undersökningsområdet, som i vårt fall är Stockholm. En studie kan bygga på hela Stockholms län eller hela Sverige.
Vidare forskning inom vårt område kan vara att fördjupa studier av tränarnas syn på betygsättning och lärande i ämnet specialidrott. Vidare kan forskaren även studera de teoretiska delarna av ämnet specialidrott och inte endast den praktiska delen som i vårt fall. Genom att studera både de teoretiska och praktiska kan forskaren studera hur ämnet
specialidrott är uppbyggt och sedan studera hur samarbetet mellan tränarna i de praktiska delarna och lärarna i de teoretiska delarna fungerar. Att påbörja en sådan studie kan ge svar hur lärarna i de teoretiska delarna förhåller sig till tränarnas betygs-rekommendationer i de praktiska delarna av ämnet.
En annan studie som man skulle kunna göra är att göra en komparativ studie där man jämför lärarnas uppfattning om vad som ska bedömas med det som faktiskt ska bedömas utifrån vad ämnesplanen säger. Alternativt, hade det varit intressant att jämföra utbildningsministerns syn på bedömning och/eller lärande med tränarnas syn.
38
Käll- och litteraturförteckning
Amhag, L. & Jakobsson, A. (2009). Collaborative Learning as a collective competence when Students Use the Potential of Meaning in Asynchronous Dialogues. Computers & Education, (52) 3, ss. 656-667.
Amhag, L. (2010). MELLAN ”JAG” OCH ANDRA. Nätbaserade studentdialoger med argumentering och responsgivning för lärande. Malmö University: Malmö Studies in
Educational Sciences: Doctoral Dissertation Series 2010:57, ss. 101-125.
Amhag, L. (2011). Students ́ Argument Patterns in Asynchronous Dialogues for Learning. In research Highlights in Technology and Teacher Education. Malmö: Faculty of Education and
Society.(3), ss. 137-144.
Amhag, L. (2012). High school students’ argument patterns in online peer feedback. Malmö:
Faculty of Education and Society.(2), ss. 711-723.
Amhag, Lisbeth, Kupferberg, Feiwel & Leijon, Marie (red.) (2013). Medierat lärande och
pedagogisk mångfald. 1. uppl. Lund: StudentlitteraturAnnerstedt, C. & Larsson, S. (2010). ’I
have my own picture of what the demands are ...’: Grading in Swedish PEH-Problems of validity, comparability and fairness. European Physical Education Review 16(2): Sage Publications, ss. 97-115.
Arem Gail, L. (2009). Three Strategies for Grading on Improvement in Physical Education,
Kappa Delta Pi Record, (45)3, ss. 132-134.
Bergmann Drewe, S. (2000). An examination of the relationship between coaching and teaching. Quest (52) 1, ss. 79-88.
Blair, R. & Capel, S. (2011). Primary physical education, coaches and continuing professional development. Sport, Education & Society. (16) 4, ss. 485-505.
39
Dewey, J. (1999). Demokrati och utbildning. Göteborg: Daidalos.
Ferry, M. (2014). Idrottsprofilerad utbildning: - i spåren av en avreglerad skola. Diss. Göteborg: Göteborgs universitet.
Ferry, M. & Olofsson, E. (2009). Ämnet specialidrott i gymnasieskolan: en utvärdering av ämnet läsåret 2008/2009. FoU-rapport 2009:5. Stockholm: Riksidrottsförbundet.
Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. (2002).
Stockholm: Vetenskapsrådet.
Fotbollens spela, lek och lär: svensk barn- och ungdomsfotbolls inriktning. [Ny utg.] (2014).
Solna: Svenska FotbollFörlaget AB.
Gage, N. L. & Berliner, D. (1992). Educational Psychology. 5. ed. Boston: Houghton Mifflin Company.
Hattie, J. (2009) Visible Learning. A Synthesis of over 800 Meta-analysis Relating to
Achievement. London: Routledge.
Hedberg, M. (2014). Idrotten sätter agendan: en studie av Riksidrottsgymnasietränares
handlande utifrån sitt dubbla uppdrag. Diss. Göteborg: Göteborgs universitet.
Hassmén, N. & Hassmén, P. (2008). Idrottsvetenskapliga forskningsmetoder. 1. uppl. Stockholm: SISU idrottsböcker.
Illeris, K. (2001). Lärande i mötet mellan Piaget, Freud och Marx. Lund: Studentlitteratur.
Jacobsen, D. (2007). Förståelse, beskrivning och förklaring: introduktion till
samhällvetenskaplig metod för hälsovård och socialt arbete. Lund: Studentlitteratur.
Jensen, M. (2016). Lärande och lärandeteorier: om den intentionella människan. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur.
40
Jönsson, A. (2013). Lärande bedömning. 3., [utök.] uppl. Malmö: Gleerups utbildning.
