Studiens resultat presenteras utifrån en svensk kontext där skolungdomar i den svenska skolvärlden utgör studiepopulationen, vilket gör att ytterligare vetenskapliga studier kan vara av vikt om andra skolsystem finns. Empowerment och delaktighet i närsamhället har inte
studerats bland svenska skolungdomar och även detta är ett forskningsområde som bör utvecklas. Kunskapen bör även förbättras angående huruvida delaktighet bland
skolungdomar påverkar de beroende variablerna; självuppskattad hälsa, psykosomatiska besvär, rökning, alkoholkonsumtion samt narkotikabruk. Vetenskapligt stöd har under arbetets gång varit relativt svårt att få tillgång till och detta är ett tecken på området har vissa kunskapsluckor att fylla. Framtida studier bör utöver tvärsnittstudier fokusera på
kohortstudier och fall-kontrollstudier, detta då de två sistnämnda visar orsakssamband och en eventuell utveckling. För en djupare förståelse för begreppen och dess inverkan på skolungdomarnas levnadsvanor och hälsa så kan kvalitativa studier, exempelvis intervjuer, vara ett komplement och ge ytterligare kunskap inom forskningsområdet.
Studiens utfall visade även att tjejerna hade en sämre självuppskattade hälsa samt fler psykosomatiska besvär än vad killarna hade. Fler studier inom detta område vore intressant att ta del av i framtiden, speciellt då det är viktigt att utforska varför tjejer generellt sett mår sämre än killar. Handlar det om underrapportering från killarnas håll, eller är samhället ojämlikt och orsakar detta i så fall ökad sjuklighet bland tjejer och kvinnor?
Kovariaterna låg socioekonomisk position och en låg grad av fysisk aktivitet visade sig också vara signifikant associerade med lägre självuppskattad hälsa och sämre levnadsvanor. Detta stämmer väl överrens med tidigare studier, men en fortsatt forskning inom de båda ämnena är viktig för att skapa en effektiv hälsopromotion. Då studiens kovariater socioekonomisk position, kön samt fysisk aktivitet visade på fler signifikanta samband än de beroende variablerna så vore det intressant att i framtiden ta del av forskning med fokus på just dessa faktorer. Delaktighet i närsamhället är ett relativt nytt forskningsområde och denna studie visar att det finns behov av fortsatt forskning för att förstå hur delaktighet i närsamhället kan bidra i ett hälsofrämjande arbete.
REFERENSLISTA
Antonovsky, A. (2005). Hälsans mysterium. (Andra upplagan). Stockholm: Natur & Kultur Akademisk.
Armstrong, B., & Cohall, A. (2011). Health promotion with adolescent and young adult males: an empowerment approach. Adolescent Medicine State of Art Review, 22(3):544-80. Hämtad 2016-06-20 från http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/22423464
Askheim, O.P. (2007). Empowerment – olika infallsvinklar. I Askheim, O.P. & Starrin, B. (Red.), Empowerment – I teori och praktik. Malmö: Gleerups Utbildning.
Baheiraei, A., Bakouei, F., Bakouei, S., Eskandari, N., & Ahmari Tehran, H. (2015). Social Capital as a Determinant of Self-Rated Health in Women of Reproductive Age: A Population-Based Study. Global Journal of Health Science., 19;8(2):45134. doi: 10.5539/gjhs.v8n2p273
Biondi, M., & Valentini, M. (2014). Relaxation treatments and biofeedback for anxiety and somatic stress-related disorders. Rivista Psichiatria, 49(5):217-26.
