I de diskussioner som har förts under utbildningens och arbetets gång med
studiekamrater, kolleger på våra arbetsplatser och inte minst oss emellan har tankar väckts om vilka andra vägar som också hade kunnat vara möjliga att använda för att synliggöra de faktorer och förutsättningar som indirekt och mer direkt påverkar specialpedagogens yrkesroll. Några av de tankar som har framkommit återspeglas i de förslag till fortsatt forskning som följer nedan.
Då det inte går att dra några större slutsatser ur vår studie, skulle det kunna vara intressant att genomföra en mer omfattande studie med liknande frågor i syfte att se vilka faktorer och förutsättningar som ligger till grund för hur specialpedagogers yrkesroll kan formas.
Våra diskussioner i samband med vårt examensarbete har också berört
examensförordningen. I den framgår det att specialpedagogen bland annat ska visa förmåga att “leda utveckling av det pedagogiska arbetet med målet att kunna möta behoven hos alla barn och elever” (SFS 2007:638, s. 5), medan det i vår studie endast är två av sex informanter som uppger att de arbetar med skolutveckling. I en kommande studie skulle det vara intressant att undersöka rektorers syn på detta fenomen samt även undersöka hur väl införstådda rektorer är med specialpedagogers examensförordning och den kompetens specialpedagoger besitter.
Ett avslutande förslag på fortsatt forskning handlar om hur specialpedagogers olika grundutbildningar tillsammans med yrkesmässiga erfarenheter kan påverka den yrkesroll som de tillägnar sig genom påbyggnadsutbildning till specialpedagog.
Referenser
Ahlefeld Nisser von, Désirée. (2014). Specialpedagogers och speciallärares olika roller och uppdrag - skilda föreställningar möts och möter en pedagogisk praktik. Studies in
Education. Vol. 34, no. 4, pp. 246-264.
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-14197 [20170411]
Alderson, Priscilla & Morrow, Virginia. (2011). The ethics of research with children
and young people. A practical handbook. London: Sage
Barnkonventionen: FN:s konvention om barnets rättigheter. (2009). Stockholm: UNICEF Sverige
http://unicef-porthos-production.s3.amazonaws.com/barnkonventionen-i-sin-helhet.pdf [20170423] Bronfenbrenner, Urie. (1979). The ecology of human development: Experiments by
nature and design.Cambridge, MA: Harvard University Press
Bronfenbrenner, Urie. (2009). The ecology of human development. Cambridge: Harvard University Press. Available from: ProQuest Ebook Central. [20170611].
Bryman, Alan. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder Malmö: Liber
Dahmström, Karin. (2011). Från datainsamling till rapport - att göra en statistisk
undersökning. Lund: Studentlitteratur
Eriksson Barajas, Katarina, Forsberg, Christina & Wengström, Yvonne. (2013).
Systematiska litteraturstudier i utbildningsvetenskap. Vägledning vid examensarbeten och vetenskapliga artiklar. Stockholm: Natur och Kultur
Eriksson, Lars, Torsten & Hultman, Jens. (2014). Kritiskt tänkande. Utan tvivel är man
inte riktigt klok. Stockholm: Liber
Eriksson-Zetterquist, Ulla & Ahrne, Göran. (2015). Intervjuer. I: Ahrne, Göran & Svensson, Peter (red): Handbok i kvalitativa intervjuer. Stockholm: Liber
Gerrbo, Ingemar. (2012). Idén om en skola för alla och specialpedagogisk organisering
i praktiken. Göteborg: Göteborgs Universitet http://hdl.handle.net/2077/30583
[20170411]
Göransson, Kerstin, Lindqvist, Gunilla, Klang, Nina, Magnusson, Gunnlaugur & Nilholm, Claes. (2015). Speciella yrken? Specialpedagogers och speciallärares arbete
och utbildning - En enkätstudie. Karlstad: Karlstad universitet.
urn:nbn:se:kau:diva-35060 [20170404]
Högskoleverket. (2012). Behovet av en särskild specialpedagogexamen och
specialpedagogisk kompetens i den svenska skolan. Stockholm: Högskoleverket
Ingestad, Gunilla. (2006). Dokumenterat utanförskap. Om skolbarn som inte når målen. Lund: Lunds universitet
Jakobsson, Inga-Lill & Lundgren, Marianne. (2013). Samverkan kring barn och unga i
Jakobsson, Inga-Lill & Nilsson, Inger. (2011). Specialpedagogik och funktionshinder.
Att möta barn och unga med funktionsnedsättningar i en utvecklande lärmiljö.
