Forskning om skrivutvecklande strategier och arbetsmetoder för elever med utvecklingsstörning utgör en tydlig kunskaps- och forskningslucka runt om i världen och därför finns ett stort behov av vidare forskning om välfungerande undervisningsmetoder för skrivutveckling. Speciallärare och klasslärare måste ha vetskap och undervisningsmetoder som fungerar väl i praktiken i Sverige för att kunna utveckla elevernas skrivförmåga och av den anledningen behövs det vidare forskning, t.ex. i form av single case studier som utförs i Norden.
Några av de granskade studierna visar att det inte finns något samband mellan IQ och skrivutveckling (Katims, 1996), medan Bording et al. (1984) kom fram till resultatet att deras “freetime”-metod fungerade sämre för elever ju lägre deras IQ var. Frågan är om de undersökta strategier och arbetsmetoder i den systematiska litteraturstudien skulle fungera för alla elever oavsett grad av utvecklingsstörning eller om det finns en skillnad mellan vilka metoder som fungerar bäst för elever med en viss grad av utvecklingsstörning. Därför vore det intressant att undersöka sambandet mellan grad av utvecklingsstörning och fungerande metoder för skrivutveckling närmare. Det känns även viktig att undersöka vidare om det finns en skillnad om och hur mycket komorbiditet (samtidiga diagnoser), med t.ex. autism, Downs syndrom och ADHD påverkar förmågan att ta till sig skrivutvecklande undervisning och nya skrivförmågor hos elever med utvecklingsstörning.
Vid läsning av kursplanen i svenska för elever i grundsärskolan (Skolverket, 2018) möts läsaren under avsnittet centralt innehåll av ett flertal färdigheter som kursen förväntas innefatta. Möjligen kan det vara så att kursplanens utformande och fokus på träning av färdigheter leder till att lärare och speciallärare fokuserar på just detta och därför utgår från en färdighetsinriktning i planering och utformande av undervisningen. Vår studie visar att även andra inriktningar som till exempel process-, genre- och social praktikinriktning kan stärka elevers skrivfärdigheter, såsom t.ex. grammatik och stavning, samtidigt som det stärker andra delar av skrivutveckling, t.ex. skriftlig kommunikation och skriftlig berättarförmåga. Det skulle därför vara intressant att genom en kvalitativ forskningsmetod undersöka hur undervisningen ser ut i den svenska grundsärskolan för att se vilka metoder och
strategier som används, samt vilka synsätt som ligger bakom dessa. Är det så att skrivundervisningen i grundsärskolan grundar sig i färdighetsinriktningen, vilket i sådana fall skulle kunna kopplas till Läroplanen för grundsärskolan (Skolverket, 2018), eller vad är det för skrivutvecklande metoder som lärarna och speciallärarna använder?
Slutsats
I dagens samhälle spelar förmågan att kunna uttrycka sig en viktig roll, både när det kommer till arbetslivet och privatlivet. För att som vuxen vara delaktig i samhället behöver vi en skriftspråklig förmåga som kan hjälpa oss i situationer där vi vill söka kontakt med andra, i sociala medier, i arbetssökande eller arbetet eller när som helst där vi behöver uttrycka oss skriftligt. Förmågan att skriva uppfattas vara så viktig att regeringen beslutat att införa en Läsa-skriva-räkna-garanti som träder i kraft 1 juli 2019 (Skolverket, 2019; Regeringens proposition, 2017/18:195). Syftet med garantin är att lägga fokus på tidiga insatser för att utveckla dessa förmågor hos elever i behov av stöd.
För att säkerställa garantin planeras kompetensutveckling och implementeringsinsatser för
förskoleklass och lågstadiet i grundskolan, specialskolan och sameskolan. Lagändringen innefattar inte
31
särskolan, vilket krasst skulle kunna tolkas som att elever inom särskolan inte kan garanteras färdigheterna läsa, skriva och räkna. Nu bör elever inom särskolan utifrån läroplanen redan få
särskilda stödinsatser (Skolverket, 2018), men garantins exkludering av särskolan skulle också kunna kopplas till Riksrevisionens granskning (2019), som visar att särskolan inte får samma stöd och uppmärksamhet från Regeringen och Skolverket. Särskolan har färre bedömningsstöd och sämre kunskapsuppföljning än andra skolformer, vilket gör det svårt att veta om eleverna fått möjlighet att utvecklas så långt som möjligt, som skollagen kräver. Vad beror detta på och vad sänder det för signaler till pedagoger som arbetar på grundsärskolan? Samtidigt har förväntningarna på vad elever med utvecklingsstörning kan lära sig i skolan höjts (Berthén, 2007) och den senaste läroplanen har också medfört ett tydligare kunskapsfokus för elever med utvecklingsstörning (Skolverket, 2018).
