Elevhälsan ska präglas av ett barnperspektiv och utgå ifrån barnets bästa (Socialstyrelsen & Skolverket, 2016). I både Barnkonventionen (UNICEF Sverige, 2009) och Skollagen (SFS 2010:800) står det att läsa att i utbildning och annan verksamhet ska barnets bästa komma i främsta rummet och vara utgångspunkten vid alla åtgärder som rör barnet. En intressant fortsättning på denna studie skulle därför vara att undersöka hur elevperspektivet tas till vara i det förebyggande arbetet. En annan vinkling skulle kunna vara att utgå ifrån resultatet från dagboksanteckningarna som visar att respondenterna i den föreliggande studien ägnar minst tid åt det hälsofrämjande arbetet. Det skulle vara intressant att titta närmre på vilka hälsofrämjande insatser som en specialpedagog skulle kunna bidra med. I resultatet framkom också att några av respondenterna arbetar med hur extra anpassningar kan göras mer generella, så att
49
anpassningarna istället hamnar under ledning och stimulans för alla elever och på så sätt gynnar fler. Detta arbete skulle vara intressant att följa och titta vidare på.
50
Referenser
Ahlberg, A. (2013). Specialpedagogik i ideologi, teori och praktik – att bygga broar.
Stockholm: Liber Ab.
Bladini, K. (2007). Specialpedagogers handledningssamtal som verktyg och rum för reflektion. I T. Kroksmark & K. Åberg (Red.), Handledning i pedagogiskt arbete (s. 199-223). Lund: Studentlitteratur AB.
Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber.
Buli-Holmberg, J. & Jeyaprathaban, S. (2016). Effective Practice in Inclusive and Special Needs Education. International Journal of Special Education, 31(1), 119-134. Hämtad från
http://www.internationaljournalofspecialed.com/docs/International%20Journal%2
0Feb%20Issue%202016.pdf Cole, B. A. (2005). Mission Impossible? Special Educational Needs, Inclusion and the
Re-Conceptualization of the Role of the SENCO in England and Wales. European Journal Of Special Needs Education, 20(3), 287-307.
Crowther, D., Dyson, A. & Millward, A. (2001). Supporting pupils with special educational needs: issues and dilemmas for special needs coordinators in English primary schools. European journal of special needs education, 16(2), 85-97. Doi:
10.1080/08856250110040695
Gjems, L. (1997). Handledning i professionsgrupper. Ett systemteoretiskt perspektiv på handledning. Lund: Studentlitteratur AB.
Guvå, G. (2014). Elevhälsans retorik och praktik. Stockholm: Fritzes. Hämtad 10 januari, 2017, från Skolverket https://www.skolverket.se/publikationer?id=3288 Guvå, G. & Hylander, I. (2012). Diverse Perspectives on Pupil Health among
Professionals in School-Based Multi-Professional Teams. School Psychology International, 33(2), 135-150. doi: 10.1177/0143034311415900
Göransson, K., Lindqvist, G., Klang, N., Magnusson, G. & Nilholm, C. (2015).
Speciella yrken? Specialpedagogers och speciallärares arbete och utbildning.
Karlstad: Universitetstryckeriet.
Hjörne, E. (2018). Elevhälsa för ett förebyggande och hälsofrämjande arbete. I C.
Löfberg (Red.), Elevhälsoarbete under utveckling – en antologi. (FoU Skriftserie nr 2018:7). Specialpedagogiska Skolmyndigheten.
51
Hjörne, E. & Säljö, R. (2014). Analysing and preventing school failure: Exploring the role of multi-professionality in pupil health team meetings. International Journal of Educational Research, 63(2014), 5-14. doi: 10.1016/j.ijer.2012.09.005
Hylander, I. (2011). Elevhälsans professioner egna och andras föreställningar (FOG-rapport nr 2011:70). Linköpings universitet: Institutionen för Beteendevetenskap och lärande. Hämtad från
http://liu.diva-portal.org/smash/get/diva2:765588/FULLTEXT01.pdf
Höög, J. (2014). Elevhälsan i skolan – teman med variationer. Stockholm: Fritzes.
Hämtad 10 januari, 2017, från Skolverket
https://www.skolverket.se/publikationer?id=3291
Kvale, S. & Brinkman, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund:
Studentlitteratur AB.
