Kapitel 7. Slutsats
7.3 Fortsatt forskning
Då vi fann att 15 av 62 ägare i företag utan revisionsplikt valt att inte ha revisor kan det vara intressant att undersöka varför dessa valt avstå från revisionen, kan det ha att göra med att dessa är mer riskbenägna, och i så fall hur förväntningsgapet skiljer sig mellan dessa grupper. Hur kan man förklara skillnaden, har den med informering att göra eller finns det en annan förklaring.
- 129 -
Då vi anser att förklaringen till att informationssökning inte gav utslag i studien, har att göra med härmande isomorfism som med tiden kan förändras, kan detta var något som kan vara intressant undersökas om ett antal år.
Man skulle även kunna undersöka om valet om fortsatt revision skiljer sig mellan olika branscher i och med revisionspliktens avskaffande. I många fall tenderar man att likna varandra inom liknande branscher man kan därför även tänka sig att man har liknande förväntningar kring revisionen. Det intressanta skulle kunna vara att undersöka dels om förväntningsgapet skiljer sig åt mellan olika branscher men även om valet om fortsatt revision påverkas av den bransch man är verksam inom.
- 130 -
Referenslista
Beattie, V., Brandt, R. & Fearnley, S. 1999. Perceptions of auditor independence:
U.K. evidence. Journal of International Accounting, Auditing and Taxation, 8 (1): 67- 107.
Best, P.J., Buckby, S. & Tan, C. (2001), “Evidence of the audit expectation gap in Singapore”, Managerial Auditing Journal, Vol. 16 No. 3, pp. 134-44.
Blomberg, C. & Josephson, J. (2011).”Frivillig revision för nystartade företag - En kvantitativ undersökning om vad som påverkar ett nystartat aktiebolag att frivilligt välja att ha revisor”, Kandidatuppsats, Högskolan i Halmstad.
Broman, E., Jönsson, A. & Möller, J. (20005). ”Vilka faktorer har betydelse för ett företags beslut att låta underkasta sig revision?” Kandidatuppsats, Högskolan Kristinstad.
Brown, R. (2009). Revisiting the expectations gaps after 15 years, Journal of Applied Accounting Research. Vol. 10 No. 2, pp. 92-95.
Bryman, A. (1997) Kvantitet & kvalitet i samhällsvetenskaplig forskning.
Studentlitteratur. Lund. s. 8, 24-25, 130-131.
Bryman, A. & Bell, E. (2005). Företagsekonomiska forskningsmetoder. 1:1 Uppl.
Malmö, Liber. s. 26-27, 39-41, 48, 442-443, 254, 270-271.
Bui, B. & Porter, B. (2010) Expectation – Performance Gap in Accounting Education:
an exploratory study. Accounting Education: An International Journal. 16(1), 23-50.
Bylander, S & Ottosson T. (2011). Revisorns roll vid en kreditprövning sett ur revisorns, bankens och småföretagets perspektiv. Magisteruppsats, Halmstad Högskola.
Carlsson, E. & Svantesson, F. (2012). Skatteverkets strategi och småföretagens skattebeteende – En studie efter revisionspliktens avskaffande. Kandidatuppsats, Göteborgs Universitet.
Collis, J. (2003). Directors’ Views on Exemption from the Statutory Audit. A research report for DTI.
Collis, J., Jarvis, R. & Skerratt, L. (2004). The demand for the audit in small companies in the UK. Accounting and business research, 34(2), 87-100.
Dahlberg, J., Johansson, M., Ortner, D. & Sjöman, D. (2007). ”Förväntningsgapet mellan mikroföretag och revisionsbyråer – i ljuset av revisionspliktens avskaffande och uppdragsbrevets betydelse”, Kandidatuppsats, Lunds Universitet.
- 131 -
Davidson, B. & Patel, R. (2011) Forskningsmetodikens grunder – Att planera, genomföra och rapportera en undersökning. Studentlitteratur. Ungern.
Dahmström, K. (2005) Från datainsamling till rapport – att göra en statistisk undersökning. Studentlitteratur, Lund.
Dennis, I. (2010). “What Do You Expect? A Reconfiguration of the Audit Expectations Gap”, International Journal of Auditing, Vol.14, pp.130-146.
