Fortsatt forskning

Förslag på vidare forskning är att studera och jämföra användandet av Facebook med personer med psykisk ohälsa respektive utan psykisk ohälsa för att se om det skiljer sig något kring tankar och åsikter om Facebooks betydelse och användning. Ett annat sätt att fortsätta forskningen är att intervjua fler personer från varje diagnos för att kunna jämföra personerna med varandra och deras användning av Facebook. Med detta tänker vi att en utökad studie kring diagnoserna kan ge en större bild i hur diagnoserna kan påverka en person i användningen av Facebook, så väl i sina inlägg som att jämföra sig med andra. En utökad studie med fler respondenter går även att göra med en kvantitativ metod för att få ett utökat resultat med fler deltagare. Ett annat förslag på fortsatt forskning är att göra en etnografisk studie på ett boende eller klinik med personer med psykisk ohälsa.

6. Referenslista

1177. (2017). Psykisk ohälsa - diagnoser och besvär.

https://www.1177.se/Skane/Tema/Psykisk-halsa/Diagnoser-och-besvar/ (Hämtad: 2017-04- 03)

Ahrne, Göran & Svensson, Peter (2015). ”Kvalitativa metoder i samhällsvetenskapen”. I Ahrne, Göran & Svensson, Peter (red.). Handbok i kvalitativa metoder. 2., [utök. och aktualiserade] uppl. Stockholm: Liber, ss. 8-16

Ambjörnsson, Fanny (2004). I en klass för sig: genus, klass och sexualitet bland

gymnasietjejer. Diss. Stockholm: Univ., 2004

Baumeister, Roy F. & Leary, Mark R. (1995). The need to belong: Desire for interpersonal attachments as a fundamental human motivation. Psychological Bulletin. Vol. 117, No. 3, pp. 497-529

Bryman, Alan (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. 2., [rev.] uppl. Malmö: Liber Castells, Manuel (2001). Internetgalaxen. Göteborg: Daidalos AB

Dalsgaard, Steffen (2016). The Ethnographic Use of Facebook in Everyday Life.

Anthropological Forum. Vol. 26, No. 1, pp. 96-114, DOI: 10.1080/00664677.2016.1148011

Davidsson, Pamela & Findahl Olle (2016). Svenskarna och internet 2016. Undersökning om

svenskarnas internetvanor. https://www.iis.se/docs/Svenskarna_och_internet_2016.pdf

(Hämtad: 2017-06-05)

Denscombe, Martyn (2009). Forskningshandboken: för småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur

Dijk, Jan van (2012). The network society. 3., [revised] ed. Thousand Oaks, CA: Sage Publications

Ellison, Nicole B., Steinfield, Charles, & Lampe, Cliff (2007). The benefits of Facebook “friends:” social capital and college students’ use of online social network sites. Journal of

Computer-Mediated Communication, 12, 1143–1168. doi:10.1111/j.1083-6101.2007.00367.x.

Engdahl, Oskar & Larsson, Bengt (2011). Sociologiska perspektiv. Grundläggande begrepp

och teorier. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur

Erikson, Erik. H. (1968). Identity: Youth and Crisis. New York: W. W. Norton Eriksson, Rolf (2006). Vad är psykisk ohälsa?.

https://www.suntarbetsliv.se/artiklar/organisatorisk-och-social-arbetsmiljo/vad-ar-psykisk- ohalsa/ (Hämtad: 2017-03-02)

Eriksson-Zetterquist, Ulla & Ahrne, Göran (2015). “Intervjuer”. I Ahrne, Göran & Svensson, Peter (red.). Handbok i kvalitativa metoder. 2., [utök. och aktualiserade] uppl. Stockholm: Liber, ss. 34-54

Facebook 1 (2017). Stats. https://newsroom.fb.com/company-info/ (Hämtad: 2017-04-11) Facebook 2 (2017). Stats. https://newsroom.fb.com/company-info/ (Hämtad: 2017-05-23) Feilitzen, Cecilia von, Findahl, Olle & Dunkels, Elza (2011). Hur farligt är internet?: resultat

från den svenska delen av den europeiska undersökningen EU Kids Online. Göteborg:

