7 Resultat och analys
8.2 Fortsatt forskning
Föreliggande studie har synliggjort barns uppfattningar av samlingens funktion och form genom att barnen själva har fått berätta om sina uppfattningar. Genom studiens gång har fler intressen och funderingar utvecklas som kan vara bidragande till fortsatt forskning. I och med den brist av tidigare forsning som berör barns perspektiv är jag enig om att vidare förlag till fortsatt forskning är ur barns perspektiv, där fler fenomen i förskolan kan studeras. Detta för att lyfta barnens perspektiv eftersom det är en viktig del i förskoleverksamheten där vuxna arbetar för barns bästa.
Ett annat förslag till fortsatt forskning är att se hur ett arbetslag tar hänsyn till studier där barns redovisade uppfattningar av samlingen redogörs genom att förändra och anpassa sitt arbetssätt för att se vilka resultat det hade utfallit i. Detta kan redogöras genom en fortsatt forskning med den här studien som utgångspunkt. De deltagande barnens pedagoger skulle ta hänsyn till barnens uppfattningar om samlingen för att därefter anpassa sitt förhållningssätt under samlingen.
Samlingssituationerna skulle därefter observeras, samt göra nya intervjuer med samma grupp av barn för att se om det skett en förändring. Detta handlar om betydligt mer tid för att studera kring ett ämne och kan inte förknippas med en period på 15 veckor som den här studien har utformats på. Men att se att den
forskning som görs ur barns perspektiv faktiskt tas hänsyn till av pedagoger som arbetar inom förskoleverksamheten och se vilka didaktiska implikationer det skulle ge. Forskning som görs utifrån ett barnperspektiv och undersöker pedagogers förhållningsätt och ställningstagande tror jag är lättare att relatera till sitt handlande eftersom det ligger nära sitt egna perspektiv. Men att försöka nå barns perspektiv tror jag är betydligt mer utvecklande. Både för barnen och för sitt egna
9 Referenser
Arnér, E. & Tellgren, B. (2006). Barns syn på vuxna: att komma nära barns perspektiv. Lund: Studentlitteratur.
Arnér, E. (2009). Barns inflytande i förskolan: En fråga om demokrati (1. uppl. ed.). Lund: Studentlitteratur.
Ahrne, G. & Svensson, P. (2015). Handbok i kvalitativa metoder. Stockholm: Liber Bae, B. (2005). Å se barn som subjekt - noen konsekvenser for pedagogisk arbeid i barnehage. Oslo, Barne - og familiedepartementet.
Bengtsson, K. och Hägglund, S. (2014). Barns samtal som kunskapskälla. I Annica, Hjalmarsson, Maria & Franzén, Karin (red.). Förskollärarens metod och
vetenskapsteori. 1. uppl. Stockholm: Liber .
Bryman, A. (2018). Samhällsvetenskapliga metoder (3. uppl.). Stockholm: Liber. Dahlgren ,G. & Olsson L-E. (1985). Läsning i barnperspektiv. Göteborg : Acta Universitatis Gothoburgensis
Dahlberg, G., Moss, P. & Pence, A. (1999) Från kvalitet till meningsskapande: Postmoderna perspektiv – exempel i förskolan. Stockholm: Liber.
Davidsson, B (2000). Samlingen - en symbol för integration mellan förskola och grundskola. Borås: Högskolan i Borås, Inst. för pedagogik
Denscombe, M. (2018). Forskningshandboken: för småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna. 4., uppl. Lund: Studentlitteratur.
Dolk, K. (2013). Bångstyriga barn: makt, normer och delaktighet i förskolan. Diss. Stockholm: Stockholms universitet, 2013. Stockholm.
Doverborg, E., & Pramling Samuelsson, I. (2012) Att förstå barns tankar: kommunikationens betydelse. Stockholm: Liber
Emilson, A. (2008). Det önskvärda barnet. Fostran uttryckt i vardagliga kommunikationshandlingar mellan lärare och barn i förskolan.
Doktorsavhandling, ACTA Universitatis Gothoburgensis, 268. Göteborg: Göteborgs universitet.
Eide, B., Os, E. & Pramling Samuelsson, I. (2012). Små barns medvirking i samlingsstunder. Nordisk Barnehageforskning
Ehn, B. (1983). Ska vi leka tiger?: daghemsliv ur kulturell synvinkel. (1. uppl.) Lund: Liber Förlag
Engdahl, I., & Ärlemalm-Hagsér, E. (red) (2015). Att bli förskollärare. Mångfacetterad komplexitet.