Deegan, C. & Unerman, J. (2011). Financial Accounting Theory. Upplaga 2.McGraw-Hill Education (UK). s. 321, 352.
De Ruyter, K., Wetzels, M., (1999) Commitment in auditor-client relationships:
antecentents and consequences, Accounting, Organizations and Society, Vol 24, nr 1 pp.55 -75.
Denscombe, M., (2009). Forskningshandboken – för småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna. Studentlitteratur AB, Lund. s. 157, 245, 329-330, 342-343.
DiMaggio P.J. & W.W.Powell. 1983. The Iron Cage Revisted: Institutional Isomorphism and Collective Rationality in Organizational Fields. American Sociological Review, 48:147-160.
Djurfeldt, G. & Barmark, M. (2009). Statistisk verktygslåda 2 – multivariat analys.
Studentlitteratur AB, Lund. s. 62, 110-111.
Djurfeldt, G., Larsson, R. & Stjärnhagen, O. (2010). Statistisk verktygslåda – samhällsvetenskaplig orsaksanalys med kvantitativa metoder. Studentlitteratur AB, Lund. s. 43, 213-218, 229, 364.
Du Rietz, A., Henrekson, M. (2000). Testing the female underperformance hypothesis.
Small Business Economics, Vol 14, No 1, pp 1–10.
Eklund, K. & Jonsson, T. (2004) ”Förväntningsgapet mellan revisor och klient”
Magsteruppsats, Handelshögskolan Göteborg.
Eliacik, S., Persson, R. & Suomela, J. (2006). ”Strategier för att reducera förväntningsgapet - Hur går revisorn, revisionsbyrån och professionen tillväga?”, Kandidatuppsats, Växjö Universitet.
Epstein, M. & Geiger, M. (1994). Investor views of audit assurance: Recent evidence of the expectation gap. Journal of Accountancy, Vol, 177, No, s. 60 - 65.
Eriksson, K., Thelander, A. & Toresson, A-K., (1994). Förväntningsgapet – ett nonchalerat problem? Lunds universitet, Lund.
- 132 -
Fama, E. F., (1980). Agency problems and the theory of the firm. Journal of Political Economy, 88, 288-307.
Fadzly, M.N. & Ahmad, Z. (2004), Audit expectation gap: the case of Malaysia, Managerial Auditing Journal, Vol. 19 No. 7, pp. 897-915.
Frank, K.E., Lowe, D.J. & Smith, J.K. (2001), The Expectation Gap: Perceptual Differences Between Auditors, Jurors and Students, Managerial Auditing Journal, pp 145-149.
Föreningen Auktoriserade Revisorer, FAR. Hämtat från
http://www.far.se/portal/page?_pageid=114,340408&_dad=portal&_schema=PORTAL, Hämtad 12.01.30.
Föreningen Auktoriserade Revisorer, FAR (2004). FAR:s Revisionsbok 2004, FAR Förlag AB, Stockholm. s.111.
Föreningen Auktoriserade Revisorer, FAR (2006). Revision – en praktisk beskrivning, FAR Förlag AB, Stockholm. s. 20, 27, 38-39.
Grönbok (1996). Roll, ställning och ansvar för revisorer som utför lagstadgad revision inom Europeiska unionen, KOM(96) 338.
Hellgren, S & Skoogh, M. (2011). ”Revisionspliktens avskaffande, Behåller aktiebolagen en frivillig revision och vilka faktorer påverkar valet?”, Civilekonomprogrammet, Linköpings Universitet.
Holme, I.A. & Solvang, B.K. (1997) Forksningsmetodik – Om kvalitativa och kvantitativa metoder. Lund. Studentlitteratur. Upplaga 2.
Jansson, A. Jonnergård, K & Larsson U (2010) Bolagsstyrning på svenska; Kapitel 2.
Jansson, A., Mauritzon, E. & Nordström M. (2004). Vad påverkar förväntningsgapet? – en komparativ studie av förväntningsgapet mellan revisorn och företagsledningen i stora respektive små företag. Kandidatuppsats, Högskolan Kristianstad.
- 133 -
Jensen, M. C. & Meckling, W. H. (1976) “Theory of the firm: managerial behaviour, agency costs and ownership structure,” Journal of Financial Economics 3(4):305-360.
Johannessen, A. & Tufte, P-A. (2003) Introduktion till samhällsvetenskaplig metod.