Specialläraren får därmed en ännu viktigare roll när det kommer till att basera undervisningen på forskning och beprövad erfarenhet. Trots kunskapslucka visar vår studie att elever med
utvecklingsstörning framgångsrikt kan utveckla sin förmåga att skriva, då nästan alla metoder och strategier, oberoende av inriktning, visade positiva resultat. Men elever med utvecklingsstörning har olika förutsättningar och behov (Woolfolk & Karlberg, 2015; Katims, 1996) och det är av stor vikt att undervisningen utifrån evidensbaserad forskning anpassas efter eleven för att bli så framgångsrik som möjligt. Alla barn med funktionsnedsättning har rätt till ett fullvärdigt liv där de kan delta i samhället (UNICEF Sverige, 2009) och för att elever med utvecklingsstörning spelar skolan och specialläraren en viktig roll när det kommer till att göra eleverna delaktiga i det skriftspråkliga samhället vi lever i idag. Uppgiften kräver att skolan och specialläraren inte sätter begränsningar, utan istället vågar tro på elevernas förmåga och lägga tid och fokus på skrivundervisningen - för enligt vår systematiska litteraturstudie fungerar de flesta strategier och arbetsmetoder för elevers skrivutveckling, oavsett inriktning.
32
Referenser
American Psychiatric Association (2013). Diagnostic and statistical manual of mental disorders, fifth edition (DSM-5). Washington DC: APA.
American Psychological Association (2001). Publication Manual of the American Psychological Association.
Washington D.C.: American Psychological Association.
Arevik, S. & Hartzell, O. (2014). Att göra tänkande synligt. En bok om begreppsbaserad undervisning.
Stockholm: Liber.
Baker, S., Gersten, R. & Graham, S. (2003). Teaching expressive writing to students with learning disabilities.
Research-based applications and examples. Journal of Learning Disabilities, 36, pp. 109 – 123.
Berg, E. (2011). Läs- och skrivundervisning. Teorier, trender och tradition. Lund: Studentlitteratur
Berthén, D. (2007). Förberedelse för särskildhet. Särskolans pedagogiska arbete i ett verksamhetsteoretiskt perspektiv. Doktorsavhandling. Karlstad: Karlstads universitet.
*Bilgi, A. D., & Özmen, E. R. (2018). The effectiveness of modified multi-component cognitive strategy instruction in expository text comprehension of students with mild intellectual disabilities. Educational Sciences: Theory and Practice, 18(1), pp. 61 – 84.
Black, P. & William, D., 2018. Classroom assessment and pedagogy. Assessment in Education. Principles, Policy & Practice, Vol. 25 (6), pp. 551 - 575.
*Bording, C., McLaughlin, T.F. & Williams, R.L. (1984). Effects of free time on grammar skills of adolescent handicapped students. The Journal of Educational Research,77(5), pp. 312 - 318.
Bruce, B. (2009). Språkutveckling på olika villkor. I A. Sandberg (Red.) Med sikte på förskolan - barn i behov av stöd. Lund: Studentlitteratur.
Bruce, B. (2010). Bokstavsbarnen och bokstäverna. I L. Bjar & C. Liberg (Red.) Barn utvecklar sitt språk (ss.
255 - 278). Lund: Studentlitteratur.
Carlsson Kendal, G. (2018). Att stödja exekutiva funktioner. Stockholm: Skolverket.
Cartwright, K.B. (2017). Exekutiva förmågor och läsförståelse. Lund: Studentlitteratur AB
Coe, R. (2002). It’s the effect size, stupid. What effect size is and why it is important. Paper presented to the Annual Conference of the British Educational Research Association, Exeter University, 12th-14th september 2002.
Cole, M., & Wertsch, J. (1996). Beyond the individual-social antimony in discussions of Piaget and Vygotsky.
Human Development, 39, pp. 250 - 256.
Dockrell, J. (2006). Causes of delays and difficulties in the production of written text. I McArthur, C., Graham, N.L., & Fitzgerald, J. (Red.). Handbook of writing research. New York-London: Guilford Press.
Eriksson Barajas, K., Forsberg, C., & Wengström, Y. (2013). Systematiska litteraturstudier i
utbildningsvetenskap. Vägledning vid examensarbeten och vetenskapliga artiklar. Stockholm: Natur & Kultur.
