Fortsatt forskning

Under studiens gång har många frågor väckts om förskollärares och barns lek. En av dessa är hur förskollärares deltagande och miljöns utformning påverkar barns lek. I vår studie har vi endast berört hur miljöns utformning påverkar leken. Studien har

ägnat sig mer åt hur förskollärarnas deltagande kan påverka barnens lek både negativt och positivt utifrån ett genusperspektiv. I början ansåg vi att det var svårt att hitta tidigare forskning kring ämnet förskollärarens roll i pojkars respektive flickors lek i Sverige. Vi fann forskning om genusperspektivet och jämställdhet i förskolan men hur det utspelar sig i leken hittade vi inget om. Vi fick dela upp vår sökning, samt söka tidigare forskning i andra länder för att hitta något inom ämnet. Vi hoppas att det kan finnas mer forskning om ämnet inom några år då lek nu står framskrivet i den nya reviderade Läroplanen för förskolan (Skolverket, 2018), samt att jämställdhet är ett viktigt ämne i Sverige.

Förslag till fortsatt forskning kan vara hur miljöns utformning, vilken typ av material och materialets tillgänglighet kan vara avgörande för barns lek. Det kan även forskas om vilket material som lockar förskollärare till deltagande i leken och vilka miljöer förskollärarna helst vistas i.

9 Referenslista

Allwood, C. & Erikson, M. (2019). Grundläggande vetenskapsteori för psykologi och andra beteendevetenskaper (2:a uppl.). Lund: Studentlitteratur AB.

Altun, Z.D. (2018). Early Childhood Pre-Service Teachers' Perspectives on Play and Teachers' Role. International Education Studies, 11(8), 91-97. DOI:

10.5539/ies.v11n8p91

Björklid, P., & Fischbein, S. (2012). Det pedagogiska samspelet. Lund: studentlitteratur AB.

Denscombe, M. (2018). Forskningshandboken: För småsakliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna (4:e uppl.). Lund: Studentlitteratur AB.

Eidevald, C. (2009). Det finns inga tjejbestämmare Att förstå kön som position i förskolans vardagsrutiner och lek. (Doktorsavhandling, Högskolan för lärande och kommunikation, Jönköping). Tillgänglig på Internet:

http://hj.diva-portal.org/smash/get/diva2:158528/FULLTEXT01.pdf

Ellneby, Y. (2019). Den livsviktiga leken. Stockholm: Natur och kultur.

Emilson, A., Folkesson, A-M. & Lindborg Moqvist, I. (2016). Gender Beliefs and Embedded Gendered Values in Preschool. International Journal of Early

Childhood, 48(2), DOI:10.1007/s13158-016-0162-4

Fangen, K. (2011). Deltagande observation. Malmö: Liber AB.

Fejes, A., & Thornberg, R. (Red.). (2019). Handbok i kvalitativ analys. Stockholm: Liber AB.

Gansen, Heidi M. (2017) Reproducing (and Disrupting) Heteronormativity: Gendered Sexual Socialization in Preschool Classrooms. Sociology of Education, 90(3), 255-272. DOI:10.1177/0038040717720981

Heikkilä, M. (2015). Lärande och jämställdhet i förskola och skola. Stockholm: Liber AB.

Helén, E. & T Granholm, M. (2010). På genusäventyr: Metod för drama och genus i förskolan. Stockholm: Natur & kultur.

Hwang, P. & Nilsson, B. (2016). Utvecklingspsykologi. Stockholm: Natur & kultur. Knutsdotter Olofsson, B. (2016). Vad lär barn när de leker?. I Jensen, M. &

Harvard, Å. (Red). Leka för att lära- Utveckling, kognition och kultur. Lund: Studentlitteratur AB.

Kylén, J-A. (2004). Att få svar: intervju, enkät, observation. Stockholm: Bonnier Utbildning AB.

Lindqvist, G. (2009). Lekens möjligheter- om skapande lekpedagogik i förskola och skola. Lund: Studentlitteratur AB.

Lynch, M. (2015). Guys and Dolls: A Qualitative Study of Teachers' Views of Gendered Play in Kindergarten. Early Child Development and Care, 185(5), 679-693. DOI:10.1080/03004430.2014.950260

Månsson, A. (2000). Möten som formar- Interaktionsmönster på förskola mellan pedagoger och de yngsta barnen i ett genusperspektiv. (Doktorsavhandling, School of Education, Malmö University) Tillgänglig på Internet:

http://muep.mau.se/bitstream/2043/7939/1/AM-avhandl.pdf Nationalencyklopedin. (2020). Hämtad från

http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/

Olofsson, B. (2007). Modiga prinsessor och ömsinta killar- genusmedveten pedagogik i praktiken. Malmö: Elanders Berlings.

Pramling Samuelsson, I., & Asplund Carlsson, M. (2014). Det lekande lärande barnet - i en utvecklingspedagogisk teori. Stockholm: Liber AB.

Pyle, A. & Danniels, E. (2017). A Continuum of Play-Based Learning: The Role of the Teacher in Play-Based Pedagogy and the Fear of Hijacking Play. Early

Education and Development, 28(3), 274-289. DOI: 10.1080/10409289.2016.1220771

Sandberg, A. & Pramling Samuelsson, I. (2005). An Interview Study of Gender Difference in Preschool Teachers' Attitudes Toward Children's Play. Early Childhood Education Journal, 32(5), 297-305. DOI:10.1007/s10643-005-4400-x Samuelsson, I.P. & Johansson, E. Why Do Children Involve Teachers in Their Play and Learning? European Early Childhood Education Research Journal, 17(1), 77-94. Hämtad från

https://search.proquest.com/eric/docview/61890635/137C33C4AF47484CPQ/20?ac countid=14827

SFS 2010:800. Skollagen. Stockholm: Utbildningsdepartementet.

