Denna studie har berört förskollärares beskrivningar av hur de arbetar med barnlitteratur både analogt och digitalt och vad de anser vara möjligheter och utmaningar. Vidare forskning skulle istället kunna beröra barns uppfattningar om böckernas olika former och vad de beskriver att de gör med den analoga boken respektive den digitala boken under en dag på förskolan. Beskriver barnen samma saker som förskollärarna eller uppfattar de det på andra sätt? Vad är en bok för dem? Vad får man göra med en bok och inte?
En annan aspekt som också skulle vara intressant att studera är det spänningsfält som finns mellan att förskolan ska erbjuda barn digitala medier och det faktum att många tycker att barn erbjuds alldeles för mycket skärmtid. Hur förhåller sig förskollärare till detta? Och hur bör man egentligen förhålla sig till det?
9 Referenslista
Björklund, E (2008) Att erövra litteracitet. Små barns kommunikativa möten med berättande, bilder, text och tecken i förskolan. Göteborgs universitet.
Utbildningsvetenskapliga fakulteten. ISBN: 978-91-7346-637-0
Bryman, A. (2018). Samhällsvetenskapliga metoder (3. uppl.). Stockholm, Sverige:
Liber.
Dahlgren, G., Gustafsson, K., Mellgren, E., & Olsson, L-E. (2016) Barn upptäcker skriftspråket. Stockholm: Liber
Denscombe, M. (2018). Forskningshandboken: för småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna. (4., uppl). Lund: Studentlitteratur.
Edwards, A (2015) Bilderbokens mångfald och möjligheter. Stockholm: Natur &
Kultur
Fast, C (2007) Sju barn lär sig läsa och skriva. Familjeliv och populärkultur i möte med förskola och skola. Acta Universitatis Upsaliensis. Uppsala Studies in
Education 115. 231 pp. Uppsala. Tillgänglig online: https://uu.diva-portal.org/smash/get/diva2:169656/FULLTEXT01.pdf
Gjems, L (2013) Barn samtalar sig till kunskap. Lund: Studentlitteratur
Hellsing, L (1999). Tankar om barnlitteraturen. Stockholm: Rabén & Sjögren.
Jennfors, E & Jönsson, K (2014) Tidiga möten med skrift. I B. Riddersporre & S.
Persson (red), Utbildningsvetenskap för förskolan. Stockholm: Natur & Kultur.
Kåreland, L (2014) Barnboken i samhället. Lund: Studentlitteratur
Malmqvist, J (2016) Analys utifrån redskapen. I Dimenäs, Jörgen. Lära till lärare:
att utveckla läraryrkets olika dimensioner utifrån ett vetenskapligt förhållningssätt och vetenskaplig metodik. Stockholm: Liber
Masoumi, D (2015) Preschool teachers’ use of ICTs: Towards a typology of practice. Contemporary Issues in Early Childhood 2015, Vol. 16(1) 5–17.
Tillgänglig online:
http://pure.au.dk/portal/files/93949513/Contemporary_Issues_in_Early_Childhood_
2015_Masoumi_5_17.pdf
McGee, L.M. & Schickedanz, J.A. (2007). Repeated interactive read-aloud in preschool and kindergarten. The Reading Teacher, 60(8), ss. 742-751. Tillgänglig online: https://ila.onlinelibrary.wiley.com/doi/epdf/10.1598/RT.60.8.4
McManis, L D & Gunnewig, S.B (2012) Finding the Education in Educational Technology with Early Learners. Technology and Young Children. Tillgänglig online:
http://citeseerx.ist.psu.edu/viewdoc/download?doi=10.1.1.388.2016&rep=rep1&typ e=pdf
Norling, M (2014) Preschool staff's view of emergent literacy approaches in Swedish preschools, Early Child Development and Care, 184:4, 571-588.
Tillgänglig online:
https://www.tandfonline.com/doi/full/10.1080/03004430.2013.800511
Plowman, L & Stephen, C (2003) A ‘benign addition’? Research on ICT and pre-school children. Journal of Computer Assisted Learning 19, 149-164 Institute of Education, University of Stirling. Tillgänglig online:
https://onlinelibrary.wiley.com/doi/full/10.1046/j.0266-4909.2003.00016.x Rhedin, U. (2001). Bilderboken: på väg mot en teori. Stockholm: Alfabeta.
Sheridan, S Ph.D. & Pramling Samuelsson, I. (2003) Learning through ICT. I Swedish Early Childhood Education from a Pedagogical Perspective of Quality, Childhood Education, 79:5, 276-282, Tillgänglig online:
https://www.tandfonline.com/doi/pdf/10.1080/00094056.2003.10521212?needAcce ss=true
Skolverket (2018). Läroplan för förskolan Lpfö 98. (Ny, rev. utg.). Stockholm:
Skolverket.