Farrell, M. (2017). Educating special students. An introduction to provision for learners with disabilities and disorders. London: Routledge.
33
* Felix, V. G., Mena, L. J., Ostos, R., & Maestre, G. E. (2017). A pilot study of the use of emerging computer technologies to improve the effectiveness of reading and writing therapies in children with down syndrome.
British Journal of Educational Technology, 48(2), pp. 611 - 624.
Fleischer, A. V., & From, K. (2016). Exekutiva funktioner hos barn och unga. Lund: Studentlitteratur.
Flower, L., & Hayes, J.R. (1981). A cognitive process theory of writing. Collage Composition and Communication, 32(4), pp. 365 - 387.
Gillespie, A., & Graham, S. (2014). A meta-analysis of writing interventions for students with learning disabilities. Exceptional Children, 80(4), pp. 454 - 473.
Graham, S. (1997). Executive control in the revising of students with learning and writing difficulties. Journal of Educational Psychology, 89, pp. 223 – 234.
Graham, S., & Harris, K.R. (2003). Students with learning disabilities and the process of writing. A meta-analysis of SRSD studies. I L. Swanson, K. Harris, & S. Graham (Red.). Handbook of learning disabilities (pp.
323-344). New York: Guilford Press. Sid 323-344
Graham, S., & Perin, D. (2007). A meta-analysis of writing instruction for adolescent students. Journal of Educational Psychology, 99, pp. 445 – 476.
* Guzel-Ozmen, R. (2006). The effectiveness of modified cognitive strategy instruction in writing with mildly mentally retarded turkish students. Exceptional Children, 72(3), pp. 281 - 297.
Hagtvet Eriksen, B. (2002). Skriftspråksutveckling genom lek. Stockholm: Natur & Kultur
Hattie, J., & Timperley, H. (2007). The power of feedback. Review of Educational Research, 77(1), pp. 81-112.
Harris, K.R., & Graham, S. (1996). Making the writing process work. Strategies for composition and self-regulation. Cambridge, MA: Brookline
Harris, K. R., & Graham, S. (2016). Self-regulated strategy development in writing. Policy implications of an evidence-based practice. Policy Insights from the Behavioral and Brain Sciences, 3(1), pp. 77 – 84.
Harris, K. R., & Graham, S. (2017). Self-Regulated Strategy Development: Theoretical Bases, Critical Instructional Elements, and Future Research. In R. Fidalgo, T. Olive, K.R. Harris, & M. Braaksma (Red.) Studies in writing Series (40). Design Principles for Teaching Effective Writing (pp. 119-151). Leiden: Brill.
* Hedrick, W. B., Katims, D. S., & Carr, N. J. (1999). Implementing a multimethod, multilevel literacy program for students with mental retardation. Focus on Autism and other developmental disabilities, 14(4), pp. 231 - 239.
Håkansson, J., & Sundberg, D. (2012). Utmärkt undervisning. Framgångsfaktorer i svensk och internationell belysning. Stockholm: Natur & Kultur.
Høien, T., & Lundberg, I. (1999). Dyslexi. Från teori till praktik. Stockholm: Natur och Kultur.
Ialongo, C. (2016). Understanding the effect size and its measures. Biochemia medica.
Igland, M.-A. (2003). Ord på vandring: Elever i samtal om texter. I O. Dysthe (Red.). Dialog, samspel och lärande (ss.273 - 294). Lund: Studentlitteratur.
Intelligenskvot. (2019, 09 april). I Wikipedia. Hämtad 2019-04-28, https://sv.wikipedia.org/wiki/Intelligenskvot Ivanič, R. (2004). Discourses of writing and learning to write. Language and Education 18(3), pp. 220 – 245.
Oxford: Routledge.
Joseph, L. M., & Konrad, M. (2009). Teaching students with intellectual or developmental disabilities to write.
A review of the litrature. Research in Developmental Disabilities, 30(2009), pp.1 – 19.
34
* Katims, D. S. (1996). The emergence of literacy in elementary students with mild mental retardation. Focus on Autism and other Developmental Disabilities, 11(3), pp. 147- 157.
Katims, D. S. (2001). Literacy assessment of students with mental retardation. An exploratory investigation.
Education and Training in Mental Retardation and Developmental Disabilities, 36 (4), pp. 363 – 371.
