Fortsatt forskning

I längden kan vi se ett intresse av att genomföra en hel Appreciative Inquiry i organisationen socialtjänsten då detta eventuellt skulle kunna stävja den rådande negativa situationen som verkar finnas när det gäller utbrändhet, stress, hög arbetsbelastning och hög

personalomsättning. Fortsatt forskning skulle kunna syfta till att genomföra en Ai och titta på vilka effekter detta skulle ge. Det vi också har sett i tidigare forskning är att en välmående organisation med välmående socialsekreterare också i längden gynnar klienterna (Jönsson, 2006). Vi skulle vilja se en utveckling gällande att använda Ai som forskningsmetod och som ett komplement till rådande traditionella forskningsmetoder.

32 Då relationen som socialsekreterarna har till kollegor och den som finns till klienter spelar en stor roll för arbetsglädjen och arbetsmotivationen tänker vi att det kan vara viktigt för

organisationen att också titta på de här faktorerna. Då personalomsättningen är stor och också något som påverkar både arbetsglädje och arbetsmotivationen negativt så kan vi se en fördel med att organisationen också jobbar på dessa för att i längden också kunna behålla sin personal och också för att arbetsplatsen ska präglas av arbetsglädje och arbetsmotivation.

Astvik, W. & Melin, M. (2013). Överlevnadsstrategier i socialt arbete: Hur påverkar copingstsrategier kvalitet och hälsa. Arbetsmarknad & Arbetsliv, 19(4), 61–73. doi:10.1080/2156857X.2013.801879

Axelsson, C. (2018, 5 oktober). Tuff arbetssituation i socialtjänsten i Jämtland och Västernorrland. Akademikerförbundet SSR. Hämtad från https://akademssr.se/

Bellinger, A. & Elliott, T. (2011). What are you looking at? The potential of appreciative inquiry as a research approach for social work. British Journal of Social Work, 41(4), 708– 725. doi:10.1093/bjsw/bcr065

Blomberg, H. & Welander, J. (2017). Kör tills du brakar, sedan kastar vi ut dig om du inte flyr innan: Socialsekreterares berättelser om uppbrott från arbetsplatsen. Socialvetenskaplig

tidskrift, 24(1), 19–37.

Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder (B. Nilsson, övers.). Malmö: Liber. (Originalarbete publicerat 2008)

Bryman, A. (2018). Samhällsvetenskapliga metoder (B. Nilsson, övers.). Malmö: Liber. (Originalarbete publicerat 2016)

Cooperrider, D. L., & Srivastva, S. (1987). Appreciative inquiry in organizational life.

Research in organizational change and development, 1(1), 129-169.

Cooperrider, D. L., & Whitney, D. (2001). A positive revolution in change: Appreciative inquiry. Public administration and public policy, 87, 611–630.

Ekenberg, T. (2018, 4 februari). Sextimmarsdag gör succé i Sundsvall. ETC. Hämtad från https://www.etc.se/

Eliasson-Lappalainen, R. (2016). Om olika vägar till kunskap. I Meeuwisse, A., Sunesson, S. & Swärd, H. (Red.). Socialt arbete: en grundbok. (3. uppl. s. 334 - 350). Stockholm: Natur & Kultur

Frost, L., Höjer, S., Campanini, A., Kullberg, & Sicora, A. (2017) Why do they stay? A study of resilient child protection workers in three European countries, European Journal of Social

Work, 21(4), 1–13. doi:10.1080/13691457.2017.1291493

Hackman, J.R., & Oldham, G.R. (1980). Work redesign. Reading, Mass.: Addison-Wesley.

Herzberg, F., Mausner, B., & Snyderman, B.B. (1993). The motivation to work. (2nd ed.) New Brunswick, N.J.: Transaction Publishers.

Höjer, S., & Kullberg, K. (2017). Varför stannar de kvar. Socionomens

Jungert, T., Koestner, R., Houlfort, N., & Schattke, K. (2013) Distinguishing source of autonomy support in Relation to workers’ motivation and self-efficacy. Journal of Social

Psychology, 153(6), 651-666. doi:10.1080/00224545.2013.806292

Jönsson, S. (2005). Client work, job satisfaction and work environment aspects in human

service organizations. Lunds Universitet: Psykologiska institutionen.

