I denna studie har jag endast tagit del av speciallärares och klasslärares syn på och erfarenheter av samundervisning. Det skulle därför vara intressant att i vidare forskning utgå från elevernas perspektiv och undersöka hur de upplever samundervisning. Det skulle också vara intressant att jämföra olika samundervisningsformer för att se om någon samundervisningsform är mer gynnsam än någon annan med tanke på elevernas skolresultat och sociala välmående. Som jag tidigare beskrivit pekar även Sundqvist och Lönnqvist (2016) på behovet av fler nordiska studier gällande samundervisning.
Referenslista
Asp-Onsjö, Lisa. (2014). Specialpedagogik i en skola för alla: att arbeta med elever. I Lundgren, Ulf P., Säljö, Roger & Liberg, Caroline. (2014). Lärande, skola, bildning: grundbok för lärare, 3 utg.
edn, Natur & kultur, Stockholm.
Backman, Jarl. (2016). Rapporter och uppsatser. Lund: Studentlitteratur.
Berhanu, Girma. & Gustafsson, Bertil. (2015). Delaktighet och jämlikhet för elever med funktionshinder. I Ahlberg, Ann (red.). Specialpedagogisk forskning. En mångfasetterad utmaning.
Lund: Studentlitteratur.
Bladini, Ulla-Britt. (1990). Från hjälpskolelärare till förändringsagent: Svensk speciallärarutbildning 1921-1981 relaterad till specialundervisningens utveckling och förändringar i speciallärarens yrkesgrupper.
Göteborg: Acta Universitatis Gothoburgensis.
Brown, Nancy. B., Howerter, Catherien. S. & Morgan, Joseph. J. (2013). Tools and Strategies for Making Co-teaching Work. Intervention in School and Clinic, vol. 49, no. 2, pp. 84-91.
Bryman, Alan. (2016). Samhällsvetenskapliga metoder. uppl.2: Malmö: Liber.
Cherryholmes, Cleo. (1999). Reading pragmatism. New York: Teachers College Press.
Cherryholmes, Cleo. (1988). Power and criticism: Poststructural investigations in education. New York:
Teachers College P.
Denscombe, Martyn. (2016) Forskningshandboken: för småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna 3. uppl.: Lund: Studentlitteratur.
Elwér, Åsa. (2014). Early predictors of reading comprehension difficulties. Utbildningsvetenskap.
Pedagogik och didaktik, Linköpings universitet & Institutionen för beteendevetenskap och lärande.
Fejes, Andreas. & Thornberg, Robert. (2015). Handbok i kvalitativ analys. Stockholm: Liber.
Fouganthine, A. (2012). Dyslexi genom livet: Ett utvecklingsperspektiv på läs- och skrivsvårigheter.
Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, & Specialpedagogiska institutionen.
Friend, Marilyn., Cook, Lyanne., Hurley-Chamberlain, DeAnna. & Shamberger, Cynthia. (2010).
Co-Teaching: An Illustration of the Complexity of Collaboration in Special Education. Journal of Educational and Psychological Consultation, vol. 20, no. 1, 9-27.
Fälth, Linda. & Svensson, Idor. (2015). An app as ‘reading glasses’ – a study of the interaction between individual and assistive technology for students with a dyslexicprofile. International Journal of Teachnig and Education, 3(1), 1. Institutionen för psykologi (PSY), Fakulteten för samhällsvetenskap (FSV), Linnéuniversitetet, Institutionen för pedagogik (PED) & Fakulteten för Hälso- och livsvetenskap (FHL).
Giota, Joanna. & Emanuelsson, Ingmar. (2011). Specialpedagogiskt stöd, till vem och hur? Rektorers hantering av policyfrågor kring stödet i kommunala och fristående skolor. Göteborg: Institutionen för pedagogik och specialpedagogik, Göteborgs universitet.
Gustavsson, Katarina. & Hjörne, Eva. (2015). Friskolan som en frizon för elever i behov av särskilt stöd? Inkludering, olikhet och specialpedagogik för alla. Ingår i: Pedagogisk forskning i Sverige, ISSN 1401-6788, E-ISSN 2001-3345, Vol. 20, nr 3-4, 273-292.
