Eftersom vården och omsorgen inom den kommunala äldreomsorgen saknar både ett uttalat livsvärldsperspektiv och vårdvetenskapliga teorier som kunskapsbas är forskningsfältet oerhört stort. Det erbjuder en frihet samtidigt som det är svårt att veta vad man ska börja med och föreslå för idéer till fortsatt forskning. En början skulle kunna vara att undersöka följande:
Interventionsstudier där vård- och omsorgspersonalen får ta del av vårdvetenskapliga teorier och handledning och där man undersöker vilka effekter det får på de äldres hälsa
Interventionsstudier där vård- och omsorgspersonalen får ta del av vårdvetenskapliga teorier och handledning och där man undersöker hur personalen upplever vårdandet och på vilket sätt deras vårdhandlingar eventuellt förändras, samt påvisa hur denna förändring påverkar personalens arbetsglädje, sjukfrånvaro och personalomsättningen Studier som visar hur vårdandet påverkas om vård- och omsorgspersonalen arbetar på
ett medvetet sätt med de äldres livsberättelser
Studier som fördjupar förståelsen för interaktionens betydelse för de äldres hälsa i vardagliga vårdande sammanhang.
62 REFERENSER
Alley, D.E., Putney, N.M., Rice, M., Bengtson, V.L. (2010). The increasing use of theory in social gerontology: 1990–2004. Journal of Gerontology, Social Sciences, 65B(5), 583–590,
doi:10.1093/geronb/gbq053.
Andersson, I., Pettersson, E., & Sidenvall, B. (2007) Daily life after moving into a care Home - experiences from older people, relatives and contact persons. Journal of Clinical
Nursing, 16(9):1712-1718.
Bergland, Å., & Kirkevold, M. (2001). Thriving - a useful theoretical perspective to capture the experience of well-being among frail elderly in nursing homes? Journal of Advanced
Nursing 36(3),426-432.
Berglund, A-L. (2007). Satisfaction with caring and living conditions in nursing homes: Views of elderly persons, next of kin and staff members. International Journal of Nursing
Practice, 13, 46-51.
Borg, C., Hallberg, I. R., & Blomqvist, K. (2006). Life satisfaction among older people (65+) with reduced self-care capacity: the relationship to social, health and financial
aspects. Journal of Clinical Nursing, 15(5), 607-618.
Breitholtz, A. (2013). Being present in caring encounters : a relational perspective on
autonomy for older persons in municipal home help services. Doktorsavhandling, Karolinska
Institutet, Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle.
Dahlberg, K., Dahlberg, H., & Nyström, M. (2008). Reflective Lifeword Research (2ͭʰ ed.). Lund: Studentlitteratur.
Dahlberg, K., & Segesten, K. (2010). Hälsa & vårdande: I teori och praxis. Stockholm: Natur & Kultur.
Dahlberg, K. (2014). Att undersöka hälsa & vårdande. Stockholm: Natur & Kultur. Dehlin, O., & Rundgren, Å. (2003). Geriatrik. Lund: Studentlitteratur.
Dwyer, L. (2008). Dignity in the end of life: What does it mean to older people and staff. Doktorsavhandling, Ersta, Institutionen för vårdvetenskap.
Ebrahimi, Z., Wilhelmson, K., Moore, C.D., & Jakobsson, A. (2012) Frail elders' experiences with and perceptions of health. Qualitative Health Research, 22(11),1515-23. doi:
10.1177/1049732312457246
Ekebergh, M. (2001). Tillägnandet av vårdvetenskaplig kunskap. Reflexionens betydelse för
lärandet. Doktorsavhandling. Institutionen för vårdvetenskap, Åbo Akademi, Vasa.
Fangen, K. (2005). Deltagande observation (H. Nordli, övers.). Malmö: Liber (Orginalarbete publicerat 2004).
63
Gustin, W. L., Lindwall, L. (2012) Omvårdnadsteorier i klinisk praxis. Stockholm: Natur och Kultur.
Irving, F. G. (2004). Nutritional status and cognitive function in frail elderly subjects.
Doktorsavhandling, Karolinska Institutet, Department of Clinical Neuroscience, Occupational Therapy and Elderly Care Research (NEUROTEC).
Haasum, Y., & Fastbom, J. (2012). Institutionalization as a Risk Factor för Inappropriate Drug Use in Elderly: A Swedish Nationwide Register-Based Study. Ann Pharmacother.
46(3): 339-346.