Skolverket. (2019a). Läslyftet i förskolan. Hämtad 2019-11-17 från
https://www.skolverket.se/skolutveckling/kurser-och-utbildningar/laslyftet-i-forskolan
Skolverket. (2019b). Digitalisering i förskolan. Hämtad 2019-11-17 från https://www.skolverket.se/om-oss/var-verksamhet/skolverkets-prioriterade-omraden/digitalisering/forskolan
Skolverket. (2019c). Högläsning och samtal om text i förskolan. Hämtad 2019-12-03 från
https://www.skolverket.se/skolutveckling/inspiration-och-stod-i-arbetet/stod-i-arbetet/hoglasning-och-samtal-om-text-i-forskolan
Skolverket. (2019d). Viktigt att skapa stimulerande läsmiljöer i förskolan. Hämtad 2019-12-16 från
https://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning-och-utvarderingar/forskning/viktigt-att-skapa-stimulerande-lasmiljoer-i-forskolan
Svensson, A-K (2009) Barnet, språket och miljön. Lund: Studentlitteratur
Säljö, R. (2014). Den lärande människan - teoretiska traditioner. I Lundgren, U. P., Säljö, R. & Liberg, C. (red.). Lärande, skola, bildning. 3. uppl. Stockholm: Natur &
Kultur. ss.251-309.
Vetenskapsrådet (2017). God forskningssed [Elektronisk resurs]. Reviderad utgåva.
Stockholm: Vetenskapsrådet https://www.vr.se/analys/vara-rapporter/2017-08-29-god-forskningssed.html
Westerlund, M (2015) Barn i början. Språkutveckling i förskoleåldern. Stockholm:
Natur & Kultur
Bilaga 1 Informationsbrev
Vi heter Alexandra Olofsson och Ebba Ruthström och studerar till förskollärare på Linnéuniversitetet i Kalmar. Som avslutning på utbildningen ingår det att göra ett självständigt arbete (examensarbete) som har relevans för förskolan. Eftersom barnlitteratur har en betydande roll i förskolans verksamhet är syftet med studien att undersöka hur förskolan arbetar med barnlitteratur både analogt (fysiska boken) och digitalt (e-bok) för att gynna barns språkutveckling.
Metoden som kommer att användas är gruppintervju. Intervjuerna kommer att spelas in via ljudupptagning för att sedan transkriberas. I studien kommer även en beskrivning att ges av textmiljön i förskolan och därför önskar vi att genomföra en observation av miljön.
Transkriptionerna av intervjuerna kommer att behandlas säkert och ingen obehörig kommer att ta del av dessa. Materialet kommer att behandlas konfidentiellt och ingen av informanterna kommer att kunna identifieras. När studien är färdig kommer materialet raderas och hela arbetet kommer publiceras på Diva portal där det finns tillgängligt för allmänheten.
Deltagandet i studien är frivilligt. Genom att skriva under denna blankett ger du samtycke till ditt deltagande. Du kan dock när som helst avbryta din medverkan utan närmare motivering genom kontakt till nedanstående.
Har du/ni frågor så kontakta oss gärna.
Kontaktuppgifter till studerande
Alexandra Olofsson - xxxxxxx@student.lnu.se tel: xxxxxxxxxx
Ebba Ruthström - xxxxxxx@student.lnu.se tel: xxxxxxxxxx
……… ………
Underskrift Ort och datum
………
Namnförtydligande
Genom att kryssa i denna ruta ges även samtycke till att fotografera miljön.
(Förskollärarna har fått en muntlig beskrivning av syftet med detta)
Bilaga 2 Intervjuguide
Inledande frågor:
Vilken befattning har du/ni?
Hur många år har du/ni arbetat inom yrket?
Hur länge har du/ni arbetat på denna förskola?
Har du/ni någon särskild inriktning/utbildning?
Har förskolan någon speciell inriktning?
Vilken ålder är det på barnen?
Frågor:
Kan ni beskriva hur er textmiljö ser ut?
På vilka sätt gör ni litteraturen tillgänglig för barnen?
Hur arbetar ni med barnlitteratur i undervisande syfte?
- Ge exempel på planerade situationer?
Vad behöver man beakta när man undervisar med barnlitteratur?
Ge exempel på spontana situationer som barn initierar och där barnlitteraturen spelar en central roll?
- Hur fångas dessa situationer upp av de vuxna?
Vilka möjligheter kan ni identifiera med att använda den fysiska barnlitteraturen?
Vilka möjligheter kan ni identifiera med att använda den digitala barnlitteraturen?
Följdfrågor:
Kan du berätta mer…
Kan du ge exempel på det analoga/det digitala…
Hur menar du då…
Om du utgår från språkutveckling...
Böcker i ett av rummen
Läshörna
Sagohylla
Veckans Flanosaga
Sagopåsar
Sagobord
Barnbibliotek
Bordssaga