doi: 10.1708/1668.18262
Bannigan, K., & Watson, R. (2009). Reliability and validity in a nutshell. Journal of Clinical
Nursing, 18 (23), 3237-3243. doi: 10.1111/j.1365-2702.2009.02939.x
Boulianne, S., & Brailey, M. (2014). Attachment to Community and Civic and Political Engagement: A Case Study of Students. Canadian Review Of Sociology, 51(4), 375- 388. doi:10.1111/cars.12052
Bryman, A. (2011). Samhälsvetenskapliga metoder. (Andra upplagan). Stockholm: Liber. Butterfoss, FD., Goodman, RM., & Wandersman, A. (1996). Community coalitions for
prevention and health promotion: factors predicting satisfaction, participation, and planning. Health Education Quarterly, 23(1):65-79. Hämtad 2016-06-20 från http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/8822402
Cicognani, E., Mazzoni, D., Albanesi, C., & Zani, B. (2015). Sense of Community and Empowerment Among Young People: Understanding Pathways from Civic
Participation to Social Well-Being. Voluntas: International Journal Of Voluntary &
Nonprofit Organizations, 26(1), 24. doi:10.1007/s11266-014-9481-y
Creswell, J.W. (2009). Research design – Qualitative, Quantitative, and Mixed Methods
Approaches. (Tredje upplagan). Thousand Oaks: Calif.
Creswell, J.W. (2012). Educational Research. (Fjärde upplagan). Boston: Pearson.
Cyril, S., Smith, B.J., Possamai-Inesedy, A., & Renzaho, A.M.N. (2015). Exploring the role of community engagement in improving the health of disadvantaged populations: a systematic review. Global Health Action. http://dx.doi.org/10.3402/gha.v8.29842
Cyril, S., Smith, B.J., & Renzaho, A.M.N. (2015). Systematic review of empowerment measures in health promotion. Health Promotion International.
doi:10.1093/heapro/dav059
van Daele, T., van Audenhove, C., Hermans, D., van den Bergh, O., & van den Broucke, S. (2014). Empowerment implementation: enhancing fidelity and adaptation in a
psycho-educational intervention. Health Promotion International, 29(2):212-22. doi: 10.1093/heapro/das070. Epub 2012 Dec 19.
Davó-Blanes, M. C., & La Parra, D. (2013). Children as agents of their own health:
Exploratory analysis of child discourse in Spain. Health Promotion International,
28(3), 367-377. doi:10.1093/heapro/das019
Ding, N., Berry, H. L., & O'Brien, L. V. (2015). One-year reciprocal relationship between community participation and mental wellbeing in Australia: A panel analysis. Social
Science & Medicine, 128246-254 9p. doi:10.1016/j.socscimed.2015.01.022
Duffy, Lynne. 2011. "'Step-by-step we are stronger': Women's empowerment through photovoice." Journal Of Community Health Nursing 28, no. 2: 105-116. PsycINFO, EBSCOhost (accessed February 18, 2016).
Eime, RM., Harvey, JT., Charity, MJ., Casey, MM., van Uffelen, JG., & Payne, WR. (2015). The contribution of sport participation to overall health enhancing physical activity levels in Australia: a population-based study. BMC Public Health, 20;15:806. doi: 10.1186/s12889-015-2156-9.
Eklund, L. (1999). From citizen participation towards community empowerment. Hämtad 2016-02-12 från http://acta.uta.fi/pdf/951-44-4701-8.pdf
Eliasson, A. (2006). Kvantitativ metod från början. Lund: Studentlitteratur. Folkhälsomyndigheten. (2015b). Daglig rökning. Hämtad 2016-05-21 från
https://www.folkhalsomyndigheten.se/amnesomraden/statistik-och- undersokningar/folkhalsoatlas/rapportblad/daglig-rokning/
Folkhälsomyndigheten (2016a). 2. Ekonomiska och sociala förutsättningar. Hämtad 2016- 05-13 från https://www.folkhalsomyndigheten.se/amnesomraden/livsvillkor-och- levnadsvanor/folkhalsans-utveckling-malomraden/ekonomiska-och-sociala- forutsattningar/
Folkhälsomyndigheten. (2013b). Ekonomiska villkor. Hämtad 2016-05-13 från https://www.folkhalsomyndigheten.se/amnesomraden/livsvillkor-och- levnadsvanor/folkhalsans-utveckling-malomraden/ekonomiska-och-sociala- forutsattningar/ekonomiska-villkor/
