Fortsatt forskning

Som vi nämnde i Självkritik och begränsningar skulle en likvärdig forskning kunna utföras med samma syfte, men med nationell inriktning. Vår studie skulle kunna vara en pilotstudie till detta för att få en ännu mer representativ uppfattning om revisionskvalitet och dess skillnader i Sverige. Studiens påståenden från analys och slutsats delstudie 1 skulle kunna omvandlas till hypoteser för att testas i framtida forskning. Ett exempel från dessa är:

5a - Hänsyn bör tas till kontorsstorleken när revisionskvaliteten mäts mellan olika byråstorlekar.

Vi kan tyda att många revisorer belyser tidsbrist. Huruvida ett litet kontor kan hinna analysera och ta fram information om all den nya lagstiftning och reglering som ständigt förnyas och uppdateras. Även huruvida ett litet kontor kan komma att bli påverkade av tidspress vid för många uppdrag, sjukdom eller liknande. En forskningsfråga skulle kunna vara huruvida små revisionsbyråer hinner med den nya och uppdaterade lagstiftningen i samma utsträckning som de stora revisionsbyråerna. Förslagsvis skulle en enkät med frågor av typen “sant och falsk” kunna utformas. Enkäterna skulle kunna skickas ut till olika stora byråer för att mäta skillnader kring revisionskvalitet som kan uppstå på grund av tidspress. För tidigare studier kring tidspress se Broberg et al. (2016) som i deras resultat presenterar att tidspress kan sänka revisionskvalitet.

På grund av att vi skriver denna uppsats under revisorernas mest tuffa period kan en mer omfattande intervjustudie utföras under en annan period. Under uppsatsens utförda intervju har det varit av stor vikt för de flesta revisorerna att intervjuerna inte tar mycket längre tid än 30 minuter. Följaktligen har vi fått beröra små delar av ämnet med väldigt öppna frågor, för att på så vis få revisorns egna tankar och ord i så stor omfattning som möjligt, under den korta intervjutid vi hade. Långa och djupgående intervjuer kring ämnet revisionskvalitet kan kanske komma att visa en än mer tydlig bild. Vår uppsats kan vara en inspirationskälla för vad som kan anses vara relevant att utforska vidare. Förslagsvis kan olika kontors arbetssätt utforskas vidare och huruvida kompetens finns att tillgå i byrån eller utanför, för ämnet se Sundgren och Svanström (2013) forskning. Hypoteser för forskning av detta slag kan vara:

H1a: Big 4 och icke Big 4 kan på olika sätt ta tillvara på kompetens på annan ort eller inom en annan byrå.

H1b: Tillhandahållandet av kompetens på annan ort eller inom en annan byrå skiljer sig mellan Big 4 och icke Big 4

Utifrån denna uppsats kan även den nyexaminerade revisorn belysas. Huruvida denna får mer och bättre omfattning på vidareutbildning inom Big 4, än inom icke Big 4. Uppsatsen har endast framfört att denna har ett eget ansvar för sin framtida karriär och bör observera hur revisionsbyråerna resonerar kring dennes vidareutbildning. Hypoteser för denna typ av forskning kan utformas enligt:

H2a: Den nyexaminerade anser att utbildning har en inverkan över deras val av framtida arbetsplats.

H2b: Den nyexaminerade prioriterar ett arbete, oavsett om det är inom Big 4, icke Big 4, med eller utan vidareutbildning.

Antal felaktiga årsredovisningar kan även det vara en bra utgångspunkt för vidare forskning. I vår intervjustudie framkom att revisorer ibland uppmärksammar att årsredovisningen inte alltid är fullständig. Enligt lag och reglering ska exempelvis vissa noter alltid finnas med i årsredovisningen, men fall har uppmärksammats där detta alltså inte är fallet. Ämnet föll inte inom studiens avgränsningar, men torde vara ett relevant ämne att undersöka. Förslagsvis skulle detta kunna undersökas genom att granska årsredovisningar för olika stora företag och med olika revisionsbyråer. Hypoteser hade kunnat lyda enligt:

H3a: Årsredovisningarnas fullständighet är beroende av företagets storlek.

H3b: Årsredovisningarnas fullständighet är beroende av företagets anställda revisionsbyrå.