Lindblad, I. & Backlund, Å. (2017). Hälsofrämjande och förebyggande arbete – vad innebär det och hur kommer vi dit? I Å. Backlund, S. Högdin & Y. Spånberger Weitz (Red.), Skolsocialt arbete. Skolan som plats för och del i det sociala arbetet (s. 53-64). Malmö: Gleerups Utbildning AB.
Möllås, G., Gustafson, K., Klang, N. & Göransson, K. (2017).
Specialpedagogers/speciallärares arbete i den dagliga skolpraktiken: En analys av sex fallstudier (Forskningsrapport. Karlstad University Studies, 2017:27).
Karlstad: Karlstads universitet. Hämtad från
http://kau.diva-portal.org/smash/get/diva2:1094812/FULLTEXT02.pdf
Nilholm, C. (2016). Teori i examensarbetet – en vägledning för lärarstudenter. Lund:
Studentlitteratur AB.
Partanen, P. (2012). Att utveckla elevhälsa. Östersund: Skolutvecklarna Sverige AB.
Repstad, P. (2007). Närhet och distans. Kvalitativa metoder i samhällsvetenskap (4.uppl.). Lund: Studentlitteratur AB.
SFS 2010:800. Skollagen. Stockholm: Sveriges riksdag.
SFS 2014:1096. Examensordning Specialpedagogexamen.
Regeringskansliet/Lagrummet.
Skolinspektionen. (2015). Elevhälsa. Elevers behov och skolans insatser. Hämtad 10 januari, 2017, från Skolverket
https://www.skolinspektionen.se/globalassets/publikationssok/granskningsrapport er/kvalitetsgranskningar/2015/elevhalsa/15-04-elevhalsa-rapport.pdf
52
Skolinspektionen. (2017a). Prioriterad tillsyn 2017. Hämtad 11 april, 2017, från Skolinspektionen
https://www.skolinspektionen.se/sv/Statistik/Statistik-om-regelbunden-tillsyn/regelbunden-tillsyn-2017/
Skolinspektionen. (2017b). Skolinspektionens årsrapport 2016. Undervisning och studiemiljö i fokus. Hämtad 10 januari, 2017, från Skolinspektionen
https://www.skolinspektionen.se/globalassets/publikationssok/regeringsrapporter/
arsrapporter/arsrapport-2016/arsrapport-skolinspektionen-2016.pdf
Skolinspektionen. (2017c). Statistik över regelbunden tillsyn första halvåret 2017.
Hämtad 10 januari, 2017, från Skolinspektionen
https://www.skolinspektionen.se/globalassets/publikationssok/statistikrapporter/re g-tillsyn/statistik-regelbunden-tillsyn-forsta-halvaret-2017.pdf
Skolinspektionen. (2017d). Statistik över regelbunden tillsyn 2017. Hämtad 29 mars, 2017, från Skolinspektionen
https://www.skolinspektionen.se/globalassets/publikationssok/statistikrapporter/re g-tillsyn/statistik-regelbunden-tillsyn-2017.pdf
Skolverket. (2016). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011.
(Reviderad 2016). Stockholm: Fritzes.
Socialstyrelsen & Skolverket. (2016). Vägledning för elevhälsan (3.uppl.). Stockholm:
Skolverket.
Stukát, S. (2011). Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap. Lund:
Studentlitteratur AB.
Takala, M., Pirttimaa, R. & Törmänen, M. (2009). Inclusive Special Education: The Role of Special Education Teachers in Finland. British Journal Of Special Education, 36(3), 162-173. Hämtad från
http://web.b.ebscohost.com.ezproxy.hkr.se/ehost/pdfviewer/pdfviewer?vid=6&sid
=8b1695a5-6c89-4a2d-8b66-0f1a3e2223c2%40sessionmgr103
Törnsén, M. (2014). Rektor, elevhälsan och elevers lärande och utveckling. Stockholm:
Fritzes. Hämtad 10 januari, 2017, från Skolverket https://www.skolverket.se/publikationer?id=3290
UNICEF Sverige. (2009). Barnkonventionen: FN:s konvention om barnets rättigheter.
Stockholm: UNICEF Sverige.