Folkhälsomyndigheten. (2013d). Hälsa 2020. Hämtad 2016-02-23 från http://www.folkhalsomyndigheten.se/pagefiles/19768/Halsa-2020-
Folkhälsomyndigheten. (2016b). Nuläge psykisk hälsa. Hämtad 2016-03-17 från http://www.folkhalsomyndigheten.se/amnesomraden/livsvillkor-och- levnadsvanor/psykisk-halsa/nulage-psykisk-halsa/
Folkhälsomyndigheten. (2014a). Psykisk hälsa. Hämtad 2016-05-21 från https://www.folkhalsomyndigheten.se/amnesomraden/livsvillkor-och- levnadsvanor/psykisk-halsa/
Folkhälsomyndigheten. (2015a). Psykosomatiska besvär. Hämtad 2016-03-18 från http://www.folkhalsomyndigheten.se/amnesomraden/statistik-och-
undersokningar/folkhalsoatlas/rapportblad/barns-och-ungas-psykiska- halsa/psykosomatiska-besvar/
Folkhälsomyndigheten. (2013a). Samband mellan alkohol, narkotika, tobak och spel. Hämtad 2016-05-14 från
https://www.folkhalsomyndigheten.se/amnesomraden/andts/samband-mellan- alkohol-narkotika-tobak-och-spel/
Folkhälsomyndigheten. (2014b). Skolbarns hälsovanor i Sverige 2013/14. Hämtad 2016-05- 03 från https://www.folkhalsomyndigheten.se/pagefiles/18915/skolbarns-
halsovanor-sverige-2013-14.pdf
Folkhälsomyndigheten. (2013c). Tio år med svensk folkhälsopolitik. Hämtad 2016-02-26 från http://www.folkhalsomyndigheten.se/pagefiles/12826/R2013-03-Tio-ar-med- svensk-folkhalsopolitik.pdf
Fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling. (2015). Rekommendationer
om fysisk aktivitet för barn och ungdomar. Hämtad 2016-04-19 från
http://fyss.se/wp-content/uploads/2015/02/FYSS-kapitel_Barn-och-ungdomar.pdf Grimshaw, GM., & Stanton, A. (2006). Tobacco cessation interventions for young people.
Cochrane Database of Systematic Reviews, 18;(4):CD003289.
Hjärt-lungfonden. (2016). Risker med rökning. Hämtad 2016-03-28 från https://www.hjart- lungfonden.se/Sjukdomar/Halsa/Tobak/Om-tobak/
Hochlehnert, A., Richter, A., Bludau, HB., Bieber, C., Blumenstiel, K., Mueller, K., Wilke, S., & Eich, W. (2006). A computer-based information-tool for chronic pain patients. Computerized information to support the process of shared decision-making. Patient
Educ Couns, 61(1):92-8.
Horn, K., McCracken, L., Dino, G., & Brayboy, M. (2008). Applying community-based participatory research principles to the development of a smoking-cessation program for American Indian teens: "telling our story". Health Education & Behavior,
35(1):44-69. Epub 2006 May 31.
Jones, L., Bates, G., Mc Coy, E., & Bellis, MA. (2015). Relationship between alcohol-
this relationship: a systematic review and meta-analysis. BMC Public Health.
18;15:400. doi: 10.1186/s12889-015-1720-7.
Kelley, BR. (1995). Community-based research: a tool for community empowerment and student learning. Journal of Nursing Education, 34(8):384-6.
King, K., & Ogle, C. (2014). Negative life events vary by neighborhood and mediate the relation between neighborhood context and psychological well-being. PLoS One, 8;9(4):e93539. doi: 10.1371/journal.pone.0093539.
Korp, P. (2004). Hälsopromotion. Lund: Studentlitteratur.
Krauss, S. E., Collura, J., Zeldin, S., Ortega, A., Abdullah, H., & Sulaiman, A. H. (2013). Youth–adult partnership: Exploring contributions to empowerment, agency and community connections in Malaysian youth programs. Journal of Youth and
Adolescence. doi:10.1007/s10964-013-0027-1.
Kvale, S. (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun.(Första upplagan). Lund: Studentlitteratur.
Medin, J., & Alexandersson, K. (2000): Begreppen hälsa och hälsofrämjande - en
litteraturstudie. Lund: Studentlitteratur.
Michalsen, A., Grossman, P., Acil, A., Langhorst, J., Lüdtke, R., Esch, T., Stefano, GB., & Dobos, GJ. (2005). Rapid stress reduction and anxiolysis among distressed women
as a consequence of a three-month intensive yoga program. Med Sci Monit,
11(12):CR555-561. Epub 2005 Nov 24.
Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor. (2016). Ungdomsenkäten Lupp. Hämtad 2016-03-08 från http://www.mucf.se/ungdomsenkaten-lupp
Neufeind, M., Jiranek, P., & Wehner, T. (2014). Beyond skills and structure: Justice
dispositions as antecedents of young citizens' volunteering and political participation.
Journal Of Community & Applied Social Psychology, 24(4), 278-295.
doi:10.1002/casp.2166
O'Connor, S., & Jose, P. E. (2012). A Propensity Score Matching Study of Participation in Community Activities: A Path to Positive Outcomes for Youth in New Zealand?
Developmental Psychology, 48(6), 1563-1569 7p. doi:10.I037/a0027597
Ohlson, L. (2008). Hälsopedagogik. (Andra upplagan). Stockholm: Liber. Olsson, H., & Sörensen, S. (2011). Forskningsprocessen. Stockholm: Liber. Pallant, J. (2001). SPSS Survival Manual. Philadelphia: Open University Press.
Peng, C-Y. J., Lee, K. L. & Ingersoll, G. M. (2002). An Introduction to Logistic Regression Analysis and Reporting. The Journal of Educational Research. 96(1), 3-14.
Ronning, R. (2007). Brukarmedverkan och empowerment. I Askheim, O.P. & Starrin, B. (Red.), Empowerment – I teori och praktik. Malmö: Gleerups Utbildning.
Spencer, G. (2014). Empowerment, Health Promotion and Young People : A Critical
Approach. Abingdon, Oxon: Routledge.
Svanström, L. (2002). En introduktion till folkhälsovetenskap. Lund: Studentlitteratur. Ungdomsmottagning. (2016). Narkotika. Hämtad 2016-04-06 från
http://www.umo.se/Tobak-alkohol-droger/Narkotika/
Ungdomsmottagning. (2016). Så påverkas kroppen av alkohol. Hämtad 2016-04-06 från http://www.umo.se/Tobak-alkohol-droger/Alkohol/Sa-paverkas-kroppen-av- alkohol1/
Västra Götalandsregionen Folkhälsokommittén. (2010). Att tänka och arbeta
hälsofrämjande. Hämtad 2016-03-27 från
http://www.vgregion.se/upload/Folkh%C3%A4lsa/rapporter/slutrapp_hogskolanvas t_hgnatverk.pdf
Wallerstein, N., & Bernstein, E. (1988). Empowerment education: Freire's ideas adapted to health education. Health Education Quarterly, 15(4):379-94.
Hämtad 2016-06-20 från
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/?term=Empowerment+education%3A+Freire 's+ideas+adapted+to+%09health+education.
Werner, M., Ludyga, A., Mielck, A., & Grill, E. (2016). Relevance of community structures and neighbourhood characteristics for participation of older adults: a qualitative study. Quality of Life Research, 25(1), 143-152 10p. doi:10.1007/s11136-015-1049-9 Wilson, N., Minkler, M., Dasho, S., Wallerstein, N., & Martin, AC. (2008). Getting to social
action: the Youth Empowerment Strategies (YES!) project. Health Promotion
practice. 9(4):395-403. Epub 2006 Jun 27.
World Health Organization. (2004). Acknowledgments. Hämtad 2016-03-27 från http://www.who.int/healthpromotion/conferences/7gchp/Track2_Inner.pdf World Health Organization. (2015). Gender. Hämtad 2016-04-19 från
http://www.who.int/mediacentre/factsheets/fs403/en/
World Health Organization. (2011). Glossary of terms and tools. Hämtad 2016-02-19 från http://www.who.int/gender-equity-rights/knowledge/glossary/en/
World Health Organization. (2008). Inequalities in young people’s health. Health behavior in School-Aged Children International Report from the 2005/06 Survey. Hämtad 2016-03-18 från
http://www.euro.who.int/__data/assets/pdf_file/0005/53852/E91416.pdf?ua=1 World Health Organization. (1986). Ottawa Charter on Health Promotion. Geneva: WHO
World Health Organization. (1948). WHO definition of Health. Hämtad 2016-02-16 från http://who.int/about/definition/en/print.html
World Medical Association. (2013). Ethical Principles for Medical Research Involving
Human Subjects. Hämtad 2016-06-03 från
http://www.wma.net/en/20activities/10ethics/10helsinki/DoH-Oct2013-JAMA.pdf Wramner, B., Pellmer, K., & Hellström, C. (2010). Beroende och droger – förekomst,
effekter, förändringsmöjligheter. Lund: Studentlitteratur.
