Från början var min tanke att studera innehållet i intensivinsatser i matematik men då det var svårt att hitta någon som arbetade med det ändrade jag min studie något. Förhoppningsvis kommer intensivundervisning i matematik bli vanligare och därmed möjlig att studera närmare även i svenska skolor. Framför allt hoppas jag att vi hittar effektivare sätt att undervisa i matematik.
Då forskning kring specialundervisning i svenska har kommit längre än vad den gjort inom matematik vore det intressant att undersöka vilka framgångsfaktorer i den forskningen som skulle kunna gå att överföra på matematiken.
Andra intressanta studier skulle kunna vara att jämföra skillnader och likheter mellan specialundervisning och klassundervisning. Vad gör vi lika som kanske endast bör ske i klassrummet och vad är mer lämpat för just enskild undervisning eller i liten grupp. Kan erfarenheter från en-till-en undervisning översättas till arbetet i klassrummet?
Undersökning av vilket innehåll som går lika bra i liten grupp som i enskild undervisning skulle också kunna vara av intresse. Kan en-till-två eller tre bli nästan lika effektiva som en- till-en undervisnin
Referenser
Alexandersson, M. (1994). Metod och medvetande. Avhandling. Göteborg: Acta Universitatis Gothoburgenesis.
Black, P. & Williams, D. (1998). Inside the black box: Rasing standards through classroom assessment. Phi Delta Kappan.
Bryman, A. (2002). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber.
Butterworth, B. & Yeo, D. (2010). Dyskalkyli. Att hjälpa elever med specifika matematiksvårigheter. Stockholm: Natur & Kultur.
Combs, A.W. (1969). Florida Studies in the helping professions. Gainesville: University of Florida Press.
DCSF, Department for children, schools and families (2010). Evaluation of the Making Good Progress Pilot. Research Report DCSF – RR184. London: Pricewaterhouse Coopers LLP.
Dowker, A.D. (2001). Numeracy recovery: a pilot scheme for early intervention with young children with numeracy difficulties. Support for Learning, 16 (1), 6-10.
Dowker, A.D. (2005). Individual differences in aritmetic: implications for psychology neuroscience and education. Hove: Psychology Press.
Emanuelsson, I., Persson, B. & Rosenqvist, J. (2001). Forskning inom det specialpedagogiska området- en kunskapsöversikt. (Skolverkets monografiserie) Stockholm: Liber distribution.
Forness , S. R. (2001). Specialeducation and related services. What have we learned from meta-analyses? Exceptionality, 9 (4)sid. 185-197.
Fuchs, L. S., Fuchs, D., Caddick, C., Hollenbeck, K.N. & Hamlett, C. L. (2008). Effects of small-group tutoring with and without validated classroom instruction on at-risk students´math problem solving: are two tiers of prevention better than one? Journal of Educational Psychology, 100 (3), 491-509.
Greenes, C., Ginsburg, H. & Balfanz, R. (2004). Big math for little kids. Early Childhood Research Quarterly, 19 (1), 159-166.
Griffin, S. (2004). Number worlds: Aresearch-based mathematics program for young children. I Douglas H. Clements & Julie Sarama (red), Engaging young children in mathematics. London: Lawrence Erlbaum.
Griffin, S. (2007). Early intervention for children at risk of developing mathematical learning disabilities. I Daniel, B. Berch & Michèle M.M. Mazzocco (red), Why is math so hard for some children? Baltimore: Paul H. Brookes Publishing.
Groth, D. (2007). Uppfattningar om specialpedagogiska insatser – aspekter ur elevers och lärares perspektiv. Avhandling. Luleå: Luleå tekniska universitet, Instutionen för utbildningsvetenskap.
Gustavsson, L. (2008). Att bli bättre lärare. Hur undervisningsinnehållets behandling blir till samtalsämne lärare emellan. Avhandling. Kristianstad: Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärarutbildning.
Jenner, H. (2004). Motivation och motivationsarbete i skola och behandling. Myndigheten för skolutveckling. Forskning i fokus, nr 19. Stockholm: Liber Distribution.
Kvale, S. & Brinkmann, S.(2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund:
Studentlitteratur.
Larsson, S. (1986). Kvalitativ analys – exemplet fenomenografi. Lund: Studentlitteratur.
Lundberg, I. & Sterner, G. (2009). Dyskalkyli – finns det? Göteborg: NCM.
Löwing, M. & Kilborn, W. (2002). Baskunskaper i matematik för skola, hem och samhälle.
