Det hade varit intressant att komplettera denna studie med inspelade utvecklingssamtal för att se om förskollärarna genomförde som de beskrev. Dessutom vore det intressant att komplettera med underlag i form av mallar och dokument som förskollärarna beskrev att de använde. Det hade även varit intressant att få vårdnadshavarnas synvinkel om hur barnet beskrivs i utvecklingssamtalet och deras möjlighet till delaktighet och inflytande. En följdstudie skulle därför kunna vara att göra både inspelade utvecklingssamtal, fokusgrupper och intervjua vårdnadshavare för att vidga flera perspektiv som kan bli till hjälp för att utveckla professionen som förskollärare i arbetet med utvecklingssamtal.
38
Referenser
Alasuutari, M. (2010). Striving at partnership: parent-practitioner relationship in Finnish early educators’ talk. European Early Childhood Education Research Journal, 18, (2) (149-161). Hämtad från http://dx.doi.org/10.1080/13502931003784545
Alvesson, M. & Sköldberg, K. (2009). Tolkning och reflektion – vetenskapsfilosofi och
kvalitativ metod (2. uppl.). Lund: Studentlitteratur.
Berger, L-P. & Luckmann, T. (2011). Kunskapssociologi – hur individen uppfattar och
formar sin sociala verklighet. Stockholm: ScandBook.
Bjurulf, V. (2013). Teknikdidaktik i förskolan (2.uppl.). Lund: Studentlitteratur. Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder (2. uppl.). Stockholm: Liber. Burr, V. (2003). Social constructionism. London: Routledge.
Christoffersen, L. & Johannessen, A. (2015). Forskningsmetoder för lärarstudenter. Lund: Studentlitteratur.
Dahlin-Ivanoff, S. (2015). Fokusgruppsdiskussioner. I G. Ahrne & P. Svensson (Red.),
Handbok i kvalitativa metoder (s. 81-92). Stockholm: Liber.
Engdahl, I. & Ärlemalm-Hagsér, E. (2015). Föräldrasamverkan. I I. Engdahl & E. Ärlemalm-Hagsér (Red.), Att bli förskollärare – mångfacetterad komplexitet (s. 32-35). Stockholm: Liber.
Eriksson-Zetterquist, E., & Ahrne, G. (2015). Intervjuer. I G. Ahrne & P. Svensson (Red.), Handbok i kvalitativa metoder (s. 34-54). Stockholm: Liber.
Gars, C. (2002). Delad vårdnad? Föräldraskap och förskolläraruppgift i den offentliga
barndomen. Stockholm: HLS förlag.
Gars, C. (2006). Utvecklingssamtal – en berättelse om barn, föräldrar och förskollärare. Stockholm: HLS förlag.
Hacking, I. (2000). Social konstruktion av vad?. Stockholm: Thales. Haliker, B. (2010). Fokusgrupper. Malmö: Liber.
Leiminer, M-J. & Baker, C-D. (2000). A Child’s Say in Paret-Teacher Talk at the Pre- school: doing conversation analytic research in early childhood settings. Contemporary
Issues in Early Childhood, 1, (6) (135-152). Hämtad från
http://journals.sagepub.com/doi/pdf/10.2304/ciec.2000.1.2.3
Lundgren, U-P. (2014). Det livslånga lärandet – att utbilda för ett kunskapssamhälle. I U-P. Lundgren, R. Säljö, & C. Liberg (Red.), Lärande, skola, bildning – grundbok för
39
Markström, A-M. (2009). The Parent-Teacher Conference in the Swedish Preschool: a study of an ongoing process as a ’pocket of local order’. Contemporary Issues in Early
Childhood 10 (2) (122-132). Hämtad från: http://dx.doi.org/10.2304/ciec.2009.10.2.122
Markström, A-M. (2011a). ”Soft governance” i förskolans utvecklingssamtal. Linköping: University of Linköping.
Markström, A-M. (2011b). To Involve Parents in the Assesment of the Child in Parent – Teacher Conferences: A Case Study. Early Childhood Education Journal 38: 465-474. Pramling-Samuelsson, I. & Williams, P. (2015). Varför barns perspektiv är viktiga i yrkesprofessionen. I I. Engdahl & E. Ärlemalm-Hagsér (Red.), Att bli förskollärare –
mångfacetterad komplexitet (s. 16-25). Stockholm: Liber.
SFS (2010:800). Skollagen. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
Sheridan, S., Sandberg, A., & Williams, P. (2015). Förskollärarkompetens i förändring. Lund: Studentlitteratur.