Nordicom

Forest, Amanda L, Wood, Joanne V (2012). When Social Networking Is Not Working: Individuals With Low Self-Esteem Recognize but Do Not Reap the Benefits of Self- Disclosure on Facebook. Psychological Science. Vol. 23, No.3, pp. 295-302

Gauntlett, David (2008). Media, gender and identity: an introduction. New ed. London: Routledge

Giddens, Anthony (1999). Modernitet och självidentitet: självet och samhället i den

senmoderna epoken. Göteborg: Daidalos

Gillberg, Christopher, Råstam, Maria & Fernell, Elisabeth (red.) (2015). Barn- och

ungdomspsykiatri. 3., rev. utg. Stockholm: Natur & kultur

Gillberg, Nanna (2014). Uppmärksamhetssamhället. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur

Gripsrud, Jostein (2011). Mediekultur, mediesamhälle. 3., [bearb.] uppl. Göteborg: Daidalos Görman, Ulf (2013). Frågor om behovet av etikprövning för forskningsförberedande arbeten

som utförs av studenter. Lund: Regionala etikprövningsnämnden

Kashani, Rashid, Burwash, Susan & Hamilton, Anita (2010). To be or not to be on Facebook: That is the question. Occupational Therapy Now. Vol. 12, No. 6, pp. 19-22

Kelly, Kristen M. (2001). ”Individual differences in reactions to rejection”. I Leary, Mark R. (Red.). Interpersonal rejection. New York: Oxford University Press, ss. 291-315

Kross, Ethan, Verduyn, Phillipe, Demiralp, Emre, et al. (2013). Facebook use predicts declines in subject well-being in young adults. PLOS ONE, 8, e69841.

doi:10.1371/journal.pone.0069841

Kvale, Steinar (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur

Körner, Svante & Wahlgren, Lars (2015). Statistiska metoder. 3. uppl. Lund: Studentlitteratur Lalander, Philip (2015). ”Observationer och etnografi”. I Ahrne, Göran & Svensson, Peter (red.). Handbok i kvalitativa metoder. 2., [utök. och aktualiserade] uppl. Stockholm: Liber, ss. 93-113

LaRose, Robert, Mastro, Dana, & Eastin, Matthew S. (2001). Understanding Internet usage: A social--cognitive approach to uses and gratifications. Social Science Computer Review, Vol. 19,No. 4, pp. 395--413

Lindwall, Magnus (2011). Självkänsla: bortom populärpsykologi och enkla sanningar. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur

Lukes, Christine A. (2010). Social media. AAOHN Journal. Vol. 58, No. 10, pp. 415-417 Manovich, Lev (2009). The Practice of Everyday (Media) Life: From Mass Consumption to Mass Cultural Production?. Chicago Journals. Vol. 35, No. 2, pp. 319-331

Maslow, Abraham H. (1968). Toward a psychology of being. New York: Van Nostrand Reinhold Company

Maslow, Abraham H. (1987). Motivation and personality. 3. ed. New York: Harper & Row Meng-Hsiang, Hsu, Chun-Ming, Chang, Hsien-Cheng, Lin & Yi-Wan, Lin (2015).