Hall, E.O. C. (2012) Omvårdnadsteori – utveckling, begrepp och användning. I B. Bidstrup Jörgensen & V. Östergaard Steenfeldt (Red). Omvårdnadsteori som referensram i forskning
och utveckling (ss. 11-33) (E. Björkander Mannheimer, övers). Stockholm: Liber.
(Orginalarbete publicerat 2010).
Hagberg, B. (2000) Psykologiska teorier om åldrandet. I O. Dehlin, B. Hagberg, Å. Rundgren, G. Samuelsson & B. Sjöbeck (Red). Gerontologi (ss. 177-187). Stockholm: Natur & Kultur. Harnett, T. (2010) The trivial matters. Everyday power in Swedish eldercare.
Doktorsavhandling, School of Health Sciences. Jönköping University.
Harrefors C., Sävenstedt, S., & Axelsson, K. (2009). Elderly people´s perception of how they want to be cared for: an interview study with healthy elderly couples in Northern Sweden.
Scandinavian Journal of Caring Sciences, 23, 353-360.
Hellström, U. W., & Sarvimäki, A. (2007) Experiences of self-determination by older persons living in sheltered housing. Nursing Ethics,14(3), 413-424.
Inspektionen för vård och omsorg. (2014) Får jag gå på promenad idag? Stockholm: Inspektionen för vård och omsorg.
Hämtad från: http://www.ivo.se/globalassets/dokument/publicerat-
material/rapporter/tillsynsrapporter/far-jag-ga-pa-promenad-idag.pdf
Karlsson I., Ekman, S. L., & Fagerberg, I. (2009). A difficult mission to work as a nurse in a residential care home--some registered nurses' experiences of their work situation.
Scandinavian Journal of Caring Sciences, 23(2), 265-273.
Kristensson, J., Rahm Hallberg, I., & Ekwall K. A. (2010) Frail Older Adults´Experiences of Receiving Health Care and Social Services. Journal of Gerontological Nursing. 2010 No. 10
Vol 36:20-28. doi: 10.3928/00989134-20100330-08
Kunskapsguiden. (2012) Boende för äldre personer. Stockholm: Kunskapsguiden. Hämtad 141201 från http://www.kunskapsguiden.se/aldre/Teman/boende-for-aldre- personer/Sidor/default.aspx
Kvale, S. (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun (S-E. Torhell, övers). Lund: Studentlitteratur. (Orginalarbete publicerat 1996).
64
Lagergren, M. (2006). Äldreomsorgen i siffror. I M. Thorslund & S-E. Wånell (Red).
Åldrandet och äldreomsorgen (ss. 47-61). Lund: Studentlitteratur.
Lalander, P. (2011). Observationer och etnografi. I G. Ahrne & P. Svensson (Red). Handbok
i kvalitativa metoder (ss 83-103). Malmö: Liber.
Lantz, A. (2007). Intervjumetodik. Lund: Studentlitteratur.
Lövheim, H., Graneheim, U. H., Jonsén, E., Strandberg, G., & Lundman, B. (2013). Changes in sense of coherence in old age - a 5-year follow-up of the Umeå 85+ study. Scandinavian
Journal of Caring Sciences, 27(1),13-19.
Malmberg, B., & Ågren, M. (2011). Socialt åldrande. I M. Ernsth Bravell (Red). Äldre och
åldrande (ss. 190-220). Stockholm: Gothia.
van Manen, M. (1990). Researching Lived Experience. New York: SUNY press.
Molinari, V. (2000). Professional psychology in long term care. New York: Hatheirleigh Press.
Neilson, B. (2006). Anti-agening cultures, biopolitics and globalisation. Cultic Studies
Review, 12(2), 149-164.
Olsson, N. I. (2012). Rational drug treatment in the elderly.”To treat or not to treat”. Doktorsavhandling, Hälsoakademin, Örebro Universitet.
Norell Pejner, A. (2013). The bright side of life : support in municipal elderly home care. Doktorsavhandling, Örebro Universitet, Institutionen för hälsovetenskap och medicin. Olsson, H., & Sörenssen, S. (2011). Forskningsprocessen (3.uppl.). Stockholm: Liber. Ozolins, L L. (2011). Beröringens fenomenologi i vårdsammanhang. Doktorsavhandling, Linnéuniversitetet, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap.
Polit, D. F., & Beck, C. T (2008). Nursing Research. Generating and Assessing Evidence for
Nursing Practice (8 ͭʰ ed.). Philadelphia: Wollters Kluwer/Lippincott Williams & Wilkins.