Jönsson, S. (2006). Klientarbetets betydelse för upplevelsen av arbetsmiljön: en studie av socialsekreterare. I V. Leppänen, S. Jönsson, H. Petersson & J. Tranquist (Red), Villkor i

arbete med människor – en antologi om human servicearbete (s. 59–77). Stockholm:

Arbetslivsinstitutet.

Locke, E. A. (1976). The Nature and Causes of job satification. I M. D. Dunnette, & L. M. Hough (Red.), Handbook of industrial and organizational psychology (s. 1319-1328). Chicago: Consulting Psychologists Press.

Leppänen, V., Jönsson, S., Petersson, H. & Tranquist, J. (2006). Villkor i arbetet med människor: en inledning. I V. Leppänen, S. Jönsson, H. Petersson & J. Tranquist (Red),

Villkor i arbete med människor – en antologi om human servicearbete (s. 1–18). Stockholm:

Arbetslivsinstitutet.

Maier, C. T. (2018). Light and shadows: Appreciative inquiry, communication ethics literacy, and the opioid epidemic. Qualitative Research Reports in Communication. 00(00), 1–6. doi:10.1080/17459435.2018.1529699

Mattsson, T. (2016). Juridik och socialt arbete. I A. Meenuwisse, S. Sunesson & H. Swärd (Red.), Socialt arbete: en grundbok (3. uppl., s. 198 – 214). Stockholm: Natur och Kultur Mor Barak, N., Nissly, J.A & Levin, A. (2001) Antecedents to Retention and Turnover among child welfare, Social Work and Other Human Service Employees: What can We Learn from Past Research. A review and meta-analysis, Social Service Review, 75(4), 626– 661. Doi:10.1086/323166

Månsson, E. (2006). Att vara nöjd med sitt arbete: vad betyder det. I V. Leppänen, S.

Jönsson, H. Petersson & J. Tranquist (Red), Villkor i arbete med människor – en antologi om

human servicearbete (s. 37–57). Stockholm: Arbetslivsinstitutet.

Pösö, T. & Forsman, S. (2013). Messages to social work education: what makes social workers continue and cope in child Welfare. Social Work Education, 32(5), 650–661. doi:10.1080/02615479.2012.694417

Seel, R. (2008). Introduction to Appreciative Inquiry (Chedgrave, Norfolk: New Paradigm Consulting), hämtad från http://www.new-paradigm.co.uk/ (Hämtad 2018-10-08)

Socialstyrelsen. (2013). Barn och unga i familjehem och HVB: Handbok om socialnämndens ansvar och uppgifter. Stockholm: Socialstyrelsen

Stalker, C. A., Mandell, D., Frensch, K. M., Harvey, C., & Wright, M. (2007). Child welfare workers who are exhausted yet satisfied with their jobs: How do they do it. Child & Family

Sveriges Kommuner och Landsting. (2018). Frågor och svar: Socialsekreterare. Hämtad 12 oktober, 2018, från SKL,

https://skl.se/arbetsgivarekollektivavtal/kollektivavtal/faktaochstatistik/faktaomloner/faktaoc hstatistikkollektivavtal/socialsekreterare.13141.html

Swärd, H. & Starrin, B. (2016). Makt i socialt arbete. I A. Meeuwisse, S. Sunesson & H. Swärd (Red.), Socialt arbete: en grundbok (3. uppl. s. 393 - 413). Stockholm: Natur och Kultur

Tham, P. (2007). Why are they leaving: Factors affecting intention to leave among social workers in child welfare. The British Journal of Social Work, 37, 1225–1246.

doi:10.1093/bjsw/bcl054

Tham, P. (2016). Mindre erfaren, mer utsatt: Nya och mer erfarna socialsekreterares beskrivningar av sina arbetsvillkor 2003 och 2014. Socionomens

forskningssupplement, 40(6), 20–33.

Watkins, J.M., Mohr, B.J. & Kelly, R. (2011). Appreciative inquiry: change at the speed of

imagination (2. uppl.). San Francisco: Pfeiffer.

Whitney, D., Trosten-Bloom, A., Cherney, J.K. & Fry, R. (2012). Styrkebaserad

teamutveckling: En praktisk handbok i Appreciative Inquiry (D. Richardsson, övers.)

Östersund: Jengel Förlag AB. (Originalarbete publicerat 2004)

Wolvén, L. (2000). Att utveckla mänskliga resurser i organisationer: om ledarskap,

Bilaga 1

Missivbrev

Hej!