Determinants of continued use of social media: the perspectives of uses and gratifications theory and perceived interactivity. Information Research. Vo. 20, No. 2

Morley, David & Robins, Kevin (1995). Spaces of identity: global media, electronic landscapes

and cultural boundaries. London: Routledge

Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (2016). Nya siffror: Psykisk ohälsa ökar

bland unga. https://www.mucf.se/nya-siffror-psykisk-ohalsa-okar-bland-unga (Hämtad: 2017-

04-22)

Olsson, Tobias (2008). Medievardagen: en introduktion till kvalitativa studier. 1. uppl. Malmö: Gleerup

Pantic, Igor (2014). Online social networking and mental health. Cyperpsychology, behavior,

and social networking. Vol. 17, No. 10, pp. 652-657. DOI: 10.1089/cyber.2014.0070

Peterson, Rachel D, Tantleff-Dunn, Stacey, Bedwell, Jeffrey S. (2006). The effects of exposure to feminist ideology on women’s body image. Department of Psychology, University of central Florida, 3, 237-246

Piscator, Ragnar & Nyström, Maria (2007). Att dra sig tillbaka från omgivningen. En ond cirkel vid svår psykisk ohälsa. Vård i Norden. Vol. 27, No. 83, pp. 31.36

Ross, Craig, Orr, Emily S, Sisic, Mia, Arseneault, Jaime M., Simmering, Mary G & Orr, Robert R. (2009). Personality and motivations associated with Facebook use. Computers in

Human Behavior, Vol. 25, No. 2, pp. 578–586. doi:10.1016/j.chb.2008.12.024

Rubin, Alan M (2009). ”Uses and Gratifications: An Evolving Perspective of Media Effects”. I Nabi, Robin L. & Oliver, Mary Beth (red.). The SAGE handbook of media processes and

Seidel, Erica J, Ethan, Danna & Basch, Corey H (2013). Using social media to connect college students with mental health services. Journals of communication & journalism. Vol. 4, No. 1. DOI:10.4172/2165-7912.1000e150

Socialstyrelsen (2017). Tillståndet och utvecklingen inom hälso- och sjukvård - Lägesrapport

2017. http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2017/2017-3-1 (Hämtad: 2017-04-22)

Statens medieråd (2015). Sociala medier.

http://statensmedierad.se/larommedier/medierdaochnu/socialamediersuppkomstochroll. 379.html (Hämtad: 2017-03-05)

Stets, Jan E. & Burke, Peter J. (2000). Identity Theory and Social Identity Theory. Social

Psychology Quarterly. Vol. 63, No. 3), pp. 224-237

Stronge, Samantha, Osborne, Danny, West-Newman, Tim, Milojev, Petar, Greaves, Lara M, Sibley, Chris G & Wilson, Marc S (2015). The Facebook feedback hypothesis of personality and social belonging. New Zealand Journal of Psychology. Vol. 44, No. 2, pp. 4-13

Strömbäck, Jesper (2014). Makt, medier och samhälle: en introduktion till politisk

kommunikation. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur

Sullivan, John Lawrence (2013). Media audiences: effects, users, institutions, and power. Thousand Oaks, Calif.: SAGE

Svensson, Peter & Ahrne, Göran (2015). ”Att designa ett kvalitativt forskningsprojekt”. I Ahrne, Göran & Svensson, Peter (red.). Handbok i kvalitativa metoder. 2., [utök. och aktualiserade] uppl. Stockholm: Liber, ss. 17-31

Tobin, Stephanie J, Vanman, Eric J, Verreynne, Marnize & Saeri, Alexander K. (2015). Threats to belonging on Facebook: lurking and ostracism. Social Influence. Vol. 10, No. 1, pp. 31-42, DOI: 10.1080/15534510.2014.893924

Valkenburg, Patti M, Jochen, Peter, Schouten, Alexander P. (2006). Friend Networking Sites and Their Relationship to Adolescents' Well-Being and Social Self-Esteem. CyberPsychology

& Behavior. Vol. 9, No. 5, pp. 584-590

Vilhelmsson, Andreas (2011). Från pest och kolera till nutida pandemihot: med en

introduktion till folkhälsovetenskap. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur

Wiik, Jenny (2010). ”Möt mig!”. I Carlsson, Ulla (red.). Barn och unga i den digitala

Bilagor

Intervjuguide

1. Hur gammal är du?

2. Sysselsättning (student, arbetar etc.)

3. Hur gammal var du när du fick din diagnos? 4. Hur skulle du beskriva ditt välmående?

5. Vilken är din uppfattning om samhällets kunskap om psykisk ohälsa? Varför tror du att du ser det så?

6. Vad anser du en psykisk ohälsa är?

7. Om vi säger Facebook, vad tänker du på då? Varför tänker du så tror du? 8. Vad använder du Facebook till?

9. Vilken funktion tycker du att användandet fyller för dig och ditt vardagsliv? 10. Hur ser du på andra personers användande på Facebook?