Lund: Studentlitteratur.
Magne, O. (1998). Att lyckas med matematiken i grundskolan. Lund: Studentlitteratur.
Mathlines [spel]. Tillgänglig på Internet: http://www.primarygames.com/math/mathlines/
[Hämtad 100525].
Mathrecovery. [Hemsida] Tillgänglig på Internet[100313]: http://www.mathrecovery.com . McIntosh, A. (2008). Förstå och använda tal – en handbok. NCM, Göteborgs universitet.
Nordenbo, S.E., Søgaard Larsen, M., Tiftikçi, N., Wendt, R.E., Østergaard, S. (2008).
Teacher competences and pupil achievement in pre-school and school. A systematic review carried out for The Ministry of Education and Research, Oslo. In: Evidence base. Copenhagen: Danish Clearinghouse for Educational Research, School of Education, University of Aarhus.
Patel, R. & Davidson, B. (2002). Forskningsmetodikens grunder. Att planera, genomföra och rapportera en undersökning. Lund: Studentlitteratur.
Persson, B. (2007). Elevers olikheter och specialpedagogisk kunskap. Stockholm: Liber AB.
Phillips, D. C. & Soltis, J. F. (1998). Perspectives on Learning. New York: Teachers College Press, Columbia University.
Rökenes, O. H. & Hansen, P.-H. (2007). Bära eller brista - Kommunikation och relationer i arbetet med människor. Malmö: Gleerups.
Seidel, T., & Shavelson, R. J. (2007). Teaching effectiveness research in the past decade: The role of teory and research design in disentangling meta-analysis results. Reviewof Educational research, 77 (4), 454-499.
Sjöberg, G. (2006). Om det inte är dyskalkyli – vad är det då? En multimetodstudie av eleven i matematikproblem ur ett longitudinellt perspektiv (Doktorsavhandling). Umeå universitet.
SFS 1985:1100. Skollagen. Stockholm: Allmänna förlaget. Tillgänglig på Internet:
http://www.riksdagen.se/webbnav/index.aspx?nid=3911&bet=1985:1100 [Hämtad 100522].
SFS 1994: 1194. Grundskoleförordning. Stockholm: Fritzes. Tillgänglig på Internet:
http://www.riksdagen.se/webbnav/index.aspx?nid=3911&bet=1994:1194 [Hämtad 100522].
Skolverket (2002). Ekonomiska resursers betydelse för pedagogiska resultat: en kunskapsöversikt. Stockholm: Skolverket.
Skolverket (2003). Lusten att lära - med fokus på matematik. Rapport nr 221. Stockholm:
Skolverket.
Skolverket ( 2006). Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet, Lpo94. Stockholm: Fritzes.
Skolverket (2008). Kursplan med kommentarer till mål som eleverna lägst ska ha uppnått i slutet av det tredje skolåret i ämnena matematik, svenska och svenska som andra språk. Stockholm: Skolverket.
Skolverket (2009a). Allmänna råd och kommentarer. För arbete med åtgärdsprogram.
Stockholm: Fritzes.
Skolverket (2009b). Analysschema i matematik. För åren före årskurs 6. Stockholm:
Skolverket.
Skolverket (2010). FAQ, frågor och svar. Statsbidrag för basfärdigheterna läsa, skriva och räkna (Förordning 2008:754). Tillgänglig på Internet:
http://www.skolverket.se/content/1/c6/01/23/37/FAQ 100107.pdf [Hämtad 100313].
Torgesen, J. (2001). The Theory and practice of intervention: Comparing outcomes from prevention and remediation studies. I A. Fawcett (red.). Dyslexia – Theory and good practice (s. 185-202). London: Whurr publishers.
Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-sammhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet www.vr.se.
Wasik, B.A. & Slavin, R.E. (1993). Preventing early reading failure with one-to-one tutoring:
A review of five programs. Reading research Quarterly, 28 (2), 179-200.
Bilagor
Bilaga A Intervjuguide
Bilaga B Missiv brev till föräldrar
Bilaga A
Intervjuguide
Ingångsfrågorna (skrivna med versaler) skall leda in på ett nytt fenomen och är alltid lika för alla intervjuerna.
Avsikten är att utifrån intervjufrågorna föra ett samtal. Övriga frågor ställs om de behövs för att förtydliga.
Möjlighet finns att ändra frågorna, lägga till, ta bort och ändra ordningsföljd för att följa upp det som berättas.