* Konrad, M., Clark, K. A., & Test, D. W. (2017). Effects of GO 4 IT . . . NOW! Strategy instruction on expository writing skills for students with disabilities. Career Development and Transition for Exceptional Individuals, 40(1), pp. 45–55.
Liberg, C. (2010 a). Möten i skriftspråket. I L. Bjar & C. Liberg (Red.). Barn utvecklar sitt språk (ss. 215 - 238).
Lund: Studentlitteratur
Liberg, C. (2010 b). Elevers läs- och skrivutveckling. Stockholm: Skolverket.
Lundberg, I. (2008). God skrivutveckling. Kartläggning och undervisning. Stockholm: Natur och Kultur.
Løkensgard Hoel, T. (2003). Dialogperspektiv på elektroniska diskussioner. I O. Dysthe (Red.). Dialog, samspel och lärande (ss. 295 - 320). Lund: Studentlitteratur.
Matson, I.-L. (2017). Grus i maskineriet. Några kommunala tjänstemäns, politikers, föräldrars och lärares syn på en skola för alla. Doktorsavhandling. Stockholm: Stockholms universitet.
* Park, Y., Ambrose, G., Coleman, M. B., & Moore, T. C. (2017). The effects of teacher directed writing instruction combined with SOLO Literacy Suite. Journal of Computer Assisted Learning, 33(1), pp. 20–34.
* Pennington, R., & Koehler, M. (2017). Effects of modeling, story templates, and self-graphing in the use of story elements by students with moderate intellectual disability. Education and Training in Autism and Developmental Disabilities, 52(3), pp. 280 – 290.
* Pennington, R. C., Foreman, L. H., & Gurney, B. N. (2018). An evaluation of procedures for teaching students with moderate to severe disabilities to write sentences. Remedial and Special Education, 39(1), pp. 27 – 38.
* Pennington, R., Delano, M., & Scott, R. (2014). Improving cover-letter writing skills of individuals with intellectual disabilities. Journal of Applied Behavior Analysis, 47(1), pp. 204 – 208.
Petticrew, M., & Roberts, H. (2006). Systematic reviews in the social sciences. Malden, MA: Blackwell Publishing.
Porter, J., Ouvry, C., Morgan, M., & Downs, C. (2001). Interpreting the communication of people with profound and multiple learning difficulties. British Journal of Learning Disabilities (29), pp. 12 – 16.
Purvis, K.L., & Tannock, R. (1997). Language abilities in children with attention deficit hyperactivity disorder.
Reading disabilities and normal controls. Journal of Abnormal Child Psychology, 25 (2), pp. 133 - 144.
Raphael, T. E., & Englert, C. S. (1990). Writing and reading. Partners in constructing meaning. Reading Teacher, 43(6), pp. 388 – 400.
Regeringens proposition (2017/18:195). Läsa, skriva, räkna. En garanti för tidiga stödinsatser. Hämtad 2019-05-20 från https://data.riksdagen.se/fil/B916A029-70CA-43C9-AF87-107EE56CFB78
Reichenberg, M. (2012). Gränser på gott och ont. Undervisning i särskolan förr och nu. I D.Eriksson & L.-E.
Edlund (Red.). Språkets gränser – och verklighetens. Perspektiv på begreppet gräns (s. 143 – 155). Umeå:
Institutionen för språkstudier, Umeå universitet.
Reichenberg, M., & Lundberg, I. (2013). Läsförståelse genom strukturerade textsamtal. För elever som behöver särskilt stöd. Stockholm: Natur och kultur.
Riksrevisionen (2019). Grundsärskolans kunskapsuppdrag – styrning, stöd och uppföljning (RIR 2019:13) Stockholm: Riksdagens interntryckeri.
35
Rosenthal, R. (2010). Pygmalion effect. In the corsini encyclopedia of psychology. Hämtad från doi:10.1002/9780470479216.corpsy0761
SFS (1993:387). Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade. Stockholm: Socialdepartementet.
Singer, B., & Bashir, A. (2004). Developmental variations in writing. I Stone, C.A., Silliman, E.R., Ehren, B.J., and Apel, K. (Red.). Handbook of language and literacy. Development and disorders (pp. 559 - 582). New York: Guilford.
Skolforskningsinstitutet (2018). Feedback i skrivundervisningen. Systematisk översikt 2018:01. Solna:
Skolforskningsinstitutet
Skolinspektionen (2010). Undervisningen i svenska i grundsärskolan. Rapport 2010:9.