Ekström, K. (2007). Förskolans pedagogiska praktik: ett verksamhetsperspektiv. Diss. Umeå: Umeå universitet Tillgänglig på Internet:
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-992
Halldén, G. (2003). Barnperspektiv som ideologiskt eller som metodologiskt begrepp. Pedagogisk Forskning i Sverige
Haglund, B. (2004). Traditioner i möte: en kvalitativ studie av fritidspedagogers arbete med samling i skolan. Gothenburg studies in educational sciences / Acta Universitatis Gothoburgensis, ISSN 0436-1121 ; nr 224
Heikkilä, M. (2006). Kommunikativa resurser för lärande: barns gester, blickar och tal i tre skolmiljöer. Diss. Uppsala : Uppsala universitet, 2006. Uppsala
Johannesen, N. & Sandvik, N. (2009). Små barns delaktighet och inflytande. Stockholm: Liber.
Johansson, E. & Pramling Samuelsson, I. (red.) (2003). Förskolan: barns första skola!. Lund: Studentlitteratur.
Larsson, S. (1986). Kvalitativ analys [Elektronisk resurs]: exemplet fenomenografi. Lund: Studentlitteratur Tillgänglig på Internet:
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-32578
Leach, T, & Lewis, E. (2013). Children’s experiences during circle-time: a call for research-informed debate. Pastoral Care in Education,
Markström, A-M. (2005). Förskolan som normaliseringspraktik: en etnografisk studie. Diss. Linköping: Linköpings universitet, Tillgänglig på Internet:
http://liu.divaportal.org/smash/get/diva2:223570/FULLTEXT01
Marton, F. & Booth, S. (2000): Om lärande. Lund: Studentlitteratur
Morsing Berglund, B. (1994). Förskolans program för sexåringar. Diss. Lund Nationalencyklopedin. (2019).
https://www-ne-se.proxy.lnu.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/kultur hämtad: [2020-01-9] Olofsson, B. (2010). Meningsfull samling i förskolan. Stockholm: Lärarförbundets förlag
Rosenqvist, M. (2000). Undervisning i förskolan? en studie av förskollärarstuderandes föreställningar. Diss. Stockholm: Univ.
Rubinstein Reich, L. (1996). Samling i förskolan. Lund: Studentlitteratur
Sandels, S, & Moberg, M. (1945). Barnträdgården: En handbok. Stockholm: Natur och kultur.
Simeonsdotter Svensson, A. (2009). Den pedagogiska samlingen i förskoleklassen: barns olika sätt att erfara och hantera svårigheter. Dissertation, Göteborg,
Göteborgs universitet 2009. Göteborg.
Skolverket. Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=4001
Specialpedagogiska skolmyndigheten (2016). Begreppslista. Hämtad 2019-12-16 från:
https://www.spsm.se/stodmaterial-forskola/start--- stodmaterialforskola/introduktion/ordlista/?fbclid=IwAR2m5k_4IT-vGHv7kTKN9m-DRXS6ZUsVYKnzumLVjLY0mveREqKrqopi_M
Svenning, B. (2011). Vad berättas om mig? barns rättigheter och möjligheter till inflytande i förskolans dokumentation. Lund: Studentlitteratur.
Säljö, R. (2000). Lärande i praktiken ett sociokulturellt perspektiv. Stockholm: Norstedts akademiska förlag.
Säljö, R. (2014). Lärande i praktiken: Ett sociokulturellt perspektiv. Lund: Studentlitteratur.
Vargo, K. K, Heal A. N, Epperley, K & Kooistra, E (2014). The Effects of a Multiple Schedule Plus Rules on Hand Raising During Circle Time in Preschool Classrooms. Journal of Behavioral Education, 23(3), 326-343 https://www-jstor-org.proxy.mau.se/stable/43551291
Walch, J. (1987). Förskolan - demokratins vagga? samling, pedagogisk
strukturering och administrativ planering i förskolearbetet. Lund: Studentlitteratur. Williams, P., Sheridan, S. & Pramling Samuelsson, I (2000). Barns samlärande: en forskningsöversikt. Stockholm: Statens skolverk Tillgänglig på Internet:
Bilaga 1