Liber. Malmö. s.144-145, 188.
Johansson, D. & Kraft, L. (2007).”Förväntningsgap i mindre och medelstora företag – Revisorns roll under förändring”, Magisteruppsats, Handelshögskolan vid Göteborgs Universitet.
Johansson, S.E. Häckner, E. & Wallerstedt, E. (2005). ”Uppdrag revision” Upplaga 1.
SNS Förlag. s. 16, 70.
Jonnergård, K. & Stafsudd, A. (2009) Om kvinnligt och manligt inom revisionsbranschen, i bok om genus: Nyfikenhet, nytänkande och Nytta, Nilsson, C. &
Schömer (red) s. 192-193.
Jönsson, B. & Rehman, K. (2000) Den obändiga söklusten. Brombergs Bokförlag AB, Stockholm.
Kepner, C.H & Tregoe, B.B (1985) Rationellt tänkande: Metoder för bättre problemanalys och beslutsfattande. Mimer Förlag AB, Sverige.
Kinney, W.R. & Nelson, M.W. (1996). Outcome Information and the "Expectation Gap": The Case of Loss Contingencies, Journal of Accounting Research, Vol, 34 No, 2, pp. 281-299.
Kollegiet för svensk bolagsstyrning (2010). Hämtat från:
www.bolagsstyrning.se/bolagsstyrning, 12.03.26.
Körner, S. & Wahlgren, L. (2005) Statistiska metoder. Studentlitteratur. Lund. s. 14.
Lundqvist, M. & Petersson, H. (2011) Förväntningsgapet: Kommunicera bör man annars dör man. Kandidatuppsats, Linneuniversitetet, Kalmar.
Lövgren, S. (1993)”Informationsbehov och förväntningsgap” Balans, nr. 2.
Magnusson, D., Wikström, P. (1992). Skatterevision i sju branscher. En studie i ekonomisk brottslighet. Rapport 1992:2, Stockholm: Brottsförebyggande rådet.
Malmström, L. (1985) ” Tre ordförande i FAR om revisorsrollen”. Balans, nr. 4.
March J. G & Simon, H. A. (1958): Organizations. New York: Wiley taget ur Bolman, L, G & Deal E. T. (2003) Nya perspektiv på organization och ledarskap.
Studentlitteratur, Lund. s. 63-64.
- 134 -
Mazis, M. B., Staelin, R., Beales, H. & Salop, S. (1981) A Framework for Evaluating Consumer Information Regulation, The Journal of Marketing, Vol. 45, No. 1, pp. 11-21.
McEnroe, J. E., & Martens S.C (2001). Auditors’ and Investors’ Perceptions of the Expectation Gap, Accounting Horizons, Vol.15, no.4, pp. 345-358.
Meyer, J. W. & Rowan, B. 1977, Institutionalized Organizations: Formal Structure as Myth and Ceremony. American Journal of Sociology, 83 (2): 340-363.
Moberg, K. (2006). Bolagsrevisorn: oberoende, ansvar, sekretess. Upplaga 3. Norstedts juridik, Stockholm. s. 34.
Monroe, G. S. & Woodliff, D. R. 1994. An empirical investigation of the audit expectation gap: Australian evidence. Accounting and Finance, 34 (May): 47-74.
Nilsson, S. (2005). Redovisningens normer och normbildare: En nationell och internationell översikt. Lund: Studentlitteratur. s.17-18.
Ojasalo, J. (2001), “Managing customer expectation in professional services”, Managing Service Quality, vol.11 pp. 200-212.
Parker J.R. & Schrift, R.Y. (2011). Rejectable choice sets: how seemingly irrelevant no-choice options affect consumer decision processes. Journal of Marketing Research. Vol.
XLVIII, pp.840 –854.
Peecher, M. E., Schwartz, R. & Solomon, I (2007). It’s all about audit quality:
Perspectives on strategic-systems auditing, Accounting, Organizations and Society 32 pp. 463–485.
Pierce B & Kilcommins M (1995/1996). The Audit Expectations Gap : The Role of Auditing Education' Dublin City University Business School Research Papers. Hämtat från http://doras.dcu.ie/2148/1/DCUBS_Research_Paper_Series_13.pdf, 2012.01.24.
