• No results found

5 Resultat och analys

6.3 Fortsatt forskning

Här presenteras diskussioner som framkom under skrivandet som inte ingick i studiens syfte, men som eventuellt skulle kunna forskas vidare inom.

6.3.1 Användning av dockan som metod

Förskollärarna nämnde metoder som rollspel, rollek, dramatisering samt forumspel. Vad ingen tog upp var användningen av dockor, vilket är en metod inom drama som bland annat Forsberg Ahlcrona (2012) har skrivit en hel bok om. Är det för att de inte använder sig av dockor, eller kan det vara för att de inte tänker på dockor när de

tänker drama? Dockan är både ett vanligt föremål inom förskolor, och dessutom ett möjligt redskap för kommunikation och skapande. Används dockan till sin fulla potential i förskolan, eller går den oanvänd?

6.3.2 Hemvråns betydelse i förskolans verksamhet

Ett område som skulle gå att forska vidare inom är betydelsen av ”hemvrån” i förskolans verksamhet. Har hemvrån ett syfte som överensstämmer med förskolans uppdrag? Utifrån personlig erfarenhet har hemvrån upplevts, beroende på

verksamhet, antingen som en miljö som förstärker könstereotyper eller en miljö som motarbetar dem. Enligt studiens resultat är hemvrån en plats för rollek och

utveckling av empati, men vad behöver en hemvrå innehålla för att skapa

förutsättningar för lärande? Vad skulle konsekvenserna bli om hemvrån togs bort?

6.3.3 Drama i förskollärarutbildningen

Det var bara två som diskuterade sina utbildningars innehåll av ämnet drama, men det var tillräckligt för att få en insikt i att drama inte har fått tillräckligt mycket fokus. Under min utbildning gick vi en obligatorisk kurs för estetiska läroprocesser. Denna kunde senare följas upp med en valbar fördjupningskurs. Dock var de estetiska läroprocesserna uppdelade, så man fick välja mellan att fördjupning i drama och bild eller musik och dans. Är det rätt att placera alla estetiska

läroprocesser i en kurs, eller bör varje estetisk uttrycksform ha en egen kurs inom utbildningen? Skulle det vara värt att förlänga utbildningen för detta?

Referenser

Bryman, Alan. (2018). Samhällsvetenskapliga metoder. (3. uppl.) Stockholm: Liber AB.

Byréus, Katrin. (2010). Du har huvudrollen i ditt liv: om forumspel som pedagogisk

metod för frigörelse och förändring. Stockholm: Liber AB.

Chaviaris, Petros & Kafoussi, Sonia. International Electronic Journal of

Mathematics Education, vol. 5(2), 2010, ss. 91-110.

Tillgängligt på internet: http://www.iejme.com/download/developing-students-collaboration-in-a-mathematics-classroom-through-dramatic-activities.pdf (hämtad 2019-01-17)

Corey, Bethany Lynn. (2013). The Many Forms of Theatre for the Very Young: A

Look into Development Processes. Austin: The University of Texas.

Tillgängligt på internet:

https://repositories.lib.utexas.edu/bitstream/handle/2152/21649/COREY-THESIS-2013.pdf?sequence=1&isAllowed=y (hämtad 2019-01-17)

Denscombe, Martyn. (2018). Forskningshandboken: för småskaliga

forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna. (4. uppl.) Lund: Studentlitteratur

AB.

Eidevald, Christian. (2013). Systematiska analyser för utvärdering och utveckling i

förskolan – Hallå, hur gör man?. Stockholm: Liber AB.

Forsberg Ahlcrona, Mirella. (2012). Förskolans didaktik och dockan som redskap –

kommunikation och skapande i förskolan. Lund: Studentlitteratur AB.

Gupta, Amita. Vygotskian perspectives on using dramatic play to enhance

children´s development and balance creativity with structure in the early childhood classroom. Early Child Development and Care, vol. 179(8), 2009, ss. 1041-1054. Tillgängligt på internet:

https://www-tandfonline-com.proxy.lnu.se/doi/pdf/10.1080/03004430701731654?needAccess=true (hämtad 2019-01-17)

Hui, Anna N.N., Chow, Bonnie W.Y., Chan, Aubrey Y.T., Chui, Barbie H.T. & Sam, C. T. Creativity in Hong Kong Classrooms: Transition from a Seriously Formal Pedagogy to Informally Playful Learning. Education 3- 13, vol. 43(4), 2015, ss. 393-403.