Som vi redan nämnt är vi två socionomstudenter vid institutionen Socialt arbete på Umeå universitet och går termin sex. Syftet med vår kandidatuppsats är att använda

förhållningssättet/metoden Appreciative Inquiry (Ai) för att undersöka upplevelsen av arbetsmotivationen och arbetsglädjen av att arbeta inom socialtjänsten som socialsekreterare med uppdrag riktade mot barn och unga samt upplevelsen av Ai.

Ai handlar om att finna de positiva delarna inom en organisation, att hitta vad det är som fungerar och göra mer av detta, kort beskrivet.

Anledningen till detta är att ämnet är aktuellt samt att vi har ett personligt intresse. Vi vill veta vad det är som driver dig att arbeta med det du gör och var du finner arbetsglädjen i socialtjänsten.

Efter ditt godkännande kommer vi att spela in intervjun för att sedan transkriberas. Inspelningen och transkriberingen kommer att raderas efter att arbetet är examinerat och godkänt. Du kommer att få ta del av materialet för att rätta eventuella fel. Materialet som samlas in kommer endast att användas för det vi avsett undersöka och förvaras på ett sådant sätt att det bara är tillgängligt för oss och vår handledare. Ditt deltagande kommer att vara anonymt och kommunens namn kommer ej att nämnas i studien. Ditt deltagande är frivilligt och du kan avbryta intervjun när som helst. Vår uppsats kommer att vid godkännande att publiceras på DIVA (digitala vetenskapliga arkivet) och på så vis vara sökbar på internet.

Vi räknar med att intervjun kommer ta ca 1 timme.

Om du har några funderingar så hör gärna av dig!

Med vänlig hälsning Jessica & Emma

Kontaktuppgifter:

Jessica Hovde, socionomstudent

070–XXX XX XX, jhovde1@hotmail.com

Emma Sjökvist, socionomstudent

Bilaga 2

Intervjuguide

Frågeområde 1 - Inledande frågor. Bakgrundsfakta, Direkta frågor.

• kön?

• Vad har du för titel och hur många år har du inom yrket?

• Beskriv ditt arbete och vad du gör – vad uppskattar du mest? Vad värdesätter du mest?

• Hur känns det att medverka i undersökningen?

Frågeområde 2 - Nutid gällande arbetsglädje och arbetsmotivation

• Vad är arbetsglädje för dig?

• Kan du berätta om en gång där du kände arbetsglädje? Vad var det som gjorde att du kände arbetsglädje då? Kan du beskriva mer? Vad inom din verksamhet gör att du känner arbetsglädje?

• Vad är arbetsmotivation för dig?

• Berätta om en gång när du kände dig som mest motiverad i ditt arbete? Vad är dina drivkrafter? Vad var det som gjorde att du upplevde arbetsmotivation? Vad i det var det som du tyckte om, tyckte var bra? Vad inom din verksamhet motiverar dig?

• Utan att vara ödmjuk, vad värderar du mest hos dig själv som socialsekreterare? • När känner du dig stolt över ditt arbete?

• Tänk tillbaka på din tid som socialsekreterare och berätta om den gång du känt dig mest lyckad – en höjdpunkt - där du kände dig som mest tillfredsställd med ditt jobb. Vad var det specifikt som gjorde dig tillfredsställd i den situationen?

Frågeområde 3 - Framtid/Vision gällande arbetsglädje och arbetsmotivation

• Om du fick tre önskningar till att höja arbetsglädjen och öka arbetsmotivationen i ditt jobb, vad skulle du önska då?

• Mirakelfrågan. Tänk dig att du vaknar från en lång, djup sömn. Du inser att allt du önskat har slagit in. Din idealorganisation socialtjänsten har blivit verklighet, en organisation som är full av arbetsglädje och arbetsmotivation. Vad ser du? Vad händer? Hur har det förändrats?

Frågeområde 4 - Ai, upplevelse av metoden

• Hur upplevde du detta sätt att genomföra en intervju?

• Vad tror du kan genereras genom att lyfta fram, belysa de positiva komponenterna i socialsekreterarens arbete?

• Hur tror du att du påverkas genom detta intervju sätt? Kommer detta att påverka dig i ditt fortsatta arbete?