Ping Zhang (2007) The Impact of the Pubhc's Expectations of Auditors on Audit Quality and Auditing Standards Compliance. CAR Vol. 24 No. 2, pp. 631-651.
Porter B (1993) An Empirical Study of the Audit Expectation – Performance Gap Accounting and Business Research Vol 24 no 93.
Regeringen, 2011.”En frivillig revision” Hämtat från:
http://www.regeringen.se/sb/d/5328/a/144302, 2012.01.20.
Regeringens proposition (2009/10:204) En frivillig revision. Hämtad från:
http://www.regeringen.se/content/1/c6/14/43/17/bd6f4a23.pdf, 2012-04-30.
Sveriges Rikes Lag (2009) Revisionslag 1999:1079. Revisorns skyldigheter 20§.
Norstedts Juridik AB.
- 135 -
Ruiz-Barbadillo, E., Gómez-Aguilar, N., de Fuentes-Barbará, C. & Garciá-Benau, M.A. (2004). Audit quality and going-concern decision-making process: Spanish evidence. European Accounting Review, 13 (4): 597-620.
Schelluch P. & Gay, G. (2006). Assurance provided by auditors’ reports on prospective financial information: implications for the expectation gap, The Authors Journal compilation, 46 pp. 653–676.
Shaikh, J. M. & Talha, M. (2003): Credibility and expectation gap in reporting on uncertainties, Managerial Auditing Journal 18, 6/7, pp. 517-529.
Sidani, Y. M. (2007). The audit expectation gap: evidence from Lebanon. Managerial Auditing Journal Vol. 22 No. 3, pp. 288-302.
Siddiqui, J. (2006) “The audit expectations gap and the role of audit education: the case of an emerging economy”, Managerial Auditing Journal, Vol. 24 No. 6, pp. 564-583.
Sikka, P., Puxty, A., Willmott, H. & Cooper, C. (1998) The impossibility of eliminating the expectations gap: some theory and evidence, Critical Perspective of Accounting, 9:299-233.
Simon, H. (1997) Administrative behavior – A study of decision-making processes in administrative organizations, 4th edn.. The Free Press, New York.
Sjöstrand, S-E. (1987)Organisationsteori. Studentlitteratur, Lund. Sid. 27.
Skatteverket (2008). Skattefelskarta för Sverige. Skatteverket, Rapport 2008:1.
Skatteverket (2010). Hämtat från:
http://www.skatteverket.se/download/18.7856a2b411550b99fb7800061468/23401.pdf, 12.02.24.
Statens Offentliga Utredning. (SOU 2008:32). Avskaffande av revisionsplikten för små företag. Delbetänkande av utredningen om revisorer och revision.
Statens Offentliga Utredning. (SFS 2010:834) Lag om ändring i aktiebolagslagen.
Svanström, T. (2008). Revision och rådgivning efterfrågan, kvalitet och oberoende.
Doktorsavhandling, Umeå: Umeå School of business.
Thorell, P. & Norberg, C. (2005). Revisionsplikten i små aktiebolag. Svenskt Näringsliv.
Veronica Back, V., Dovås, S. & Nordström, H. (2003). Förväntningsgap inom revision:
Ett informationsproblem? C-uppsats, Mälardalens Högskola.
- 136 -
Warren, E.D. & Alzola, M. (2009) Ensuring independent auditors: Increasing the Saliency of the professional identity, Group Decision and Negotiation, 18:41-56.
Zikmund, P. E. & O'Reilly-Allen M. (2007). I'm an Auditor, Darn It, Not an Investigator, Right? Pennsylvania CPA Journal, vol. 78, pp. 13-15.
Årsredovisningslagen (1995:1554) 2 kap. Allmänna bestämmelser om årsredovisning 3§ Rättvisande bild.
Åström Pia (2009) ”Förväntningar och utfall av revisionen i nystartade mikroföretag”
Kandidatuppsats, Mittuniversitetet Östersund.
Öhman, P. (2006). Perspektiv på revision: tankemönster, förväntningsgap och dilemman, Diss. Mittuniversitetet. Sundsvall: Mid Sweden University. s. 130-132, 134-143.
Öhman, P: (2004) Revisorers perspektiv på revision, En fråga om att följa upptrampade stigar, Luleå Tekniska Universitet, kap 1-2, 5-7.
- 137 -