Hang, Qi. & Rabren, Karen. (2009). An examination of co-teaching: Perspektives and Efficact Indicators. Remedial and special Education, 30(5), 259-268.
Jakobsson, Inga-Lill. & Nilsson, Inger. (2016). Specialpedagogik och funktionshinder. Att möta barn och unga med funktionsnedsättningar i en utvecklande lärmiljö. Stockholm: Natur & Kultur.
Jederlund, Ulf. & Aneer, Lillemor. (2017). Lärares samarbete. Skolverket lärportalen:
Specialpedagoglyftet, Inkludering och skolans praktik. Hämtad från:
https://larportalen.skolverket.se/#/modul/4specialpedagogik/Grundskola/101_
Inkludering_och_skolans_praktik/del_02/.
Kvale, Steinar. & Brinkmann, Svend. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund:
Studentlitteratur.
Larsson, Pär. & Löwstedt, Jan. (2014). Strategier och förändringsmyter. Ett organiseringsperspektiv på skolutveckling och lärares arbete. Andra upplagan. Lund: Studentlitteratur.
LGR 11 (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Stockholm:
Skolverket.
Lindeblad, Emma. (2017). Self-concepts and psychological health among children and adolescents with reading disabilities and the influence of assistive technology. Institutionen för psykologi (PSY),
Linnéuniversitetet & Fakulteten för Hälso- och livsvetenskap (FHL).
Lindqvist, Gunilla.(2013). Who should do what to whom?: Occupational groups´ views on special needs.
Högskolan Dalarna, Akademin Utbildning, hälsa och samhälle, & Pedagogik.
Lindqvist, Gunilla. & Rodell, Annika. (2015). Stöd och anpassningar: Att organisera särskilda insatser.
Stockholm: Gothia Fortbildning AB.
Murawski, Wendy .W. (2006). Students Outcomes in co-taught Secondary English Classes: How can we improve? Reading & Writing Quarterly: Overcoming Learning Difficulties, 22(3), 227-247.
Nilholm, Claes. & Alm, Barbro. (2010). An inclusive classroom? A case study of inclusivness, teacher strategies and children´s experience. European Journal of Special Needs Education, 25(3), 239-252.
Nilholm, Claes. & Alm, Barbro. (2011). ”Lärarna är också snälla, dom gör så gott dom kan”. I Eriksson, Anna-Lena., Göransson, Kerstin. & Nilholm, Claes. (red.). Specialpedagogisk verksamhet i grundskolan. Lund: Studentlitteratur.
Nilholm, Claes. & Göransson, Kerstin. (2014). Inkluderande undervisning - vad kan man lära av forskningen? Specialpedagogiska skolmyndigheten.
Pancsofar, Nadya. & Petroff, Jerry.G. (2016). Teachers' experiences with co-teaching as a model for inclusive education. International Journal of Inclusive Education, vol. 20, no. 10, pp. 1043-1053.
Persson, Bengt. (1998). Den motsägelsefulla specialpedagogiken: motiveringar, genomförande och konsekvenser;
delrapport från projektet. Specialundervisning och dess konsekvenser (SPEKO). Univ., Institutionen för specialpedagogik.
Persson, Bengt. (2009). Finns en specialpedagogisk agenda? Om utbildningspolitik och elever i särskilt behov av stöd. Högskolan i Borås, institutionen för pedagogik.
Persson, Bengt. & Persson, Elisabeth. (2012). Inkludering och måluppfyllelse – att nå framgång med alla elever. Stockholm: Liber.
Rivera, Echo.A., McMahon, Susan. D. & Keys, Christopher. B. (2014). Collaborativ Teaching:
School Implementation and Connections with Outcomes Among Students With Disabilities.
Journal of Prevention & Intervention in the Community, 42 (1), 72-85.
Scruggs, Thomas. E., Mastropieri, Margo. A. & McDuffie, Kimberly. A. (2007). Co-Teaching in Inclusive Classrooms: A Metasynthesis of Qualitative Research. Council for Exceptional Children.
Vol. 73, No. 4, 392-416.
SFS: 2010:800. Svensk författningssamling. Skollagen. Stockholm: Utbildningsdepartementet. Hämtad från:
http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/skollag-2010800_sfs-2010-800.