Young, S., Patterson, L., Wolff, M., Greer, Y., & Wynne, N. (2015). Empowerment, Leadership, and Sustainability in a Faith-Based Partnership to Improve Health.
Journal of Religion and Health, 54(6), 2086-2098. doi: 10.1007/s10943-014-9911-6
Zeldin, S., Krauss, S., Collura, J., Lucchesi, M., & Sulaiman, A. (2014). Conceptualizing and Measuring Youth-Adult Partnership in Community Programs: A Cross National Study. American Journal Of Community Psychology, 54(3/4), 337.
BILAGA 1 ENKÄTFRÅGOR FRÅN LUPP
A3. Vad stämmer bäst in på dig?
Tjej Kille
Annan könstillhörighet (om du är eller känner dig tillhöra annat kön än tjej eller kille)
A8. I vilken utsträckning är du orolig för dina föräldrars ekonomi?
Inte alls orolig Inte särskilt orolig Ganska orolig Mycket orolig
A9. Under de senaste sex månaderna, har det hänt att du inte kunnat göra något eller inte kunnat köpa något som många andra i din ålder gör eller köper för att din familj inte har haft råd?
Ja, flera gånger Ja, en gång Nej
C4. Hur mycket eller lite vill du som elev vara med och bestämma om följande?
Väldigt lite/ingentin
g
Ganska lite Ganska mycket mycketVäldigt Vad jag får lära mig
Hur vi ska arbeta, till exempel grupparbete/projektarbete Läxorna Proven Schemat Maten Skolans "regler" Skolmiljön inne Skolmiljön ute
D1. Hur intresserad är du av följande?
Inte alls
intresserad Inte särskilt intresserad intresseradGanska intresseradMycket Politik
Samhällsfrågor i allmänhet Vad som händer i andra länder
D2. Under de senaste 12 månaderna, har du gjort något av följande?
Nej Nej, men kan tänka mig att
göra det Ja
Tagit kontakt med någon politiker, tjänsteman eller beslutsfattare i kommunen
Skrivit ett förslag (medborgarförslag) till kommunens politiker Deltagit i demonstration
Diskuterat samhällsfrågor/politik på forum eller bloggar på internet Gillat/delat inlägg om
samhällsfrågor/politik på internet
F1. Under de senaste sex månaderna, hur bedömer du din hälsa, hur du mår eller känner dig?
Mycket bra Ganska bra
Varken bra eller dåligt Ganska dåligt
Mycket dåligt
F2. Hur ofta har du haft följande besvär under de senaste sex månaderna? Sällan eller aldrig Någon eller några gånger i månaden En gång i veckan Flera gånger i veckan I stort sett varje dag Huvudvärk Ont i magen Känt dig stressad
Känt dig nedstämd (deppig eller nere)
Svårt att somna Sovit dåligt på natten
F4. Hur ofta brukar du träna så att du blir andfådd eller svettas?
Räkna in träning både i och utanför skolan. I stort sett varje dag
Flera gånger i veckan En gång i veckan
Någon eller några gånger i månaden Sällan eller aldrig
F6. Hur ofta brukar du…
Sällan eller aldrig Någon eller några gånger i månaden En gång i veckan Flera gånger i veckan I stort sett varje dag röka cigaretter? snusa? dricka folköl?
dricka starköl, starkcider, alkoläsk, vin eller sprit?
F8. Har du någon gång använt narkotika?
Med narkotika avses t.ex. marijuana, amfetamin, kokain, heroin, GHB och andra narkotikaklassade preparat. Ja, flera gånger
Ja, ett fåtal gånger Ja, en gång
Box 883, 721 23 Västerås Tfn: 021-10 13 00 Box 325, 631 05 Eskilstuna Tfn: 016-15 36 00