Referenslista

Association of Business School (2015). Academic Journal Guide 2015. Tillgänglig från: https://steffenroth.files.wordpress.com/2015/06/abs-2015-steffen-roth-ch.pdf (Hämtad 2016-05-16)

Bakar, A. B. N., Rahman, A. R. A., & Rashid, A. M. H. (2005). Factors influencing auditor independence: Malaysian loan officers’ perceptions, Managerial Auditing Journal. Vol. 20, Nr. 8, ss. 804-822.

BDO. (2014) Årsrapport 2013. Tillgänglig från:

http://www.easyfairs.com/uploads/tx_ef/BDO-AR2013-web-2014-02-25.pdf (Hämtad 2016-02-15)

Bedard, J.C., Deis, D.R., Curtis, M.B. & Jenkins, J.G. (2008). Risk monitoring and control

in audit firms: a research synthesis. Auditing: A Journal of Practice & Theory. May 2008. Vol. 27, Nr. 1, ss. 187-218.

Broberg, P. (2013a). What Do Auditors Do? Mercury Magazine, Nr. 5-6, ss. 102-107. Tillgänglig från:

http://www.fek.uu.se/download.asp?doc=mercury%2FMercury.Reprint.0513102107.pdf

(Hämtad 2016-02-14)

Broberg, P. (2013b). The auditor at work, A study of audit practice in Big 4 audit firms. Lund University. ISBN (pdf): 978-91-7473-498-0.

Broberg, P., Tagesson, T., Argento, D., Gyllengahm, N. & Mårtensson, O. (2016). Explaining the influence of time budget pressure on audit quality in Sweden. Journal of Management &

Governance. DOI 10.1007/s10997-016-9346-4

Carrington, T. (2010). Revision. Malmö: Liber. Upplaga 1:1. ISBN: 978-91-47-08837-9. Carrington, T. (2014). Revision. Malmö. Liber AB. Upplaga 2. ISBN: 978-91-47–11493-1.

Choi, J-H., Kim, C.F., Kim, J.B. & Zang, Y. (2010). Audit Office Size, Audit Quality, and Audit Pricing. Auditing: A Journal of Practice & Theory, Vol. 29, Nr. 1, ss. 73-97. DeAngelo L. E. (1981). Auditor size and audit quality. Journal of Accounting and

Economics 3, ss. 183-199. North-Holland Publishing Company.

DeFond, M.L. (1992). The association between changes in client firm agency cost and

auditor switching. Auditing: A Journal of Practice & Theory. Vol. 11, Nr. 1, Spring 1992, ss. 16-31.

DeFond, M. L. & Zhang, J. (2014). A review of archival auditing research. Journal of

Accounting and Economics. 5. Vol. 58, Nr. 2-3, ss. 275-326.

Deloitte (2016). Våra kontor, Deloitte Sundsvall. Tillgänglig från:

http://www2.deloitte.com/se/sv/footerlinks/vara-kontor/lokalkontor/deloitte- sundsvall.html (Hämtad 2016-02-16)

Ekengren, A-M & Hinnfors, J. (2012). Uppsatshandbok. Hur du lyckas med din uppsats. 2:1 uppl. Lund: Studentlitteratur

Eriksson, L.T. & Wiedersheim-Paul, F. (2014) Att utreda, forska och rapportera. 10 uppl. Stockholm: Liber

FAR (2016) Revision, andra bestyrkandeuppdrag och övriga granskningsuppdrag. Tillgänglig från: http://www.far.se/Du-i-din-yrkesroll/Revisor/Revision-andra-bestyrkandeuppdrag- och-ovriga-granskningsuppdrag/ (Hämtad 2016-01-26)

Francis, J. R. (2004). What do we know about audit quality? The British Accounting

Review, Vol. 36, ss. 345–368

Francis, J.R. (2011). A Framework for Understanding and Researching Audit Quality.

Auditing: A Journal of Practice & Theory. Vol. 30, Nr. 2, ss. 125-152.