Kvale, S. & Brinkmann, S. (2008). InterViews: Learning the craft of qualitative research
interviewing. Sage publications, Inc.
Kvale, S. & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskingsintervjun. Studentlitteratur, Lund. Larsson, L. (2009). Idrott - och helst lite mer idrott. Diss. Stockholm: Stockholms universitet,.
Linde, G. (2012). Det ska ni veta!: en introduktion till läroplansteori!. 3., [rev.] uppl. Lund: Studentlitteratur.
Lund, S. (2010). Idrottsutbildning och utbildningsreformer: en kartläggningsstudie av
Sveriges gymnasiala idrottsutbildning. FoU-rapport 2010:12. Stockholm:
Riksidrottsförbundet.
Lundgren, U. P., Säljö, R. & Liberg, C. (red.) (2014). Lärande, skola, bildning: [grundbok för
lärare]. 3., [rev. och uppdaterade] utg. Stockholm: Natur & kultur, ss. 140-145.
Lundahl, C. (2011). Bedömning för lärande. Stockholm: Nordstedt.
Marble, S., Finley, S. & Ferguson, C. (2000). Understanding Teachers' Perspectives on Teaching and Learning. Southwest Educational Development Laboratory, ss. 1-44.
Meckbach, Jane (2004). Ett ämne i förändring! lärares reflektioner över ämnet idrott och hälsa i grundskolan. Svensk Idrottsforskning Nr 4-2004, ss. 27-32.
Mohnsen, B. (2006). Assessment and Grading in Physical Education, Strategies. A Journal
for Physical and Sport Educators, (20)2, ss. 24-28.
Olofsson, E. (2007). The Swedish sports movement and the PE teachers 1940-2003; from supporter to challenger. Scandinavian Journal of Educational Research, (51)2, ss. 163-183.
41
Redelius, K., Fagrell, B. & Larsson, H. (2009). Symbolic capital in physical education and health: to be, to do or to know? That is the gendered question. Sport, Education and Society, 14:2, ss. 245-260.
Regeringens proposition 1994/95:100: Ny reglering av riksidrottsgymnasier (1995). Stockholm.
Riksidrottsförbundet. (2016). Idrotten i siffror.
http://www.rf.se/globalassets/riksidrottsforbundet/dokument/statistik/idrotten_i_siffror_rf_201 6.pdf
Riksidrottsförbundet. (2009). Riksidrottsgymnasier: Informationshäfte om
Riksidrottsgymnasierna 2008-2011 Stockholm: Sveriges Riksidrottsförbund.
Romar, J.E., Henriksson, J., Ketomäki, K. & Hastie, P. (2016). Teachers’ Learning Experiences with the Sport Education Model in Physical Education. Scandinavian Sport
Studies Forum, (7), ss. 1-26.
Sadler, R. (1989). Formative assessment and the design of instrucional systems. Queensland: Kluwer Academic Publishers.
Skolverket (2011a). Specialidrott. LGR11. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
Skolverket (2014). Idrottsutbildningar.
http://www.skolverket.se/skolformer/gymnasieutbildning/gymnasieskola/program- ochutbildningar/idrottsutbildningar-1.195850# [2014-12-15].
Skolverket (2015). Bedömningsstöd i specialidrott. Stockholm: Skolverket.
Stensmo, C. (1997). Ledarskap i klassrummet. Lund: Studentlitteratur.
Stiggens, R. J., Arter, J. A., Chappuis, J. & Chappuis, S. (2004). Classroom assessment for student learning. New Jersey: Pearson Education, Inc, ss. 29-46.
42
Svenning, C. (2003). Metodboken. Eslöv: Lorentz Förlag.
Svenskidrott (2015-02-25). Skillnad på RIG och NIU
http://www.svenskidrott.se/Elitidrottpagymnasiet/SkolakommunellerSF/SkillnadpaRIGochNI U [2016-11-06].
Svenskidrott (2015-03-16) Specialidrott
http://www.svenskidrott.se/Elitidrottpagymnasiet/Larareispecialidrott/Specialidrott [2016-11-06].
Svenska Fotbollsförbundet. (2015). Nationellt godkända idrottsutbildningar Fotboll 2015-
2019.
http://d01.fogis.se/svenskfotboll.se/ImageVault/Images/id_52283/scope_0/ImageVaultHandle r.aspx141111132351-uq.
Svenska Fotbollsförbundet. (2016). Nationella Idrottsutbildningar – Elitfotboll.
http://d01.fogis.se/svenskfotboll.se/ImageVault/Images/id_119305/scope_0/ImageVaultHandl er.aspx161005153803-uq [2016-11-07].
Svenska Fotbollsförbundet. (2016) Samhällsengagemang – Fotbollens hjärta. http://fogis.se/socialt-ansvarstagande/ [2016-11-01].