Singer, E., Nederend, M., Penninx, L., Tajik, M., & Boom, J. (2014). The teacher's role in supporting young children's level of play engagement. Early Child

Development and Care, 184(8), 1233-1249. DOI: 10.1080/03004430.2013.862530 Skolverket. (2018). Läroplan för förskolan. Mölnlycke: Elanders Sverige AB Säljö, R. (2014). Lärande i praktiken- ett sociokulturellt perspektiv. Lund: Studentlitteratur AB.

Vetenskapsrådet. (2017). God forskningsed. Stockholm: Vetenskapsrådet

https://www.vr.se/download/18.2412c5311624176023d25b05/1555332112063/God -forskningssed_VR_2017.pdf

Ärlemalm-Hagsér, E. (2010). Gender Choreography and Micro-Structures--Early Childhood Professionals' Understanding of Gender Roles and Gender Patterns in Outdoor Play and Learning. European Early Childhood Education Research Journal, 18(4). 515-525. DOI:10.1080/1350293X.2010.525951

Ärlemalm-Hagsér, E. & Engdahl, I. (Red.). (2016). Att bli förskollärare: mångfacetterad komplexitet (s. 101-102). Stockholm: Liber AB.

Öhman, M. (2014). Hissad och dissad: om relationsarbete i förskolan. Stockholm: Liber AB.

Øksnes, M. (2011). Lekens flertydighet - om barns lek i en institutionaliserad barndom. Stockholm: Liber AB.

Bilaga 1

Missivbrev

Hej! Vi är två studenter från förskollärarprogrammet vid Linneuniversitetet som nu är inne på vår sista termin och därmed i full gång med vårt självständiga arbete. Vårt valda ämne är Förskollärarens roll i barns lek.

Syftet med studien är att bidra med kunskap kring hur pedagoger tar sig in i leken och vilka lekar som erbjuds.

Vi har fördjupat oss i forskning kring det valda ämnet, men har också för avsikt att ta hjälp av verksamma förskollärare genom observationer och intervjuer. Vi vill därmed observera och intervjua dig, som har kunskap, erfarenhet och utbildning som förskollärare till vårt arbete. Vi vill rikta in oss på en barngrupp där barnen är mellan 3-5 år. Intervjun kommer bestå av ca 15 frågor och vi hoppas att en givande diskussion kommer uppstå. Observationen kommer vara runt 60 minuter och

intervjun tar mellan 30-45 minuter. Vi vill gärna observera innan vi intervjuar och vi hoppas att vi kan göra allt på en dag om det går bra för er.

Vid observationen och intervjun kommer vi ta hänsyn till Vetenskapsrådets

forskningsetiska principer. Det innebär att deltagandet är frivilligt och ni får när som avbryta observationen och intervjun och därmed ert deltagande i studien. Vi

kommer behandla all insamlad data konfidentiellt och resultatet kommer enbart användas i forskningsändamål.

Vi har ett önskemål om att besöka er v.48 och v.49. Är det någon dag som passar er, maila gärna.

Om ni har frågor är ni välkomna att kontakta oss eller vår handledare för mer information.

Hoppas vi ses!

Med vänliga hälsningar,

Elina Arvidsson ea223ew@student.lnu.se Hilda Svensson hs222ve@student.lnu.se Handledare: Åsa Bornefjäll

Bilaga 2

Bilaga 3

Intervjufrågor

1. På vilka sätt tycker du att förskollärare ska vara engagerade i leken? 2. Vilken är din, anser du, främsta uppgift som förskollärare när det kommer

till barns lek?

3. Tycker du att det förekommer mycket lek tillsammans med barnen på förskolan?

4. Om ja, Vilka lekar förekommer med de respektive könen? 5. Om nej, Varför inte tror du?

6. Hur ser du på bemötandet av flickor – pojkar (lika/olika)? 7. Hur ser du på pojkars respektive flickors lek? (är den lika/olika)

8. Hur upplever du att barnen uttrycker om de är pojkar eller flickor? (på vilka sätt?)

9. Tycker du det är någon skillnad i ditt förhållningssätt, ditt bemötande av flickorna respektive pojkarna, i leken på förskolan?

10. Om du svarar ja – i så fall på vilket sätt, eventuellt exemplifiera. 11. På vilka sätt kan du som lärare hjälpa pojkar in i leken?

12. På vilka sätt kan du som lärare hjälpa flickor in i leken? 13. Vid inskolning; hur intresserar du pojkar respektive flickor in i

verksamheten? (material, lekar etc.)

14. Hur tycker du att det ser ut rent uppdelningsmässigt med pojkar som leker med pojkar och flickor som leker med flickor och de som leker blandat? Alltså leker mest pojkar med pojkar respektive flickor med flickor eller är det blandat.

15. Krävs det olika strategier i förskollärares bemötande av de olika könen i leken?- i så fall vilka?

Bilaga 4

Samtyckesblankett för att delta i

Förskollärarens roll i pojkars respektive