53
Vetenskapsrådet. (2017). God forskningssed. Stockholm: Vetenskapsrådet. Hämtat 4 maj, 2017, från
https://www.vr.se/nyheterpress/nyheter2017/godforskningssedinyomarbetadversio n.5.7da5d28715e1bca492d1a433.html
Warne, M. (2013). Där eleverna är: Ett arenaperspektiv på skolan som en stödjande miljö för hälsa (Doktorsavhandling, Mittuniversitetet, Avdelningen för
hälsovetenskap). Hämtad från
http://miun.diva-portal.org/smash/get/diva2:662148/FULLTEXT02.pdf
Westling Allodi, M. (2016). Särskilt stöd i den svenska skolan och internationellt – en jämförande analys av policy och praktik för specialpedagogiska insatser och särskilt stöd (Working paper serie, 2016:3). Stockholms universitet:
Specialpedagogiska institutionen. Hämtad från
http://www.specped.su.se/polopoly_fs/1.304388.1477565638!/menu/standard/file/
Working_Paper_3_2016.pdf
Öquist, O. (2008). Systemteori i praktiken. Konsten att lösa problem och nå resultat.
Stockholm: Gothia Fortbildning.
54
Bilaga 1
Hej!
Stort TACK för att du tar dig tid att delta i undersökningen som ska ligga till grund för mitt examensarbete!
Syftet med studien är att belysa specialpedagogers förebyggande arbete i praktiken och samtidigt få syn på vad som kan påverka specialpedagogers möjligheter att bedriva ett förebyggande arbete. Jag vill ta reda på hur de förebyggande insatserna bestäms och vilka hinder och möjligheter som specialpedagogerna stöter på. Jag är också intresserad av hur elevhälsans arbete beskrivs i skolans dokument.
Jag utgår ifrån skolinspektionens årsrapport 2016 och statistiken från första halvåret av 2017, som beskriver att 36 % av de grundskoleenheter som fått tillsyn brister i elevhälsans förebyggande och hälsofrämjande arbete. Det här resultatet har gjort mig nyfiken på hur skolor arbetar med det förebyggande arbetet. De skolor som ingår i min undersökning har alla gått igenom skolinspektionens tillsyn utan anmärkningar.
Studiens upplägg:
Specialpedagogen skriver korta dagboksanteckningar under 5 dagar om vilka arbetsuppgifter som utförs. Se vidare instruktion på mallen för dagboksanteckningar. Skickas till mig så fort de är klara, senast 29/3-18.
Då dagboksanteckningarna är inlämnade genomförs en intervju med specialpedagogen, som beräknas pågå ca 30 minuter.
Jag önskar också ta del av skolans dokument som beskriver elevhälsans arbete, t.ex. elevhälsoplan eller liknande, om så finns eller om kommunen har någon som är kommunövergripande. Mailas gärna så fort det går eller senast den 29/3-18.
Jag kommer att följa Vetenskapsrådets forskningsetiska principer, vilket betyder att ditt deltagande är frivilligt och att du när som helst kan avbryta ditt deltagande. Din medverkan är helt anonym och inga uppgifter om namn, kommuntillhörighet el. liknande kommer att användas i arbetet. Det insamlade materialet kommer enbart att användas för denna studie och förvaras så att inga obehörig kan ta del av dem.
Om du har frågor eller funderingar så är du alltid välkommen att höra av dig!
Vänliga hälsningar Catarina Ewerman, Högskolan Kristianstad
Kontaktuppgifter: Mail: xxx Telefon: xxx
55
Bilaga 2 Dagboksanteckningar över specialpedagogens arbetsuppgifter.
Anteckna vilka arbetsuppgifter du utför under 5 dagar, dagarna behöver inte vara i följd, välj gärna dagar som representerar dina arbetsuppgifter väl! Ta med allt ifrån ”korridorsfrågor” och ”har du 5-minuters- pratet” till dokumentation, samverkan och övriga uppgifter som t.ex. om du hoppar in som vikarie!
Du kan skriva ut denna sida för att anteckna på eller skriva direkt i dokumentet, rutan växer efterhand som du skriver. (Det går självklart bra att skriva mer utförligt än i exemplet).
När du är klar mailar du detta dokument eller tar ett foto med mobilen och skickar till mig!
Mail xxx eller telnr. xxx. Hör av dig om du undrar något!
Datum Klockslag Aktivitet/arbetsuppgift
Förebyggande Hälsofrämjande
Åtgärdande Övrigt Exempel 2/3 14.45-15.00 Möte med vårdnadshavare ang.
elevs oroande frånvaro. Förebyggande
56
Bilaga 3