Larsson (1986) menar att ”... konstruktion av en intervjufråga på allvar kan påbörjas när någon har svarat på en fråga; först när man vet hur någon svarar, kan man nämligen förstå hur frågan tolkades av den som
intervjuades och först då kan man formulera om frågan så att man ökar sannolikheten för att få fram ett svar på den frågan som intervjuaren avsett att få svar på.” (s.27)
Inledning
Hur länge har du arbetat i skola? (Som lärare? Som specialpedagog?) Vad har du för utbildning? (examensår?)
Vad har du för utbildning/fortbildning i matematik?
Vilka åldersgrupper arbetar du med?
Hur många är ni som ansvarar för specialundervisningen på skolan?
Hur delar ni upp arbetet?
Frågor kring pedagogens specialundervisning enskilt eller i mindre grupp (främst åk 1-3)
VILKET INNEHÅLL BEHANDLAS I DIN SPECIALUNDERVISNING I MATEMATIK?
Hur går ni tillväga för att bestämma vilka barn som behöver extra stöd i matematik? Hur hittar ni eleverna? Hur har ni kommit fram till det? (Handlingsplan)
Vilka resurser finns på skolan för matematiksvårigheter?
Vad kan vara orsakerna till elevens svårigheter?
Vilka områden brukar eleverna ha svårt för i matematik? Åk 1-3?
Vilken matematik brukar du som speciallärare få undervisa i?
VILKA MÅL FÖRVÄNTAR DU DIG ATT ELEVEN SKALL NÅ MED DIN SPECIALUNDERVISNING I MATEMATIK?
Vad förväntas eleven få ut av insatsen? Vilka är målen med undervisningen?
Finns det andra mål i undervisningen som inte är specifika för matematikområdet?
Finns det mål som behöver nås för att underlätta inlärningen av matematik?
Finns det mål som du gör utan att egentligen tänka på att du sätter de målen?
Hur medvetna är eleverna om målen? Varför tror du det?
Hur vet du att eleven har uppnått målen?
Hur sker samarbetet med klassläraren? Finns det något som du skulle vilja ändra på där?
Hur ser de lokala kursplanerna ut för åk 1-3?
Finns åtgärdsprogram/ IUP upprättade? (bra om jag kan få ex på främst mål och metoder) HUR UTFORMAR DU SPECIALUNDERVISNINGEN I MATEMATIK?
Kan du beskriva (så detaljerat som möjligt) hur du arbetar med eleven kring matematiken?
Hur utformar och lägger du upp undervisningen? (planering, dokumentation?) Hur vet du vad du skall börja arbeta med?
Vad använder du för material?
Hur ofta och länge brukar ni arbeta med samma matematiska innehåll? (repetition?) Hur motiverar du eleverna?
Hur arbetar du med elevens självkänsla?
Hur delaktig är eleven i planeringen?
Finns det något som du skulle vilja förändra? Varför? Är det möjligt? Varför/varför inte?
För- och nackdelar med att arbeta en-till-en?
Skillnader/ likheter med att arbeta med svenska?
Bilaga B
Jag heter Ann Haume och utbildar mig till speciallärare vid Linnéuniversitetet i Växjö. I mitt examensarbete skall jag skriva om hur specialundervisning i matematik kan se ut för elever i åk 1-3. För att få underlag till uppsatsen kommer jag att intervjua speciallärare och specialpedagoger som undervisar elever i matematik. Fokus kommer att ligga på innehållet i undervisningen och de åtgärder som sätts in för eleven.
Jag kommer även att vara med på någon av dessa lektioner. Om Ni inte vill att jag är med då Ert barn undervisas av speciallärare är jag tacksam om ni hör av Er till mig, X, eller elevens klasslärare senast den 2 april. Observationen är helt frivillig och eleven kan när som helst säga till om han/hon inte vill att jag ska fortsätta att vara med under lektionen. Eleven kommer inte att nämnas vid namn i uppsatsen. När uppsatsen är färdig kommer den att finnas tillgänglig att läsa på Diva på Internet.
Jag ser väldigt mycket fram emot dessa lektioner och hoppas att undersökningen skall hjälpa mig och andra speciallärare att hitta bra sätt att undervisa elever som behöver extra stöd i matematik.
Handledare är universitetsadjunkt Helena Roos vid Linnéuniversitetet Växjö, Mail: helena.roos@lnu.se
351 95 Växjö / 391 82 Kalmar Tel 0772-28 80 00
dfm@lnu.se Lnu.se