Skollagen (2010). Rapport 2010:800. Hämtad från: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/skollag-2010800_sfs-2010-800
Skolverket (2014). Stödinsatser i utbildningen. Om ledning och stimulans, extra anpassningar och särskilt stöd.
Stockholm: Fritzes.
Skolverket (2016). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Stockholm: Fritzes.
Skolverket (2018). Läroplan för grundsärskolan 2011. Stockholm: Fritzes.
Skolverket (2019). Läsa, skriva, räkna. En garanti för tidiga stödinsatser. Hämtad 2019-05-20 från
https://www.skolverket.se/skolutveckling/leda-och-organisera-skolan/extra-stod-till-elever/lasa-skriva-rakna---garanti-for-tidiga-insatser.
SOU (1997:108). Att lämna skolan med rak rygg om rätten till skriftspråket och om förskolans och skolans möjligheter att förebygga och möta läs- och skrivsvårigheter. Slutbetänkande. Hämtad från
https://www.regeringen.se/49b723/contentassets/daa21865d75f46dda1feef685ebc3886/sou-1997108a Special Learning (u.å.). What is prompting? Hämtad 2019-05-10 från
https://www.special-learning.com/article/What_is_prompting.
Specialpedagogiska Skolmyndigheten (2017). Utförlig beskrivning av utvecklingsstörning. Hämtad från https://www.spsm.se/globalassets/produktionsstodswebben/behovsbeskrivningar/utvecklingsstorning.pdf”
* Staples, A., & Edmister, E. (2012). Evidence of two theoretical models observed in young children with disabilities who are beginning to learn to write. Topics in Language Disorders, 32(4), pp. 319 - 334.
Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU) (2014). Mall för bedömning av relevans. Hämtad 20 februari 2019 från https://www.sbu.se/globalassets/ebm/metodbok/mall_relevans.pdf
* Stromer, R., MacKay, H.A., MacVay, A.A., & Fowler, T. (1998). Written lists as mediating stimuli in the matching-to-sample performances of individuals with mental retardation. Journal of Applied Behavior, 31 (1), pp. 1 – 19.
Stubbs, M. (1982). Written language and society: some particular cases and general observations. I M. Nystrand (Red.) What writers know. The Language, process, and structure of written discourse (pp. 31 - 53). Orlando:
Academic Press.
Sullivan, G., & Feinn, R. (2012). Using effect size. Or why the p value is not enough. Journal of graduate medical education. 4, pp. 279 - 282.
Swanson, H.L., & Berninger, V.W. (1996). Individual differences in children’s working memory and writing skill. Journal of Experimental Child Psychology, 63(2), pp. 358 – 385.
Swärd, A.-K. (2015). Skrivande och skrivutvecklande arbetssätt. Stockholm: Skolverket
36
Taylor, R., Richards, S., & Brady, M. (2005). Mental retardation. Historical perspectives, current practices and future directions. Boston: Allyn & Bacon.
Torgesen, J. K. (2000). Individual differences in response to early interventions in reading. The lingering problem of treatment resisters. Learning Disabilities Research & Practice, 2000;15, pp. 55 – 64 Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Unescorådet (2016). Salamancadeklarationen och Salamanca + 10. Svenska Unescorådets skriftserie 02/2006.
Stockholm: Svenska Unescorådet.
UNICEF Sverige (2009). Barnkonventionen: FN:s konvention om barnets rättigheter. Stockholm: UNICEF Sverige.
University of Sydney (2019). How to critically appraise an article. Hämtad 03 mars 2019 från https://libguides.library.usyd.edu.au/c.php?g=516278&p=3568149
* Vedora, J., & Stromer, R. (2007). Computer-Based Spelling Instruction for Students with Developmental Disabilities. Research in Developmental Disabilities: A Multidisciplinary Journal, 28(5), pp. 489–505.
* Wang, X., Eberhard, D., Voron, M., & Bernas, R. (2016). Helping students with cognitive disabilities improve social writing skills through email modeling and scaffolding. Educational Studies, 42(3), pp. 252–268.
Woolfolk, A., & Karlberg, M. (2015). Pedagogisk psykologi. Harlow: Pearson.
World Health Organization (WHO) (1996). ICD-10 guide for mental retardation. Hämtad 2019-04-13 från https://www.who.int/mental_health/media/en/69.pdf
Zimmerman, B. J. (2002). Becoming a self-regulated learner. An overview. Theory into Practice, 41, pp. 64 – 70.
Stockholms universitet/Stockholm University SE-106 91 Stockholm
Telefon/Phone: 08 – 16 20 00 www.su.se
37