Utifrån vår studie anser vi att det skulle vara intressant att undersöka om det kan finnas ett mönster på hur verksamma personer förhåller sig till en låne-/ bytesplattform i relation till egna erfarenheter till hållbar utveckling och om det finns en skillnad ifall det är manliga eller kvinnliga respondenter. Det hade också varit intressant att utveckla en applikation för denna låne-/bytesverksamheten och prova den i en kommun under en period för att se vad detta får för resultat. Vi anser även att det skulle vara intressant att undersöka hur barn förhåller sig till att låna eller byta material med andra förskolor. Vi bedömer även att det skulle vara intressant att undersöka vad barn inom förskolan anser om hållbar utveckling och om de vet några konkreta tips på hur de gör när de handlar på ett hållbart sätt.
30
Referenser
Björklund, Sanne (2014). Lärande för hållbar utveckling – förskolan. Stockholm: Studentlitteratur.
Björneloo, Inger. (2007). Innebörder av hållbar utveckling: en studie av lärares utsagor om undervisning. Diss. Göteborg: Göteborgs universitet, 2007. Göteborg.
Från https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/10517/1/gupea_2077_10517_1.pdf
Björneloo, Inger. (2008). Hållbar utveckling: att undervisa utifrån helheter och sammanhang. (1. uppl.) Stockholm: Liber.
Bryman, Alan (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. (3. uppl.) Stockholm: Liber.
Dahllöf, Urban (1999). Det tidiga ramfaktorteoretiska tänkandet: En tillbakablick.
Pedagogisk forskning i Sverige, 4(1), 5-29.
Davis, J. (2009). Revealing the research “hole” of early childhood education for sustainability: a preliminary survey of the literature. Environmental Education Research, 15(2), 227–241. https://doi.org/10.1080/13504620802710607
Hedefalk, M. (2014). Förskola för hållbar utveckling: förutsättningar för barns utveckling av handlingskompetens för hållbar utveckling. Diss. (sammanfattning) Uppsala: Uppsala universitet, 2014. Uppsala. Från
https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:686018/FULLTEXT01.pdf
Hedenus, Fredrik, Persson, Martin & Sprei, Frances (2018).
Hållbar utveckling- nyanser och tolkningar. (Upplaga 1). Lund: Studentlitteratur.
Linde, Göran (2012). Det ska ni veta! En introduktion till läroplansteori. Stockholm:
Studentlitteratur.
Skolverket. (2018). Läroplan för förskolan, Lpfö 18. Hämtad 29 augusti, 2018, från Skolverket, https://www.skolverket.se/sitevision/proxy/publikationer/svid1
2_5dfee44715d35a5cdfa2899/55935574/wtpub/ws/skolbok/wpubext/trycksak/Blob/p df4001.pdf?k=4001
Mahat Hanifah, Suhaily Yusri Mohamad, & Ngah Che. (2016). 3R Practices Among Moe Preschool Pupils through the Environmental Education Curriculum. SHS Web of Conferences, Vol 23, p 04002 (2016), 04002
https://doi.org/10.1051/shsconf/20162304002
Pramling- Samuelsson, Ingrid (2011). Why we should begin early with ESD: The role of Early Childhood Education. International Journal of Early Childhood, 43(2), 103–118. https://doi.org/10.1007/s13158-011-0034-x
Reunamo, Jyrki. & Suomela, Liisa. (2013). Education for Sustainable Development In Early Childhood Education in Finland. Journal of Teacher Education for
Sustainability, vol. 15, no. 2, pp. 91-102, 2013. DOI: 10.2478/jtes-2013-0014
31
Sandell, Klas, Öhman, Johan, & Östman, Leif (2003). Miljödidaktik, Naturen, skolan och demokratin. Lund: Studentlitteratur.
Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom
humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Hämtad 6 september, 2018, från Vetenskapsrådet, www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf
Öztürk, Deniz-Kahriman (2016). A Study on Preservice Preschool Teachers’
Recycling Intentions in Relation to Parents’ Educational Level and Recycling
Opportunities. International Journal of Environmental and Science Education, 11(5), 949–956. Från
http://search.ebscohost.com/login.aspx?direct=true&AuthType=shib&db=eric&AN=
EJ1114258&lang=sv&site=eds-live&custid=s3912055
Öztürk, Deniz- Kahriman, & Olgan, Refeka. (2016). Analysis of Pre-School Teachers’ Views on the Importance of Education for Sustainable Development by Means of Location and Household Type in Childhood. International Journal of Environmental and Science Education, 11(13), 6303–6313. Från.