11. Hur mycket använder du dig av Facebook skulle du säga?

12. Vad ser du som positivt respektive negativt med att använda Facebook och varför tror du att du uppfattar det så?

13. Hur känner du om du av någon anledning inte är inne på Facebook under en period? 14. Vilken är din uppfattning gällande bilden av dig själv på Facebook?

15. Hur skulle du beskriva dig själv som användare av Facebook? Följdfråga: Ser du dig som öppen eller stängd med din psykiska ohälsa på Facebook? Varför tror du att du känner så?

16. Hur viktigt tycker du att det är att få feedback på Facebook?

17. Hur skulle du beskriva hur du mår om du får feedback respektive inte feedback på dina inlägg på Facebook? Beskriv känslan. Varför tror du att du känner så?

18. Vilken feedback brukar du få? Följdfråga: Är det mestadels gillningar eller kommentarer?

19. Om du jämför dig med dina vänner på Facebook, hur skulle du uppfatta dina inlägg i relation med dina vänners inlägg?

20. Hur skulle du beskriva din känsla över vem det är som ger feedback? Följdfråga: Skulle du säga att du mår bättre om det är en nära vän som ger feedback eller föredrar du om det är en person som du inte känner? Varför tror du att det är så?

21. Hur känner du att grupper på Facebook kan fungera för människans, och framförallt ditt, välmående?

22. Söker du hjälp via sociala medier för din psykiska ohälsa? Om ja, hur gör du det? 23. Känner du att du har fått hjälp med din psykiska ohälsa via sociala medier? Om ja, hur

har du känt av det? Om nej, vad tror du att det beror på?

24. Hur upplever du Facebook som kommunikationsverktyg när det gäller psykisk ohälsa? Följdfråga: Använder du dig av sidor och grupper på Facebook som kretsar kring

psykisk ohälsa? Om ja, vilken/vilka? Hur kom du i kontakt med gruppen? Om nej, varför inte?

25. Har du gett tips om någon grupp om psykisk ohälsa på Facebook till någon person med psykisk ohälsa? Om ja, vilken typ av grupp/psykisk ohälsa har det handlat om? 26. Hur viktigt tycker du det är att känna en tillhörighet och gemenskap med andra med

samma eller liknande diagnos som dig själv på Facebook?

27. Vad är viktigast enligt dig, känna en tillhörighet med andra på Facebook eller i verkliga livet? Varför känner du så?

28. Träffar du någon utanför Facebook för att prata om din psykiska ohälsa? Om ja, hur och med vem görs detta? Om nej, varför tror du att du inte gör det?

29. Hur upplever du Facebook som kommunikationsverktyg för att prata om psykisk ohälsa?

30. Har du fått vänner via Facebook genom grupper med ett fokus på psykisk ohälsa? Om ja, hur gick detta till? Om nej, varför inte?

31. Hur skulle du beskriva vikten av att ha vänner på Facebook som också har någon diagnos inom psykisk ohälsa?

Avslutande för intervjun;

32. Hur kan publicerade inlägg av dig på Facebook se ut? (Vi ber respondenten visa oss inlägg som hen har publicerat på sin Facebook, detta görs ifall respondenten är villig att göra det. Detta är med andra ord frivilligt att göra, det kan kännas för privat att visa sina inlägg)

Besöksadress: Kristian IV:s väg 3 Postadress: Box 823, 301 18 Halmstad Telefon: 035-16 71 00

E-mail: registrator@hh.se Felicia Andersson