Ranheim, E. A. (2011). Expanding caring: Theory and Practice intertwined in municipal
elderly care. Doktorsavhandling, Linköping Universitet, Institutionen för samhälls- och
välfärdsstudier.
Roe, B., Whattam, M., Young, H., & Dimond, M. (2001) Elders' needs and experiences of receiving formal and informal care for their activities of daily living. Journal of Clinical
Nursing, 10(3), 389-397.
Rytterström, P., Arman, M., & Unosson, M. (2013a). Aspects of care culture in municipal care for elderly people: a hermeneutic documentary analysis of reports of abuse. Scandinavian
65
Rytterström, P., Unosson, M., & Arman, M. (2013b). Care Culture as a Meaning-Making Process: A Study of a Mistreatment Investigation. Qualitative Health Research, September
2013, 23, 1179-1187.
Rytterström, P. (2012). Tradition och horisont : vårdkulturens betydelse för vårdens praxis. Doktorsavhandling, Linköping Universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier. Parr, J., & Green, S. (2002). Systemic Characteristics of Long-Term Care in Residential Environments: Clinical Importance of Differences in Staff and Resident Perceptions. Clinical
Gerontologist,25,( 1/2),149-172.
Sievert, A., Chaiklin, S. (2012). Omvårdnadsteoriers betydelse i praxisundersökningar – med fokus på relationen mellan fråga, metod och slutsats. I B. Bidstrup Jörgensen & V. Östergaard Steenfeldt (Red). Omvårdnadsteori som referensram i forskning och utveckling (ss. 34-56). (E. Björkander Mannheimer, övers). Stockholm: Liber. (Orginalarbete publicerat 2010). Socialstyrelsen. (2014) Vård och omsorg om äldre. Stockholm: Socialstyrelsen.
Hämtad 141201 från: http://www.socialstyrelsen.se/SiteCollectionDocuments/Vard-och- omsorg-om-aldre-1.pdf
Socialstyrelsen. (2012a) Äldres behov av psykiatrisk vård och stöd. Stockholm: Socialstyrelsen.
Hämtad 141201 från http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2012/2012-2-22
Socialstyrelsen. (2012b) Äldre – vård och omsorg den 1 april 2011 – Kommunala insatser
enligt socialtjänstlagen samt hälso- och sjukvårdslagen. Stockholm: Socialstyrelsen.
Hämtad 141201 från http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2012/2012-10-19 Socialstyrelsen. (2011) Nationell tillsyn av vård och omsorg om äldre. Delrapport 201. Stockholm: Socialstyrelsen.
Hämtad från: http://www.ivo.se/globalassets/dokument/publicerat-
material/rapporter/tillsynsrapporter/nationell-tillsyn-av-vard-och-omsorg-om-aldre- delrapport-1.pdf
Svensk sjuksköterskeförening. (2010). Svensk sjuksköterskeförenings strategi för utbildningsfrågor [Broschyr]. Stockholm: Svensk sjuksköterskeförening.
Hämtad från http://www.swenurse.se/globalassets/publikationer/utbildning- publikationer/strategi.for.utbildnfragor.pdf
Tornstam, L. (2005). Gerotranscendens. A developmental Theory of Positiv Aging. New York: Springer Publishing Company, Inc.
Vetenskapsrådet. Vad är god forskningssed? Synpunkter, riktlinjer och exempel. Hämtad 2013-02-18 från Vetenskapsrådet,
http://www.vr.se/download/18.6b2f98a910b3e260ae28000334/god_forskningssed_3.pdf Vetenskapsrådet. Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhälssvetenskaplig
66
Viña, J., Borrás, C., & Miquel, J. (2007) Theories of ageing. Life, 59(4-5), 249-254.doi: 10.1080/15216540601178067
Wadensten, B., & Carlsson, M. (2002). Theory-driven guidelines for practical care of older people, based on the theory of gerotranscendens. Journal of Advanced Nursing, 41, 462-470. Wadensten, B. (2005). Introducing older people to the theory of gerotranscendens. Journal of
Advanced Nursing, 52, 381-388.
Wadensten, B. (2006). An analysis of psychosocial theories of ageing and their relevance to practical gerontological nursing in Sweden. Scandinavian Journal Caring Sciences, 20, 347- 354.
Westin L., Danielson E. (2007). Encounters in Swedish nursing homes: A hermeneutic study about residents’ experiences. Journal of Avanced Nursing, 60, 172-180.
67 Bilaga I