Småberg, T. & Eklöf, A. (red.) (2013). Bedömning som motivation och utvecklande
pedagogiskt verktyg: att synliggöra det synliga lärandet. Tankesmedjan rapport 2013:7
Malmö: Tankesmedjan.
Wright, M. & Van der Mars, H. (2004). Blending Assessment into Instruction: Applications and meaningful Results. Journal of Physical Education, Recreatin and Dance. (75)9, ss. 29- 34.
Bilaga 1
Litteratursökning
Syfte och frågeställningar: Syftet med vår studie är att skapa en djupare förståelse av
tränarnas syn på lärandet och bedömning i den praktiska delen av specialidrott,idrottsspecialisering 1, 2 & 3. Vidare ämnar vår studie till att undersöka tränarnas uppfattning, hur tränarna tolkar samt hur tränarna tillämpar kunskapskraven i idrottsspecialisering 1, 2 & 3 i ämnet specialidrott.
1. . Hur beskriver tränarna deras syn på lärandet i den praktiska delen av ämnet specialidrott med inriktning på fotboll?
2. Hur arbetar tränarna med bedömning i den praktiska delen av ämnet specialidrott med inriktning på fotboll?
3. Hur tolkar och arbetar tränarna med ämnesplanen i den praktiska delen av ämnet specialidrott med inriktning på fotboll
Vilka sökord har du använt?
Assessment, learning, Learning in sports, Assessments in PE teachning, Soccer learning, Soccer assessment, Grade in PE teaching, Soccer development, Teori in learning, Teori in assessment.
Var har du sökt?
Discovery, Google schoolar, Pub Med, Sport Discus
Sökningar som gav relevant resultat
Discovery: Assessment PE teaching, Learning in PE teaching Soccer assessment, Soccer learning
Kommentarer
Svårt att hitta relevanta artiklar om specialidrott då Sverige är rätt unika med detta ämne. Tog hjälp av förbundet för att hitta relevanta artiklar. Discovery gav relevanta artiklar till vår studie.
Bilaga 2
Intervjuguide
Inledning:
- Är du utbildad specialidrottslärare? - Är du utbildad fotbollstränare?
- Är du anställd av skolan eller din förening?
- Hur länge har du arbetat som specialidrotts-tränare? - Har du arbetat med någon annan roll inom skolansvärld?
- Hur många träningar/lektioner inom specialidrott har du varje vecka? - Vilket syfte tycker du ämnet specialidrotts praktiska del uppfyller i skolan? - Vad anser du om ämnet specialidrott i sin helhet?
Lärande:
- Vad är lärande för dig, i din roll som specialidrottstränare?
- Vad är din metodik för ett lärande åt eleven? Använder du olika metoder, isf vilka och på vilket sätt?
- Är det viktigt att eleven får ett lärande under de praktiska momenten, förklara gärna varför?
- Blir du bemött av elever som frågar om lärandet i ämnet? Vad svarar du dessa elever isf?
- Vad anser du att eleverna lär sig i ämnet specialidrott?
- Ger du som tränare elever möjligheter till att själv lösa olika problem i olika situationer?
Bedömning:
- Hur arbetar du med bedömningen i specialidrott?
- Vad anser du är svårigheterna med bedömning i specialidrott? - Vad bedömer du som tränare/lärare i specialidrott?
- Hur är din syn på bedömningen i ämnet specialidrott? - Ser du några möjligheter med bedömningen i specialidrott?
- Hur uppfattar du skolverkets bedömningsstöd i ämnet specialidrott?
- Möts du av svårigheter/möjligheter i din roll som tränare/lärare med bedömningen av spelare?
- Vet du vad du ska bedöma i ämnet specialidrott? - Känns din bedömningen orättvis/rättvis på något sätt?
- Blir det ofta svårigheter att förklara för eleverna om vad de bedöms på? - Vad anser du att eleverna blir bedömda på?
- Vad anser du är det viktigaste som eleverna ta med sig från ämnet? Läroplans teori:
- Vad är din syn på kunskapskraven i ämnet specialidrott?
- Har du fått någon utbildning inom ämnesplanen för specialidrott och dess bedömning? Isf vilken?
- Vems ansvar anser du det är att du som fotbollstränare ska bli utbildad inom skolansvärld?
- Vad säger ämnesplanen om vad som ska bedömas i ämnet specialidrott? Ge gärna ett exempel.
- Anser du att det finns svårigheter att förverkliga det som ska bedömas i praktiken? - Vad väljer du för uppgift/er att bedöma eleverna på? Ge gärna ett exempel.
- Anser du att du har tillräckligt med kunskap för att bedöma, sätta betyg och tillämpa det som står i ämnesplanen?