Tillgängligt på internet:

https://www-tandfonline-com.proxy.lnu.se/doi/pdf/10.1080/03004279.2015.1020652?needAccess=true (hämtad 2019-01-17)

Knutsdotter Olofsson, Birgitta. (2003). I lekens värld. (2. uppl.) Stockholm: Liber AB.

Lgr 11. (2018). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet.

Reviderad 2018. Stockholm: Skolverket.

Tillgängligt på internet:

https://www.skolverket.se/sitevision/proxy/publikationer/svid12_5dfee44715d35a5c dfa2899/55935574/wtpub/ws/skolbok/wpubext/trycksak/Blob/pdf3975.pdf?k=3975 (hämtad 2019-01-17)

Lindqvist, Gunilla. The dramatic and narrative patterns of play. European Early

Childhood Education Research Journal, vol. 11(1), 2007, ss. 69-78.

Tillgängligt på internet:

https://www-tandfonline-com.proxy.lnu.se/doi/pdf/10.1080/13502930385209071?needAccess=true (hämtad 2019-01-17)

Lpfö 98. (2018). Läroplan för förskolan Lpfö98. Reviderad 2018. Stockholm: Skolverket. Tillgängligt på internet: https://www.skolverket.se/sitevision/proxy/publikationer/svid12_5dfee44715d35a5c dfa2899/55935574/wtpub/ws/skolbok/wpubext/trycksak/Blob/pdf4001.pdf?k=4001 (hämtad 2019-01-17) Nationalencyklopedin, förskollärare. Tillgängligt på internet: http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/förskollärare (hämtad 2019-01-09) Nationalencyklopedin, lära.

Tillgängligt på internet: http://www.ne.se/uppslagsverk/ordbok/svensk/lära-(2) (hämtad 2019-01-10)

Nationalencyklopedin, metod.

Tillgängligt på internet: http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/enkel/metod (hämtad 2019-01-09)

Pramling Samuelsson, Ingrid, Williams, Pia & Sheridan, Sonja. Stora barngrupper i förskolan relaterat till läroplanens intentioner. Nordic Early Childhood Education

Research Journal, vol. 9(7), 2015, ss. 1–14.

Tillgängligt på internet:

https://journals.hioa.no/index.php/nbf/article/view/1012/1173 (hämtad 2019-01-17) Rasmusson, Viveka & Erberth, Bodil. (2016). Undervisa i pedagogiskt drama. Lund: Studentlitteratur AB.

Skollagen (SFS 2010:800). Stockholm: Utbildningsdepartementet. Tillgängligt på internet:

https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/skollag-2010800_sfs-2010-800 (hämtad 2019-01-17)

Sternudd, Mia Marie F. (2000). Dramapedagogik som demokratisk fostran? Fyra

dramapedagogiska perspektiv – dramapedagogik i fyra läroplaner. Diss. Uppsala

universitet. Uppsala: Acta Universitatis Upsaliensis. Tillgängligt på internet:

http://uu.diva-portal.org/smash/get/diva2:165574/FULLTEXT01.pdf (hämtad 2019-01-17) Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom

humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.

Tillgängligt på internet:

http://www.gu.se/digitalAssets/1268/1268494_forskningsetiska_principer_2002.pdf (hämtad 2019-01-17)

Österlind, Eva, Østern, Anna-Lena & Björk Thorkelsdóttir, Rannveig. Drama and theatre in a Nordic curriculum perspective – a challenged arts subject used as a learning medium in compulsory education. Research in Drama Education: The

Journal of Applied Theatre and Performance, vol. 21(1), 2016, ss.42-56.

Tillgängligt på internet:

https://www-tandfonline-com.proxy.lnu.se/doi/pdf/10.1080/13569783.2015.1126174?needAccess=true (hämtad 2019-01-17)

Related documents