http://search.ebscohost.com/login.aspx?direct=true&AuthType=shib&db=eric&AN=
EJ1115534&lang=sv&site=eds-live&custid=s3912055
Öztürk, Deniz- Kahriman, Olgan, Refeka, & Güler, Tulin (2012). Preschool Children´s Ideas on Sustainable Development: How Preschool Children Percevie Three Pillars of Sustainable with the Regard to 7R. Educational Consultancy and Research Center. Från https://files.eric.ed.gov/fulltext/EJ1002994.pdf
1987:A42/427. Report of the World Commission on Enviroment and Development:
"Our Common Future". United Nations web sites Från http://www.un-documents.net/a42-427.htm
Bilagor
1. Informationsbrev till biträdande förskolechefer
Gävle 2018-09-10
Information om en studie inom hållbar utveckling med inriktning mot återanvändning av material via en plattform
Under höstterminen 2018 kommer vi att genomföra en studie som är del i vårt
examensarbete i pedagogik inom förskollärarprogrammet vid Högskolan i Gävle. I vår studie vill vi fördjupa oss inom ämnet hållbar utveckling på förskolan och främst i det material som finns tillgängligt i verksamheterna men som inte används i nuläge. Vår tanke är att det material som finns undanstoppat i ett förråd på varje förskola ska få komma till användning på en annan förskola genom att låna eller byta sinsemellan.
Detta genom en plattform där en avsedd representant från varje förskola ska kunna efterfråga material som leksaker, skapande material, spel eller annat arbetsunderlag.
Genom egna erfarenheter har vi lagt märke till att en del av de material som har köpts in på förskolor och på grund av olika anledningar inte längre används, läggs undan i ett förråd. Att andra förskolor får möjligheten att återanvända det material anser vi kan ha en positiv inverkan på den hållbara utvecklingens alla tre dimensioner. Detta eftersom förskolor kan spara pengar när de inte behöver köpa in nytt material samt spara på naturens resurser genom att bland annat minska onödiga transporter. Genom att låna eller byta material mellan varandra kan förskolor, som inte har möjlighet att köpa in material för att ekonomin inte räcker till, få samma förutsättningar som andra förskolor och där får vi även in den sociala hållbarheten.
Studien går ut på att ni på förskolorna ska använda plattformen under en tidsbestämd period där ni efterfrågar men också lånar eller byter material med varandra. Sedan kommer vi skicka ut en uppföljning i form av en enkät. Efter vår studie kommer ni kunna fortsätta använda er av plattformen om ni upplever att den fyller sin funktion.
Områdeschefen är underrättad och medveten om studien.
De data som samlas in kommer endast att användas i examensarbetet. Uppgifterna kommer att bli behandlade konfidentiellt och inte finnas tillgängliga för obehöriga. Inga namn på deltagare, förskolor eller kommuner kommer att redovisas i examensarbetet.
Deltagandet i studien är frivilligt. Deltagare kan avstå från att svara på frågor eller avbryta sitt deltagande utan särskild motivering. Vi följer uppsatta regelverk enligt GDPR (fd.PUL) och etikprövning avseende examensarbeten.
Vivi Christoforidou Pia Olofsson
viviochpia@gmail.com viviochpia@gmail.com
Telefon: xxxxxxxx Telefon: xxxxxxxx
2. Informationsbrev till berörande förskolor
20180919 Berörda förskolor
Informationsbrev om epostplattform för återanvändning av material.
Vad roligt att ni vill delta i vårt projekt!
Syftet med detta projekt är att ta till vara på det material som finns inom området som för tillfället inte används. Genom att låna material mellan förskolor bidrar vi till en hållbar utveckling.
Förfrågningar från förskolor kommer att ske via epost mellan de miljöombud som finns på varje förskola.
Det är låntagarens ansvar att hämta det material den vill låna från förskolan som erbjuder.
Material kan vara allt som används i verksamheten. Allt från pussel och leksaker till tematiskt arbetsmaterial och strumpor till handdockor. Låt er fantasi flöda. Kolla gärna med varandra innan ni köper in nytt material, då detta projekt trots allt handlar om hållbar utveckling.
• Projektet startar vecka 39 och kommer att pågå till vecka 41.
• Under vecka 42 kommer vi att följa upp arbetet i form av en enkät som vi hoppas att samtliga besvarar även om ni för tillfället inte av olika anledningar haft möjlighet att medverka. Detta för att vi ska kunna få ett bredare resultat.
Vår förhoppning är att ni ska tycka att detta är smidigt och användbart även efter att vårt projekt är slutfört.
Vid eventuella frågor kontakta oss gärna.
Vivi Christoforidou Pia Olofsson
Telefon: xxxxxxxx Telefon: xxxxxxx
Epost viviochpia@gmail.com
3. Webbenkät