Simonsson, M. & Markström, A-M. (2013). Utvecklingssamtal som uppgift och verktyg i förskollärares professionssträvanden i interaktion med föräldrar. Nordic early childhood
education research journal, 6, (12) (1-18). Hämtad från
https://journals.hioa.no/index.php/nbf/article/view/355/594
Skolverket. (2010a). Barndomens förändrande villkor – förutsättningar för barns
lärande i en ny tid. Stockholm: Skolverket.
Skolverket. (2010b). Stödja och styra – om bedömning av yngre barn. Stockholm: Skolverket.
Skolverket. (2016). Läroplanen för förskola, Lpfö 98. Reviderad 2016. Stockholm: Skolverket.
Socialstyrelsen. (1987). Pedagogiskt program för förskolan. Stockholm: Socialstyrelsen. SOU (2016:19). Betänkande av Barnrättighetsutredningen. Stockholm: Statens offentliga utredningar.
Svensson, P. & Ahrne, G. (2015). Att designa ett kvalitativt forskningsprojekt. I G. Ahrne & P. Svensson (Red.), Handbok i kvalitativa metoder (s. 17-31). Stockholm: Liber.
Svensson, P. (2015). Teorins roll i kvalitativ forskning. I G. Ahrne & P. Svensson (Red.),
Handbok i kvalitativa metoder (s. 208-219). Stockholm: Liber.
UNICEF Sverige (2009). Barnkonventionen: FN:s konvention om barnets rättigheter. Stockholm: UNICEF Sverige.
Vetenskapsrådet. (2002). orskningsetiska rinci er inom umanistisk-
40
Vetenskapsrådet. (2011). God forskningssed. Stockholm: Vetenskapsrådet. Wibeck, V. (2010). Fokusgrupper. Om fokuserade gruppintervjuer som
undersökningsmetod. Lund: Studentlitteratur.
Åström, K. (2009). Lexikon A-Ö – lärarutbildning, skola, pedagogik. Lund: Studentlitteratur.
41
Bilagor
Bilaga 1: Stimulusmaterial
Stimulusmaterial
1: ”De bästa samtalen är absolut när pedagogen är väl förberedd, har med sig material, iakttagelser från gruppen, (…). En pedagog som tycker om och ser mitt barn är det absolut bästa. Det optimala vore ju att den pedagog som tycker bäst om barnet också är kontaktfröken (…)”. http://www.familjeliv.se/forum/thread/74505838-utvecklingssamtal-i-forskolan
2: ”Jag tycker personligen att man tillsammans i arbetslaget sitter ner och diskuterar alla barn inför samtalen då vi alla har olika syn på hur ett barn fungerar och har sett barnet på olika sätt”. http://www.familjeliv.se/forum/thread/44841956-forskolelararebarnsk-utvecklingssamtal/2
3: ”Egentligen är utvecklingssamtalen en ekvation som inte går ihop. Enligt läroplanen ska man inte bedöma barnet, men det är omöjligt att prata om en annan människa utan att göra någon slags bedömning”.
http://forskolan.se/det-arliga-motet-behover-utvecklas/
4: ”Sen tycker jag att jag som förskollärare ska hålla i samtalen då jag har det pedagogiska ansvarat och vill veta vad som sägs till föräldrarna”.
http://www.familjeliv.se/forum/thread/44841956-forskolelararebarnsk-utvecklingssamtal/2
5: ”Vill föräldrar diskutera sömn, mat osv så får dom antingen ta det i hallen eller så får dom boka in ett annat samtal. Det är inget vi ska ta upp på utvecklingssamtalet längre”.
http://www.familjeliv.se/forum/thread/74505838-utvecklingssamtal-i-forskolan
6:”Utvecklingssamtalet handlar således i stor utsträckning om att bedöma och utvärdera det enskilda barnet, företrädesvis i förhållande till ett idealt och ”normalt förskolebarn” ”. (Simonsson & Markström, 2013, s.4).
7: ”Min dotter är 3 år och 8 månader. (…) Min dotter kan räkna till tio men hon vet inte hur siffrorna ser ut. Jag har märkt att andra barn i hennes ålder eller mindre kan det. Så jag undrar är det förskolans fel eller ska man öva mer hemma?”
42
Bilaga 2: Transkriberingsnyckel
… en märkbar paus.
// annan deltagare instämmer.
# utfyllnadsord som exempelvis: mm, eh, ju. /x:…/ inflikande av en annan deltagare.
-- avbruten mening.
(= text) vår tolkning av ett ord.
43