Shin, Mikyung., Lee, Hyunjoo. & McKenna, John William. (2016). Special education and general education preservice teachers' co-teaching experiences: a comparative synthesis of qualitative research. International Journal of Inclusive Education, vol. 20, no. 1, pp. 91-107.
Skolinspektionen.(2011). Olika elever – samma undervisning. Skolinspektionens erfarenheter och resultat från tillsyn och kvalitetsgranskning 2011. Stockholm: Skolinspektionen. Hämtad från:
https://www.skolinspektionen.se/globalassets/publikationssok/regeringsrapporter/arsrappor ter/olika-elever-samma-undervisning.pdf.
Skolverket.(2015). Att planera för barn och elever med funktionsnedsättning. En sammanställning av forskning, utvärdering och inspektion 1994-2014. Stockholm: Skolverket.
Skolverket. (2014). Allmänna råd för arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram.
Stockholm: Fritzes.
Skolverket (2012). PIRLS 2011. Läsförmågan hos svenska elever i årskurs fyra i ett internationellt perspektiv. Stockholm: Fritzes.
Skrtic, Thomas. M. (1991a). The special education paradox: Equity as the way to excellence.
Harvard Educational Review, 61(2), 148-205.
Skrtic, Thomas. M. (1991b). Behind special education. Denver: Love publishing Company.
Skrtic, Thomas. M. (1995). Power/Knowledge and Pragmatism: A Postmodern View of the Professions. In T. M. Skrtic (Ed.), Disability and democracy: Reconstructing (Special)
Education for Postmodernity (pp. 25-62). New York: Teachers College Press.
Strogilos, Vasilis., Stefanidis, Abraham. & Tragoulia, Eleni. (2016). Co-teachers´ attitudes towards planning and instructional activities for students with disabilities. European Journal of Special Needs Education, 31:3, 344-359.
Sundqvist, Christel. (2014). Den samarbetande läraren: lärarhandledning och samundervisning i skolan.
Lund: Studentlitteratur.
Sundqvist, Christel. (2012). Perspektivmöten i skolan och handledning. Lärares tankar om specialpedagogisk handledning. Åbo: Åbo Akademi.
Sundqvist, Christel. & Lönnqvist, Emma. (2016). Samundervisning som inkluderande arbetssätt i skolan. Fördelar och nackdelar för elever. Nordic Studies in Education, ISSN 1891-5914, Vol. 36, 38-56.
Svenska Unescorådet. (2006). Salamancadeklarationen och Salamanca +10. Svenska Unescorådet 2/2006.
Hämtad från: http://www.unesco.se/?infomat=salamancadeklarationen-och-salamanca-10.
Swärd, Ann-Katrin. (2014). Ett renoveringsarbete – varför blev det så? I Fischbein, Siv, (red.).
Ungdomar läser och skriver. Lund: Studentlitteratur.
Tremblay, Philippe. (2013). Comparative outcomes of two instructional models for students with learning disabilities: inclusion with co-teaching and solo-taught special education. Journal of Research in Special Educational Needs. Volume 13, no 4, 251-258.
Vetenskapsrådet. (2017). God forskningssed. Vetenskapsrådets rapportserie, 1:2011. Stockholm:
Vetenskapsrådet. Hämtad från: https://publikationer.vr.se/produkt/god-forskningssed/.
Westlund, Barbro. (2012). Att undervisa i läsförståelse: Lässtrategier och studieteknik (2:a upplaga, uppdaterade utg. ed.). Stockholm: Natur & kultur.
Villa, Richard. A., Thousand, Jaqueline. S. & Nevin, Ann. I. (2013). A Guide to Co-Teaching. New Lessons and Strategies to Facilitate Student Learning. Thousand Oaks, California: Corwin Press.
Wolff, Ulrika. (2009). Subgrupper av läsare. I Samuelsson, Stefan, (red.). Dyslexi och andra svårigheter med skriftspråket, s. 138-161. Stockholm: Natur & Kultur.
Östlund, Daniel. (2016). Stöd till elever - en tillbakablick. Skolverket lärportalen:
Specialpedagoglyftet, Inkludering och delaktighet. Hämtad från:
https://larportalen.skolverket.se/#/modul/4-specialpedagogik/Grundskola/100_Inkludering_och_delaktighet/Del_01/.