Stockholm: Natur & Kultur
Lansheim, Birgitta. (2010). Förståelser av uppdraget specialpedagog: Blivande och
nyblivna specialpedagogers yrkeslivsberättelser.
https://dspace.mah.se/handle/2043/10486 [20170210]
Lindqvist, Gunilla. (2013). Who should do What to Whom? Occupational Groups´
Views on Special Needs. Jönköping.
http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:665062/FULLTEXT01.pdf [20170803]
Lundsbye, Maths, Sandell, Göran, Währborg, Peter, Fälth, Tommie, Holmberg, Björn. (2010). Familjeterapins grunder. Ett interaktionistiskt perspektiv, baserat på system-,
process- och kommunikationsteori. Stockholm: Natur & Kultur
Persson, Bengt. (2013). Elevers olikheter och specialpedagogisk kunskap. Stockholm: Liber
Rosen-Webb, Sarah M. (2011). "Nobody tells you how to be a SENCO". British
Journal of Special Education. Vol. 38, no. 4, pp. 159-168. DOI 10.1111/j.1467-8578.2011.00524.x/full [20170217]
Salamancadeklarationen och Salamanca +10. (2006). Stockholm: Svenska Unescorådet
[20170407] http://web.archive.org/web/20070629185651/http://www.unesco-sweden.org/informationsmaterial/pdf/Salamanca%2007.pdf
SFS 2007:638. Examensförordning. http://rkrattsdb.gov.se/SFSdoc/07/070638.PDF [20170516]
SFS 2010:800. Skollagen. Stockholm: Utbildningsdepartementet
Skolverket. (1999). Nationella kvalitetsgranskningar 1998: Aktuella områden: Rektor
som styrfunktion i en decentraliserad skolorganisation. Undervisning av elever i behov av särskilt stöd. Läs- och skrivprocessen.
http://docplayer.se/5134477-Skolverkets-rapport-nr.html [20170505]
Skolverket. (2009). På tal om mobbning - och det som görs Stockholm: Fritzes Skolverket. (2016). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet.
https://www.skolverket.se/laroplaner-amnen-och-kurser/grundskoleutbildning/grundskola/laroplan [20170407]
Svensson, Peter & Ahrne, Göran. (2015). Kvalitativa metoder i samhällsvetenskapen. I. Ahrne, Göran & Svensson, Peter (red): Handbok i kvalitativa intervjuer. Stockholm: Liber
Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom
Åberg, Karin. (2009). Anledning till handledning. Skolledares perspektiv
på grupphandledning.
Bilagor
Bilaga 1 Intervjuguide
Utbildning, erfarenhet och verksamhetsområde
Vad har du för grundutbildning? Antal år som specialpedagog?
Årskurser inom vilka uppdraget i huvudsak bedrivs?
Insatser, prioriteringar och kompetens
Berätta om din yrkesroll och beskriv vilken typ av specialpedagogiska insatser som du utför inom organisationen där du är verksam?
I vilken utsträckning har du möjlighet att påverka innehållet i dina arbetsuppgifter? Vilka arbetsuppgifter prioriterar du särskilt? Finns det några arbetsuppgifter som du ofta/ständigt tvingas prioritera bort? Av vilken anledning?
På vilket sätt motsvarar dina arbetsuppgifter den kunskap som du fick med dig från din utbildning? Hur används din kompetens?
Finns det arbetsuppgifter som du anser att du inte har kompetens för? Hur hanterar du detta i så fall?
Mandat, utmaningar och begränsningar
Hur får du mandat att utföra olika uppgifter? Kan du beskriva begränsningar eller utmaningar som du har mött i din yrkesroll?
Upplevd tillhörighet och reflektioner över samverkan
Var eller med vilka yrkesgrupper inom organisationen känner du större tillhörighet? Vem förväntas du ha närmast samarbete med inom organisationen? Vilka är dina upplevelser av detta?
På vilket sätt involveras och används din specialpedagogiska kompetens inom skolans elevhälsoteam och med andra samverkande instanser?
Andra reflektioner över den specialpedagogiska yrkesrollens utformning
Bilaga 2 Informationsbrev
Växjö, maj 2017 Hej!
Vi är två blivande specialpedagoger som studerar vid Linnéuniversitetet i Växjö. Som avslutande del i vår påbyggnadsutbildning genomför vi just nu ett examensarbete där syftet är att undersöka hur specialpedagoger utifrån egna reflektioner beskriver att deras yrkesroll och uppdrag formas. För att bredda vår förståelse kring detta område
genomför vi en empirisk undersökning i form av en kvalitativ studie där 6-8 intervjuer ingår, och vi hoppas att du har möjlighet att vara en av våra respondenter.
Vi vill informera om att allt insamlat material kommer att avidentifieras och förvaras oåtkomligt för andra. Svaren behandlas konfidentiellt och resultaten kommer att presenteras så att inga enskilda informanter kommer att kunna identifieras. Intervjun uppskattas ta cirka en timma och vi önskar att få spela in intervjun för att kunna gå tillbaka till materialet och kontrollera överensstämmelsen mellan intervjusvaren, våra egna anteckningar och eventuella tolkningar som har gjorts under intervjun. Ditt deltagande är självklart frivilligt men vi hoppas att du kan bidra med svar för att påverka vårt arbetes innehåll och kvalitet.
Vid eventuella frågor om vårt arbete går det bra att kontakta oss, och vår färdiga studie kommer att finnas tillgänglig på DIVA-portalen.
Tack på förhand för din medverkan! Med vänliga hälsningar
Marita Schwerger, Gunilla Svärd
Marita Schwerger XXXX marita.schwerger@finspang.se Gunilla Svärd XXXX gunilla_svard@telia.com