Review, Vol. 84, Nr. 5, ss. 1521-1552

Francis, J. R. Michas, P. & Yu, M. D. (2013). Office Size of Big 4 Auditors and Client

Restatements. Contemporary Accounting Research Vol. 30, Nr. 4, (Winter 2013) ss. 1626– 1661

Grant Thorton (2016). Medarbetare i Sundsvall. Tillgänglig från:

http://www.grantthornton.se/kontor/sundsvall/medarbetare-i-sundsvall/ (Hämtad 2016-02- 16)

Gul, F.A., Donghui, W. & Zhifeng, Y. (2013). Do Individual Auditors Affect Audit Quality? Evidence from Archival Data. The Accounting Review. 2013. Vol. 88, Nr. 6, ss. 1993-2023. Harrison, G., Kilgore, A. & Radich, R. (2011). The relative importance of audit quality

attributes. Australian accounting review, Vol. 21, Nr. 3, ss. 253-265.

Hirst, D. & Koonce, L. (1996). Audit Analytical Procedures: A Field Investigation.

Contemporary Accounting Research. Vol. 13, Nr. 2, Fall 1996, ss. 457-486.

IFAC. (2016). Small and Medium Practices. Tillgänglig från:

https://www.ifac.org/about-ifac/small-and-medium-practices (Hämtad 2016-02-15)

IFAC. (2016). Small and Medium Practices Committee. Tillgänglig från:

http://www.ifac.org/system/files/downloads/SMP_Committee_Fact_Sheet.pdf (Hämtad 2016-02-15)

International Auditing and Assurance Standards Board. (2014). Handbook of International Quality Control, Auditing, Review, Other Assurance, and Related Services Pronouncements. 2014. Vol. 1. International Federation of Accountants, New York. Audit Evidence. Tillgänglig från: http://www.ifac.org/system/files/publications/files/2014-

IAASB-HANDBOOK-VOLUME-1_0.pdf (Hämtad 2016-02-15)

Ethics for Professional Accountants. International Federation of Accountants, New York. ISBN: 978-1-60815-235-3.

Knapp, M.C. (1991). Factors that Audit Committee Members Use as Surrogates for Audit

Quality. Auditing: A Journal of Practice & Theory. Vol. 10, Nr. 1, Spring 1991, ss. 35-52.

Krishnan, J. & Schauer, P.C. (2000). The differentiation of quality among auditors:

Evidence from the not-for-profit sector. Auditing: A Journal of Practice & Theory. Vol. 19, Nr. 2, Practice summary. Fall 2000, ss. 9-25.

Norska listan. (2016). Scientific journals, series and publisher. Tillgänglig från: https://dbh.nsd.uib.no/publiseringskanaler/Forside (Hämtad 2016-05-16) Pentland, T. B. (1993). Getting comfortable with the numbers: Auditing and the micro

production of macro-order. Accounting, Organizations and Society. Vol. 18, Nr. 7/8, ss. 605-620.

Regeringskansliet. (2010). En frivillig revision. Justitiedepartementet Ju 10.11, november 2010. Tillgänglig från:

http://www.regeringen.se/contentassets/819445a4a4114fe9978d543f7884f2e6/en- frivillig-revision-ju-10.11 (Hämtad 2016-04-28)

Reynolds, J. K., and J. R. Francis. (2000). Does size matter? The influence of large clients on office- level auditor reporting decisions. Journal of Accounting and Economics. Vol. 30, Nr. 3, ss. 375–400.

Ruane, J.M. (2006). A och O i forskningsmetodik. Lund: Studentlitteratur.

Wooten, T. C. (2003). Research about audit quality. The CPA Journal, Vol. 73, Nr. 1, ss. 48-5. Sarowar, H. (2013). Effect of Regulatory Changes on Auditor Independence and Audit

Sundgren, S. & Svanström, T. (2013). Audit office size, audit quality and audit pricing: evidence from small- and medium-sized enterprises. Accounting And Business Research, Vol. 43, Nr. 1, ss. 31-55.

Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.

Öhman, P. (2007). Perspektiv på Revision: Tankemönster, Förväntningsgap och Dilemman. Mittuniversitetet, Sundsvall. Tillgänglig från:

http://miun.divaportal.org/smash/get/diva2:1612/FULLTEXT01.pdf (Hämtad 2016-02- 15)

Bilaga - Intervjuguide med revisorer